Utgiven i Forum nr 1988-13

Nordiska gasalternativ

av Matts Dumell Forum 1988-13, sida 21, 08.09.1988

Taggar: Teman: energi

Sex gasalternativ:

Text: Matts Dumell

BESLUT I MARS 1989 OM ÖSTGASPROJEKTET

Som bäst undersöks sex nordiska alternativa naturgaslösningar med e gemensam nämnare avveckla kärnkraften.

wedeGas för som bäst intensiva för handlingar med Sojuzgasexport, oc ett beslut i frågan väntas under första kvartalet 1989.

— Det idealiska för oss är en linje direkt från Sovjetunionen till Storstockholmsområdet, förslagsvis över Tallinn, säger SwedeGas direktör Bengt Wallenberg.

Den lösningen på Sveriges östgasprojekt är varken Neste eller den sovjetiska leverantören särskilt nöjda med.

Neste därför att man själv har två andra alternativ att bjuda på. Helst den tekniskt lättare och för Neste mer affärsmässiga dragningen från Nystad till Gävle. Neste skulle samtidigt få nätet draget till sydvästra Finland; Egentliga Finland är den enda återstående marknaden sedan nätet utvidgats till både huvudstadsregionen och Tammerforsnejden.

Sojuzgasexport, därför att man inte har tekniska möjligheter att inleda direkta gasleveranser inom den tidtabell som SwedeGas satt upp. Naturgas skall enligt planerna börja rinna till Mälardalen 1993. Oberoende av om det är från Öst, Väst eller Söder.

Söder om Åland

I den här situationen är det förståeligt att Neste försöker göra sitt bästa för att nå en kompromiss. Det är den s k södra dragningen, söder om Åland. Ännu i våras fanns ytterligare ett alternativ över Ålands hav, men de många holmarna satte stopp för linjen.

Som bäst håller sjörnätningarna på att avslutas. De skall ge information om havsbottnens höjdförhållanden och bottnens be FRUN 13/1988

Sveriges beslut at skaffenhet. På svenskt vatten och på öppna havet utförs de av svenska Vattenfall och ingenjörsbyrån VBB, på finländska sidan av bolaget Terraplan med fartyget Frey Blir det tal om en koppling mellan Finlands naturgasnät och Sverige förefaller det som om svenskarna skulle luta åt det södra alternativet Hangö—Stockholm. Den linjen kunde senare kompletteras med en matarlinje mellan Tallinn och t ex Ingå, eller Hangö. Om och när Sverige har fattat sitt beslut om att köpa gas från Sovjet, och när alla andra frågor fått sin lösning, kommer naturgasledningen till Sverige att läggas ut med hjälp av en 130 meter lång pråm som varpar sig fram längs den utmätta linjen med ankaren. Rörstyckena svetsas ihop ombord. Nestes gasdirektör Ulf Schmidt säger att det slutliga valet av sträckning — norr eller söder om Åland — måste fattas senast vid årsskiftet, om naturgasen skall nå Mellansverige år 1993. Men sannolikt kan Schmidt vänta någon månad om en lösning i förhandlingarna mellan SwedeGas och Sojuzgasexport blir klara först ett par månader senare.

Sovjet redo betala

I början av året gjorde Sovjet en framstöt för att påskynda förhandlingarna och locka svenskarna att välja sovjetisk naturgas framom dansk eller norsk. Den sovjetiske regeringschefen Nikolai Rysikov lovade under förhandlingar i Moskva i januari att Sovjet bekostar en gasledning från Finland till Sverige.

Svenska miljö och energiministern Bi rgitta Dahl bekräftade att Sovjetunionen nu var berett att förhandla om gasleveranser med alla de tre svenska bolag som visat intresse för saken, nämligen SwedeGas-Vattenfall, Axel Johnson AB och OK Petroleum.

Här i Finland kommenterades saken av Nestes VVD Karl Hietarinta med att hela projektet kommer i ny och annan dager om uppgiften håller streck.

De gasledningar som hittills byggts i vårt land har Neste bekostat helt. Staten har bidragit med förmånliga lån.

Både det norra alternativet över Riihimäki–Nystad—Gävle och den södra sträckningen från Hangö till Stockholm har beräknats kosta ca 2,5 mrd mk och hittills har kostnadsfördelningen varit en öppen fråga.

Hietarinta har uppgett att Neste absolut inte har något emot att Sovjetunionen bekostar naturgasledningen. Och knappast heller något emot att den svenska part som ingår avtalet skulle vara OK Petroleum — där ju Neste äger 24 procent.

Svenskt dilemma

Det här så kallade östgasprojektet har i olia repriser diskuterats allavarligt i Sverige och gasadministratören SwedeGas har i jämförelser med andra alternativ och inför örhandlingar med en svårflirtad partner som Sojuzgasexport ibland avfärdat det som dyrt och ickekommersiellt.

Den naturgas Sverige nu importerar kommer från Danmark och används I landets sydvästra delar. Planer på att utvidga det här sydgasprojektet har nämnts som allvarligt alternativ till samarbetet med Nesle.

Då skulle gasnätet som nu går från Malmö till Göteborg förlängas vidare över Göteborg till Mälardalen med Örebro, Stockholm och norrut till Gävle.

Svenska näringsutskottets betänkande säger att Sverige skall kunna ta en reaktor ur bruk under perioden 1993-—95 och följande åren 1994—96. De två kraftverk som först läggs ner är sannolikt Ringhals och Barsebäck på västkusten. Det talar i sin tur för att Sverige oberoende av östgasprojektet kommer att utvidga sitt sydgasprojekt.

— Vi eftersträvar ett läge med minst två, helst tre leverantörer och tre oberoende försörjningsvägar, bekräftar SwedeGas VD wallenberg.

Norsk gas

För Finland blir inköp av norsk gas aktuellt sannolikt först när kärnkraftsutbyggnaden i Finland stoppas. Men i Sverige vill man ha gemensamma förhandlingar mellan Norge, Finland och Sverige om det så kallade västgasprojektet.

Förhandlingarna mellan Sverige och de tre norska gasleverantörerna Statoil, Norsk Hydro och Saga gäller försäljning av tre miljarder kubikmeter gas under 90-alet. Generaldirektören i Vattenfall och styrelseordföranden i SwedeGas Carl-Erik NyQvist sa i våras i Oslo, att det är sannolikt att gas från Sovjetunionen köps för att täcka de östliga delarna av Sverige. Gasköp från Norge skulle täcka Västsverige via rörledningar över gränsen. I dag är nämligen Nor fortsättning på sid 2 21

Utgiven i Forum nr 1988-13

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."