Utgiven i Forum nr 2016-01

Missvisande arbetslöshetssiffror

av Johan Hultkrantz Forum 2016-01, sida 15, 28.01.2016

DEBATT

Skicka din debattartikel til feedbackQforum.f.

Missvisande arbetslöshetssiffror

X Visste du att den faktiska arbetslösheten i Finland är drygt 58 procent högre än vad Statistikcentralen rapporterar om varje månad?

När jag studerade nationalekonomi i Helsingfors år 1995 fick jag lära mig att det finns två helt olika typer av statistik gällande arbetslöshet: en från Statistikcentralen (SC) och en annan från Arbets- och näringsministeriet (ANM). Sen kom Nokia-åren och Finland led inte på länge av alltför stor arbetslöshet, varmed frågan föll i glömska. Nu är det igen dags att uppmärksamma den dubbla bokföringen.

Arbets- och näringsministeriets siffror bygger på människor som har registrerat sig som arbetslösavid arbets- och näringsbyråerna. Siffrorna inkluderar personer som inte har något anställningsförhållande, sådana som inte är sysselsatta i företagsverksamhet, samt heltidspermitterade.

Statistikcentralen tillämpar en betydligt snävare definition. Som arbetslösa räknas bara personer som under de senaste fyra veckorna aktivt har sökt arbete och som kan börja jobba inom två veckor. Metoden bygger på internationella standarder vilket innebär att SC:s siffror är internationellt jämförbara, Därtill bygger SC sin statistik på rundringningar med an ANM rapporterar om arbetslösa som faktiskt har registrerat sig.

Differens på 126 000. Som alla förstår blir det väldigt stor skillnad på dessa två siffror. Normen är att media väljer att rapportera talet från Statistikcentralen, som angav en arbetslöshetsgrad på 8,2 procent för november, Samma månad var siffran från ANM däremot hela 13,0 procent.

I slutet av november 2015 fanns det vid arbetsoch näringsbyråerna totalt 342 000 personer som statistikfördes som arbetslösa arbetssökande enligt bestämmelserna om arbetsförmedling.

Men enligt SC:s arbetskraftsundersökning uppgick antalet arbetslösa blott till 216 000 samma månad. Skillnaden är 126 000 personer, ungefär lika många människor som bor i Jyväskylä.

Dessa ”osynliga” personer är dels långtidsarbetslösa som i praktiken är utslagna ur arbetsmarknaden, dels snuttjobbare. Dessvärre bara växer antalet inom bägge kategorier, så länge konjunkturläget inte förbättras kraftigt. Och här väntar sig prognosinstituten ingen ljusning.

Statistikcentralen mäter även så kallad dold arbetslöshet: potentiella arbetstagare som är upptagna med studier, vård av barn eller tillfälligt befinner sig utanför arbetsmarknaden på grund av hälsoskäl.

Illusion. Jag frågade en konsultativ tjänsteman på avdelningen för kunskapshantering på ANM varför Statistikcentralens arbetslöshetssiffror dominerar så kraftigt i media.

Svaret lyder att media kanske vill använda officiella siffror som kan jämföras mellan länderna.

På frågan om ANM:s statistik är mer uppriktig och verklighetsnära kunde inte den konsultativa tjänstemannen göra annat än hålla med ”Registrerade siffror är alltid mera omfattande”

Samtidigt står vi inför ett hisnande tal: de flesta städer i Finland har en faktisk arbetslöshet på 15-17 procent, enligt ANM.

I Huvudstadsregionen är den faktiska arbetslösheten ”bara” 11-12 , men ser vi på de övriga större städerna i Finland så är läget följande: Åbo 16,0 procent, Tammerfors 17,3 procent, Uleåborg 16,2 procent, Jyväskylä 16,4 procent samt Lahtis 17,7 procent. På Åland och i Svenska Österbotten är bilden däremot spegelvänd; Svenskfinland spelar i en helt annan liga än det ”finska Finland”.

I höstas kom en lista på 25 kommuner med lägst arbetslöshetsgrad i Finland: allt från Sottunga med 0 procent via Närpes med 3,9 procent till Sibbo med ännu avundsvärt låga 5,7 procent.

Samma på svenska, Samtliga åländska kommuner finns på topplistan, samt stora delar av Svenska Österbotten. Den enda kommuneninomtopp-25 som ligger utanför dessa områden är Sibbo.

Vad beror detta på? En förklaring är att många människor i dessa kommuner är mångsysslare, de har med andra ord fler ben att stå på vilket gör att de inte behöver gå arbetslösa.

Personligen tycker jag att det ”finska Finland” absolut borde studera noga vad man sysslar med i Svenskfinland. En annan intressant slutsats är faktumet att det nästan inte talas någon finska alls i dessa 25 kommuner, bortsett från Sibbo. Tydligen kan man i dagens Finland ännu klara sig bra på sitt svenska modersmål, och kanske i vissa fall bristfällig finska. m

Johan Hultkrantz är spar- och placeringsmäklare i Helsingfors.

”Den enda kommunen inom topp-25 som ligger utanför Åland och Svenska Österbotten är Sibbo”

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12018

Utgiven i Forum nr 2016-01

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."