Minister Rytkönen, har vi råd med SEV-handeln?

av I J Forum 1975-14, sida 10-12, 17.09.1975

Taggar: Personer: Arvo Rytkönen Teman: handel

10

FORU frågar

FORUM: — Mellan Finland och Sovjetunionen har slutits en lång rad avtal. Vi har också flera avtal med andra SEV-länder. Nu förbereder man som bäst ett nytt 15-års avtal med Sovjetunionen. — Är det nödvändigt med så här många avtal? Och måste de vara så långvariga och omfattande som tex det planerade 15-års avtalet?

ARVO RYTKÖNEN: — Bakgrunden till handelsavtalen med Sovjetunionen ges i den år 1948 slutna vänskaps- och biståndspakten, där avtalsparterna i den femte artikeln ”försäkrar att de beslutat verka i en anda av samarbete och vänskap för att fortlöpande utveckla och förstärka de ekonomiska och kulturella förbindelserna mellan Finland och Sovjetunionen”.

— Dagens mångfasetterade ekonomiska och tekniska samarbete innebär en tilllämpning av just denna femte artikel. — När det gäller enskilda avtal har sedan 1951 i handeln Finland—SU tilllämpats femåriga ramavtal, som årligen preciserats i protokoll över varuutbytet. Att förutsäga handelns utveckling på fem års sikt har visat sig vara synnerligen nyttigt, och har märkbart underlättat både verksamheten i de företag som varit engagerade i exporten och myndigheternas arbete.

— Det tekniskt-vetenskapliga samarbetsavtalet av år 1955 har kännbart underlättat utbytet av teknisk kunskap. Särskilt de senaste åren har de expertkontakter som därigenom uppstått bidragit till uppkomsten av konkreta handelsavtal.

— Den ekonomiska samarbetskommission mellan regeringarna som grundades år 1967, det tekniskt-ekonomiskt-vetenskapliga avtalet och det s k långtidsprogram som preciserar detta, har tillfört det ekonomiska samarbetet nya, och från det traditionella handelsutbytet avvikande element. Konkreta exempel: de stora projekten inom skogsindustrin, metallurgisk industri och energiförsörjning.

— Det jag nyss sagt torde räcka för att visa, att vart och ett av avtalen har oc kommer att ha en viktig uppgift i utvecklandet av det ekonomiska samarbete mellan Finland och Sovjet.

— Beträffande längden på det planerade avtalet kan den förklaras genom att man som bäst i Sovjetunionen förbereder ett femtonårigt ekonomiskt = utvecklingsprogram. För att kunna bedöma vilka utvecklingsmöjligheter vi har i handeln med Sovjet i framtiden är det viktigt att vi på så lång sikt som möjligt försöker

FORUM 14 : 7 : Minister Rytkönen förutse förändringarna i den ekonomiska utvecklingen i båda länderna, och deras inverkan på handelns omfång och struktur.

— Ramavtalen har under femårsperioden kompletterats med årliga underhandlingar och korrigerats enligt rådande förhållanden. Vid ett femtonårigt avtal är detta naturligtvis ännu viktigare.

— Nästa femårsavtal gäller för åren 1976—380. Senast i början av 1977 måst Är det nödvändigt med så många, långvariga oc omfattande handelsavtal som de Finland har med SEV?

Finns det en fara att man på ministernivå beslutar om sådant som näringslivet sedan har svårt att uppfylla?

Om Sovjet inte ökar sin export av olja till oss, var kan v finna ryska importvaror för att kompensera våra stor byggnadsprojekt i öst?

Har vi rätt att avstå från oljeimporten om priset ä ofördelaktigt för oss?

Vad betyder ESSK-avtalet för handeln mellan Finland och

SEV?

I östhandeln krävs stora krediter. Kan SEV-handeln bli fö dyr för oss?

Lämpar sig östhandeln bara för storföretag 9 Varför samarbetar vi inte med andra västländer östhandeln?

FORUM ställde frågorna till handels- och industriminister Arvo Rytkönen, 45, tidigare generalkonsul i Leningrad, nu i det civila chef för utrikesministeriets handelspolitisk avdelning.

FORUM 14 - 7 1 har vi råd med SEV-handeln vi sätta i gång och underhandla om det avtal som skall gälla början av 8380-talet.

F: — På vilket sätt kommer det planerade 15-årsavtalet att avvika från de tidigare?

AR: — Det är ännu för tidigt att säga något om det. Vi siktar i varje fall på ett så konkret avtal som möjligt.

F: — Finns det en fara att man på ministernivå sluter avtal som det fin ländska näringslivet kanske sedan i praktiken har svårt att uppfylla?

AR: — Om ni avser de ekonomiska avtal som undertecknas på ministernivå, och av vilka de viktigaste torde vara de bilaterala handelsavtalen samt regeringsprotokollen, så förutsätter de grundliga förberedelser. I dem deltar både näringslivets och = intresseorganisationernas representanter. Finska staten och näringslivet har enligt min uppfattning ett

Arvo Rytkönen har varit med i otaliga handelsförhandlingar med östländerna. Här på väg till Moskva med Skogsindustrins Lauri Kirves.

mycket gott samarbete inom utrikeshandeln — som ju naturligt är, eftersom denhär sektorn har en central betydelse för vår ekonomiska utveckling.

F: — Sovjetunionen har veterligen meddelat att de inte kommer att öka sin export av råolja till Finland. På vilka områden kan vi finna nya importvaror från Sovjetunionen för att balansera tex de stora byggnadsprojekten?

AR: — Sovjet utvecklar hela tiden mycket kraftigt både sin olje- och naturgasproduktion, och Sovjets leveransmöjligheter tas upp vid våra årliga underhandlingar. Vi hoppas att den starka ökningen av SUs produktion skall möjliggöra större olje- och gasleveranser till Finland.

— Den ryska maskin- och anläggningsexporten har vuxit snabbt. Vi anser att en fortlöpande ökad import av dylika varor är synnerligen viktig. Tillsammans med Sovjet undersöker vi hela tiden på olika nivåer möjligheterna att finna nya lämpliga importvaror.

F: — Har båda parterna samma rättighet att Inom ramen för avtalen avhålla sig från import av vissa varor tex på grund av ofördelaktig prisnivå?

AR: — Det har de givetvis. F: — Gäller det också oljan? AR: —Ja.

F: — Kan man vänta att ESSK-avtalet kommer att ha någon konkret inverkan för handelsutbytet Finland—Sovjet? För den övriga SEV-handeln? Vilken?

AR: — Avtalets principer och mål har stor betydelse för det allmäneuropeiska ekonomiska samarbetet. Då det gäller att förverkliga resultaten av den alleuropeiska konferensen i praktiken,

Vänd 12

FORUM 14 « 75

Samarbete med andra länder till nytta för östhandel kommer avtalet att effektivera multilateralt samarbete och öppna nya möjligheter också för bilateralt samarbete. — Finlands samarbete med de socialistiska länderna har redan hittills skett i enlighet med de principer som fastslogs i ESSK-dokumentet. Men det nya dokumentets mångsidiga rekommendationer ger naturligtvis möjligheter till ett allt intressantare samarbete. Rekommendationerna i dokumentet har givetvis blott en indirekt effekt och det krävs ännu grundligt arbete för att uppnå konkreta resultat.

F: — I SEV-handeln är det ofta fråga om stora och långvariga leveranser, där Finland hamnar att konkurrera med andra länder bla genom goda kreditvillkor. Jag tänker närmast på de stora byggnadsprojekten. Finns det en risk att handeln med SEV blir alltför dyr för Finland?

AR: — Utmärkande för handeln mellan de socialistiska länderna och marknadsekonomiländerna har under de senaste åren varit, att man alltmera övergått till projektsamarbete och till export av hela fabriksanläggningar. Även Finland har följt med i denna utveckling. Vi har levererat t om mycket omfattande fabriksanläggningar till de socialistiska länderna enligt nycklarna-i-handen-principen. Det bör vi uppenbarligen fortsätta, med i framtiden, såvida vi vill hänga med i konkurrensen.

— Men vi är ett kapitalfattigt land, och våra möjligheter till konkurrens genom krediter är begränsade. Vi borde kompensera de bättre kreditvillkor som andra länder kan erbjuda genom att konkurrera på annat sätt, tex genom kvalitet, snabba och pålitliga leveranser och koordination och samarbete vid leveranserna. Den sammanlagda slagkraften hos alla de här konkurrensmedlen borde vara sådan att vi jämbördigt kan delta i den internationella konkurrensen.

F: — Många företag, också små och medelstora, är mycket intresserade av östhandeln. Men orderkvantiteterna är i allmänhet stora. En stororder österifrån kan i ett litet företag tom leda till nyinvesteringar. Och om någon order inte kommer året därpå, kan det lilla företaget hamna i en svår situation. Anser Ni att östhandeln lämpar sig bäst för stora företag? Eller hur kan man bäst hjälpa småföretagen i det här avseendet?

AR: — Den senaste tiden har allt flera små och medelstora företag kommit med i östhandeln. Speciellt småföretagen borde dock i sina investeringsbeslut bedöma om de även på längre sikt har möjlighet att marknadsföra sina produkter antingen i hemlandet eller utomlands. Det lönar sig inte att investera på basen av en enda affär. Många små och medelstora företag har enligt min uppfattning haft god framgång i östhandeln, tex inom konsumtionsvarusektorn. De storföretag som bedriver östhandel har också många små underleverantörer, och småindustrins andel i vår östhandel är därför indirekt betydligt större än vad man i allmänhet tror.

F: — Vad finns att bättra på i handeln med de olika SEV-länderna?

AR: — De socialistiska länderna är varken ekonomiskt eller kommersiellt i samma situation. Än mindre är de det geografiskt, ur vår synvinkel sett. I princip borde vi sträva till att i mån av möjlighet öka handeln med alla socialistiska länder.

— De bästa resultaten har vi hittills uppnått i handeln med Sovjet. I de andra socialistiska länderna har problemet varit ett snävt varuutbud. Några få produkter har traditionellt dominerat handeln, Därför borde man speciellt försöka göra handelsutbytet mångsidigare och därigenom öka handeln. De frihandelsavtal som Finland slutit med viss socialistiska stater ger enligt min uppfattning nya möjligheter härtill.

F: — Ni besökte bla den internationella mässan i Poznan i juni. Var er närvaro där ”effektiv försäljning”? Är mässorna överhuvudtaget ett bra sätt att sälja österut?

AR: — Mässornas karaktär har under årens lopp otvivelaktigt förändrats, och ofta ställer företagen i tvivelsmål om det lönar sig att delta. Vi måste dock komma ihåg att mässorna i de socialistiska länderna har en särställning. Då finns de främsta experterna inom olika områden — alltså våra kunder — på plats, och man kan på kort tid nå konkreta resultat. Bara det att firmans namn förekommer bland mässdeltagarna är viktigt, med tanke på ett långvarigare handelsutbyte. Lika viktigt som det är att företagen ”syns” på mässorna, lika viktigt är det att Finland syns. I ljuset av det här får man också se våra myndigheters officiella besök, deras uppgift är att stöda företagens exportsträvanden, och de har i detta avseende också visat sig vara nyttiga.

F: — Kunde inte Finland i högre grad än hittills samarbeta med andra (väst) länder i östhandeln? Vi konkurrerar ofta med Sverige, då man tycker att vi skulle ha goda möjligheter att i stället samarbeta. :

AR: — Det är sant att vi hittills skött vår östhandel på egen hand. Min åsikt är att vi i framtiden allvarligt måste överväga att samarbeta med andra länder. Det gäller inte: bara SEV-handeln, utan också tex handeln med arabländerna. Annars räcker våra resurser inte till. Nu dras gränserna för vår insats i stora projekt ofta av vår förmåga att bevilja krediter. IJ