Ny typ av display-komponent

av Ragnhild Artimo Forum 1979-08, sida 09, 09.05.1979

Taggar: Teman: Innovation

dan kom oljekrisen, och hela boomen torkade in, och utvidgningarna betalade sig inte. Därför är det inte alls sagt att komponenttillverkarna den här gången är så pigga på att utvidga.

— En liknande kris skulle den här gången få mycket allvarliga konsekvenser, därför att vi har så mycket mera datorer och i synnerhet mikroprocessorer än vi hade 1974 säger Pauli Immonen. — Mikroprocessorerna bygger i mycket hög grad på halvledarteknik.

Pekka Malinen påpekar vidare, att Finland är ett synnerligen marginellt marknadsområde för de stora komponenttillverkarna. Därför är det knappast troligt att dessa i ett krisläge i första hand tänker på lilla Finland och våra trasiga datorer.

— Vårt samhälle är redan i så pass hög grad beroende av datorsystemen, att vi helt enkelt inte längre är i stånd att manuellt utföra alla de uppgifter som sköts med hjälp av datorteknik i dag.

— Dessutom skulle det vara ett missbruk av högt skolad arbetskraft att mänskor idag skulle utföra rutinräkneuppgifter, tillägger dr Malinen.

Egen tillverkning osannolik

DI Jussi Rouhemaa vid Valmets instrumentfabrik i Tammerfors tro inte att Valmet skulle gå in för komponenttillverkning. Det skulle för övrigt vara svårt redan på grund av råvarubrist.

Man har ibland diskuterat saken hos Valmet, men marknaden är på tok för liten för att en lönande tillverkning skulle komma ifråga. Man borde ha minst hela Norden som marknad, och det skulle vara knapert ändå.

Dr Pekka Malinen säger å sin sida, att våra experter vid Statens tekniska forskningscentral och i våra tekniska högskolor nog har sysslat med halvledarteknik, men det skulle ta minst ett år innan vår know-how kunde överföras på produktion.

Frågan har dryftats för några år sedan, bl a inom det ekonomiska försvarsrådet. Då har man tänkt på att upprätta sk krislager. Är 1972 beräknade man att ett krislager skulle kosta ca 5 miljoner mark. Ingen jättesumma precis, men det stora kruxet var att komponenter ”åldras” snabbt. Det gick inte att skapa en naturlig lagergång, så att man kontinuerligt skulle kunna förnya lagret.

En sk teknologikommitté inledde sitt arbete samma dag denna intervju gjordes, men dr Malinen kunde inte säga, om kommittén skulle t den här frågan med i sitt arbetsprogram. Den kunde snarare bli ett fall för ADB-rådet, ansåg han.

IBM tror på sitt system

Något mindre pessimist än sina kolleger är DI Mauri Rantala, direktör för serviceroteln på IBM.

— Vårt företag är uppbyggt så, att vi har programmerat vårt tänkbara reservdelsbehov. Vi har i varje land ett visst lager, men jag medger, att bolaget också har reservdelskomponenter som inte finns på lager i varje land. Vårt Europa-lager ligger inom den tullfria zonen vid flygfältet Orly utanför Paris, och där har man synnerligen stor beredskap. Skulle det ändå uppstå brist på någon livsviktig komponent, har vi vår egen tillverkning i bla USA att falla tillbaka på.

— I stort sett är jag nog tillfredsställd med vår reservdelsberedskap, säger DI Rantala. — Vi har ju ett utmärkt samarbete med våra systerbolag i hela världen, kanske främst i det här avseendet inom de nordiska länderna. — Jag tror att vi klarar oss även i det fall att marknaderna skulle överhettas. Vi är ett tillräckligt stort företag.

Rolf Ekman

Ny typ av display-komponent

Vad stort sker, sker tyst. Oy Lohja Ab har inte fört mycket väsen om en display-komponent av ny typ som bolaget skall introducera på marknaden nästa år.

Det är fråga om en typisk exportprodukt — den anspråkslösa inhemska efterfrågan berättigar inte en sådan know-how satsning.

ww)” Lohjas nya produkt baserar sig på halvledarteknik. Displaykomponenter (på finska lukemanäyttökomponentti) av on-off-typ — — knäpp-på-knäpp-av — används i armbandsur, räknedosor, tidtabellsterminaler på exempelvis flygstationer, kassaterminaler osv.

— Varje siffra eller bokstav kräver en egen komponent, berättar direktör Matti Kaitera på Lohja, elektronikindustrin. — De komponenter som nu finns på marknaden fungerar med flytande kristaller och reflekterar ljus, medan den teknik vi utvecklat baserar sig på

FORUM 8/7 elektroluminiscens. Vi har utvecklat en zinksulfidfilm, och våra displaykomponenter kommer till sina tekniska egenskaper att avvika från de komponenter som hittills funnits att tillgå. Det är med denna teknologiska trumf vi hoppas kunna tackla världsmarknaden.

Innovation kostar

Kostnaderna för detta projekt har uppgått till flera miljoner mark per år.

— Vi hoppas ha ”fått igen” pengarna någongång 1983, säger direktör Kaitera. — Vi har inte inlett mark “komponentbransche nadsföringen i egentlig mening ännu, men några inhemska företag som använder detta slag av komponenter har visat intresse. För närvarande importeras alla display-komponenter. I höst får vi klar en säljmodell, och kan köra igång marknadsföringen.

Allt är väl förspänt därvidlag: Lohja kommer med teknologi som veterligen inte kan erbjudas av konkurrenterna. Man konkurrerar alltså med högteknologi, inte med låga priser.

— Det betyder naturligtvis inte att prisfaktorn är en bisak. Mot bakgrunden av vår utvecklingsbudget och med tanke på att vi kommer att konkurrera med etablerade jättar i som <:Texas Instruments och Sharp är det av vita betydelse att vi får fotfäste på den internationella marknaden. Det betyder långa serier, lägre priser, bättre lönsamhet och resurser som medger fortsatt satsning på know-how.