Möjligt spara 300 miljoner skattebetalarpenga
Forum 1979-08, sida 40, 09.05.19794 mellan raderna
NÄR NU REGERINGSFÖRHANDLINGARNA äntligen tagit bättre fart kan det finnas anledning att påminna programmakarna om ett uppslag, som på vårvintern framkastades av kansler Klaus Waris. Utgående från den <pglädjande omständigheten, att en ekonomisk klarsyn vunnit insteg i vårt samhälle så att det föreligger intresse tex att främja ”industrins och den arbetsintensiva produktionens tillväxt” undrade kanslern om ej den nya regeringen kunde avge en redogörelse för riksdagen, som skulle utgöra ett ramprogram för hela den fyraåriga valperioden. Programmet borde inkludera alla den ekonomiska «politikens beståndsdelar, över vilka regeringen bestämmer — tex beskattningen, socialskyddsavgifterna, energipolitiken. Härigenom kunde den ekonomiska politiken få en vidare spännvidd. Och så skulle samtidigt hinder för planeringen av investeringar undanröjas och klara hållpunkter skapas i arbetet på att sahera vår internationella konkurrenskraft.
Uppslaget, som tappats bort i debatten har fått ett varmt understöd i Handelskammarbladet. även om vi i princip instämmer i lovorden är en försiktig reservation dock på sin plats. Regeringarna växlar som bekant olovligt ofta i vårt goda land. Kan den regering, som nu skall träda till, göra utfästelser, som gäller valperiodens alla fyra år? Binder tex en minoritetsregering av centerkulör en eventuell senare majoritetsuppsättning, där kommunisterna vore med? Observera
Möjligt spara 300 miljoner skattebetalarpenga dessutom den ekonomiska situationens föränderlighet i dagens av oljepriset dirigerade värld. Tänk om givna löften sedermera inte kan hållas!
KOMMUNERNA hade kunnat spara i runda tal 300 Mmk ifall de låtit bli att utföra byggen i egen regi och i stället vänt sig till byggnadsentreprenörer. Detta påstående utslungar tidningen Rakennustuotanto på ledande plats som inlägg i den fortgående debatten om inköp av tjänster av privata företagare kontra kommunal ”gör-detsjälv”- verksamhet. Tidningen bygger sitt påstående på en utredning, i vilken ävea huvudstadens byggnadskontor medverkat. Denna visar, att totalkostnaderna för ett bygge, som utförts av entreprenör, i medeltal blir 10 procent billigare än ett, som byggts i egen regi.
Det är vänstern, som kämpar för att kommunerna skall hålla sig med egen byggnadsbyråkrati. Man hänvisar på det hållet gärna till — sysselsättningsaspekten och förmodar att den kommunala organisationen är immunare mot arbetslöshetsbekymren än den privata sektorn. Utan att tänka på att den senare bättre kan upprätthålla sysselsättningen, ifall den får räkna med regelbundna uppdrag av kommunerna. De pengar kommunerna därigenom sparar in kan på olika sätt utnyttjas till skattebetalarnas bästa. Rakennustuotantos argument skall bli svårt att nonchalera.
VÅR HANDEL MED POLEN utvecklas fortlöpande i en för oss oförmånlig riktning. Alla löften till trots köper polackerna mycket mindre av oss än vi av dem. Visserligen har entreprenörer i Finland under senare tid lyckats kontrahera betydande byggprojekt. Men då de fördelar sig på en längre tidsperiod blir den årliga kvoten trots allt tämligen blygsam. Polackerna försöker krampaktigt — understödda av våra hemmakommunister — skylla på att prisnivån på de finländska produkterna är alltför hög. Utan att tänka på att vi på andra marknader i järnhård internationell priskonkurrens inhöstat betydande exportframgångar, vilket knappast stöder teorin.
Våra stora kolinköp i Polen snedvrider handelsbalansen. Det finns fog för påståendet att vi alltför hårt bundit oss vid denna importkälla, vilket polackerna skickligt förstått att utnyttja. Alternativa inhandlingsmöjligheter vore synnerligen betydelsefulla. Man tar därför med intresse del av vad förre minister Nils G Äsling nyligen yppade vid ett seminarium ordnat av Adforum. Sverige och Finland projekterar gemensarnt en kolhamn i Göteborg, där fartyg i superstorlek skall kunna lossa transoceana kollaster: så blir Australiens stora och lättåtkomliga fyndigheter konkurrenskraftiga, trots det geografiska avståndet. Då också statsminister Sorsa antytt detsamma får man anta att projektet allvarligt Öövervägs.
Detta låter bra. Vi har ingen anledning att utnyttjas som mjölkko.
MtArc ua
FORUM 8/79