Mindre produktion balanserar bostadsmarknaden
av Peter Nordling Forum 1986-07, sida 10-11, 24.04.1986
SMSSEXTR lt sedan år 1978 har man i Finland Afoosen flera bostäder per 100 invånare än i något annat västeuropeiskt land, frånsett Grekland, Cypern och Malta. Årsproduktionen har de senaste åren varit ca 50 000 bostäder.
Nyproduktionen ned
Men den takten kan inte fortsätta. Enligt utredningen Byggandet år 2000 måste byggandet bromsas om vi skall kunna undvika något som liknar ett tvärstopp. Sådant har redan förekommit i flera västeuropeiska länder.
Målet är nu att årligen minska produktionen med 1500 bostäder per år fram till år 2000, då man alltså skulle vara nere i under 30 000 nya bostäder per år.
I statens budget räknar man redan med en årsproduktion om 35—37 000 bostäder år 1990. En fullt så snabb minskning tror dock inte Martti Lujanen på.
— Det viktiga är, säger han, att vi har en balanserad bostadsmarknad. Vi måste undvika en situation där bostadsproduktionen hålls på en alltför hög nivå. Men då priserna är höga sporrar det till hög sporrar det till hög produktion, och då efterfrågan plötsligt minskar blir följden ett kraftigt produktionsras. Det leder i sin tur till kris på bostadsmarknaden och arbetslöshet i byggbranschen
Avdelningschet Martti Lujanen vid miljöministeriets bostadsavdelning framhåller vikten av att bostadsmarknaden är balanserad och att självfinansieringsandelen vid köp av den första bostaden är tillräckligt låg.
Mindre produktion balanserar bostadsmarknaden
Finland behöver en balanserad bostadsmarknad där nyproduktionen kan minska utan drastiska bieffekter. Vidare bör självfinansieringsgraden vid köp av den första bostaden ytterligare sänkas och samhällets stödåtgärder sättas in tidigare än nu. För de här åsikterna står avdelningschef Martti Lujanen vid miljöministeriets bostadsavdelning.
Enligt Lujanen är det i första hand produktionen av frifinansierade bostäder som bör minskas. Årsproduktionen av dem ökade med 10 000 i början av 80-talet medan aravabyggandet under de tio senaste åren minskat från 40 000 till 20 000 bostäder per ar.
Renovering ersätter
Lujanen betonar att totalrenoveringarna ökar i samma takt som nyproduktionen minskar: det sammanlagda värdet för bostadsproduktionen förblir i stort sett oförändrat.
år har statsfinansiering beviljats för totalrenovering av 9 000 bostäder och meningen är att ökningen till en början skall vara 1000 bostäder per år. Totalt räknar man med att ökningsbehovet är fem procent per år.
Ökningen blir dock betydligt större I slutet av 90-talet då de stora bostadsvolymerna som byggdes på 60- och 70-alet blir mogna för totalrenovering.
Lujanen framhåller att det är vanskligt att presentera exakta siffror eftersom det inte finns någon entydig definition av begreppet totalrenovering.
Aravas popularitet dalar
Också statens stöd för privatpersoners bo stadsköp förskjuts sakta men säkert från nya till gamla bostäder. I och med att tyngdpunkten flyttas från nyproduktion till renovering ökar intresset för systemet med bostadssparpremie på bekostnad av aravalånen.
Intresset för aravabelånade bostäder har också annars minskat kraftigt. Senaste år lät man bli att påbörja byggandet av 2 800 aravabostäder. Lujanen konstaterar att det lätt går såhär under en sådan boom som bostadsmarknaden upplevde i början av 80-talet, framförallt i huvudstadsregionen. Där klättrade priserna med ca 20 procent per år. Då var byggföretagen inte speciellt intresserade av aravaprojekt eftersom de kunde kamma hem större vinster på att bygga frifinansierade bostäder.
Andra faktorer som inverkat negativt på populariteten är att grönderföretagen tär på projektens lönsamhet, att tomtpriserna trissats upp och att en ägoarava numera kan säljas på den fria marknaden först 27 år efter köpet.
Enligt Lujanen har 27-årsgränsen gjort arava till ett ointressant alternativ för egnahemsbyggare. Ytterligare en viktig orsak är att statens låneandel varit så liten som 40 procent trots att den enligt lag kan vara 60 procent.
7/1986 FORUN — Dessutom, säger Lujanen, är egnahemsbyggare, speciellt på landsbygden, inte vana vid att spara för att få lån, vilket bankerna förutsätter.
Ett typiskt stadsfenomen är att arava fått stryka på foten till förmån för BSP-systemet.
Lujanen anser dock inte att aravasystemet är moget för nedläggning.
— Varken ägo- eller hyresarava kan undvaras. Aravabelånade aktiebolag och egnahem behövs garanterat också i fortsättningen eftersom bankerna inte ägnar sig åt socialpolitik.. Hyresbostäderna måste nållas kvar med tanke på att bristen på frifinansierade hyresbostäder är stor, förklarar han.
NYSTADS GRÅA GRANIT HYVINGE SVARTA GABRO VIT ”MARMOR fena
FORUN 7/1986
BSP attraktivt
I fjol försökte man göra BSP-systemet mera attraktivt. Bostadssparpremien höjdes från knappa 1 000 mark till 2 500 mark plus 500 mark per minderårigt barn.
Lujanen anser att sparpremien alltjämt är för liten.
— Det är motiverat att höja den ytterligare, även om detta måste ske på bekostnad av andra bostadsstöd, säger han.
Självfinansieringsandelen för BSP är nu 20 procent, men den skall enligt Lujanen sänkas till 10 procent
Lujanen talar över huvudtaget varmt för minskad självfinansiering vid allt slags fi SYSGEXTR nansierande av den första bostaden. Han konstaterar att det för aravabostädernas vidkommande inte finns något principiellt hinder för att sänka den egna insatsen till endast 5 procent trots att den i praktiken ligger mellan 5 och 20 procent.
Stöd i tid
Lujanen kritiserar också bankernas bostadssparsystem för att vara sämre än statens alternativ.
— Självfinansieringsgraden är högre, de första årens boendekostnader är högre och spartiden är längre, konstaterar han och tilllägger att det är svårt att göra något åt situationen. Men förhoppningsvis leder konkurrensen till att utvecklingen går i rätt riktning.
Lujanen betonar också vikten av att stödåtgärderna sätts in i ett tidigare skede än nu.
— Bostadsspararna och framför allt unga barnfamiljer borde stödas i högre grad än nu. Däremot är stöden inte lika motiverade i den bytesruljans som börjar då man väl kommit över tröskeln till den första egna bostaden, slår han fast.
Peter Nordling 9
VEHMAIS RÖDA GRANIT
ANKELE LJUSA DOLOMIT DANSK NÖDDESTEN
VITT FILLER Ballast för fasader, trappor, trädgårdsplattor och -gånga 21600 Pargas
Tel. 921-742111
Bindemedelsindustri 1