Morgondagens företagsledare återvänder till studier

Taggar: Personer: Jaakko Honko & Lars Wahlbeck Teman: företagsledning

PORTRAÄTTE att ta?

Morgondagens företagsledar e Vilka krav ställs på morgondagens företagsledare? Vilka områden skall han behärska? Vem frågar honom och om vad frågar man honom? Vilka nya initiativ skall han vara red återvänder till studier

Forum har frågat två professorer, Jaakko Honko, Kauppakorkeakoulu och Lars Wahlbeck, Svenska Handelshögskolan, båda nära anknytna till LiFiM"), som leder fortbildningen av företagsledare, hur de ser på fortbildningens roll i företagsledarens liv.

Båda fastslår: — Grundutbildningen blir mer och mer bara en del av företagsledarens utbildning, morgondagens företagsledare kommer att bli tvungna att sitta på skolbänken en ansenlig del av sin tid för att kunna följa med händelseförloppet i respektive bransch, och inte bara i branschen utan i allt som rör de ekonomiska, tekniska och sociala sektorerna.

Morgondagens fortbildning börjar redan i dag och slutar aldrig.

+) LiFiM (Liikkeenjohdon Instituutti — Företagsledningsinstitutet — Finnish Institute of Management) stiftelsen upprättar ett institut för vidareutbildning av företagsledare. Medlemmar är bl a sex högskolor och universitet, AFC, FFC, AAFC, Centralhandelskammaren, Industriförbundet, Träförädlingsindustriernas Centralförbund, Utrikeshandelsförbundet, Stads- och kommunförbundet samt ett antal ministerier. Institutet arrangerar sedan 1958 årligen åttaveckors kurser för företagschefers. fortbildning. Från 1971 arrangeras tre kurser årligen. Varje kurs omfattar 300 undervisningstimmar, huvudsakligen case-studier. FORUM har för avsikt att längre fram mera ingående presentera det praktiska arbete som äger rum inom LiFiM:s ram.

26

FORUM: — För att inledningsvis kommentera grundutbildningen I handelshögskolorna, det första steget på företagsledarnas trappa, det sägs ofta om den att den är för ytlig, att den ger en del teoretiska kunskaper men ställer den unga ekonomen handfallen I praktiken?

WAHLBECK: — Handelshögskolorna skall ge en allmän analytisk grund och samtidigt öppna möjligheterna till en första karriär. De dubbla målen kräver en större grundexamen. Man kan inte bara ge potentiella möjligheter för vidare studier utan bör i motsats till många andra högskoleinstitutioner beakta även olika yrkeskrav.

HONKO: — I Kauppakorkeakoulu kommer vi antagligen att gå över till en mera krävande grundexamen som räcker 4 år och där studenten har en längre gående möjlighet att specialisera sig på vissa ämneskombinationer, han lär sig kanske inte mera många saker ytligt utan färre ämnen grundligare.

WAHLBECK: — När grundutbildningen utvecklats och fördjupats kan större krafter läggas in på fortbildningen och forskningen. Forskningen börjar för resten delvis redan vara i bättre skick. Ett större antal doktorerar årligen och antalet forskare ökas.

— Företagsvärlden uppfattar denna forskarexpansion som något positivt. När man jobbar på vårt område handlar forskningen om det som sker i praktiken och praktiken ofta om forskning. En forskare arbetar ofta ute på fältet med sin avhandling, kommer företagens problem in på livet och kan på så vis komma med fall ur företagsvärlden som vi sedan kan omplantera inom företagsledarskolningen, t ex i form av casefall. De problem som våra forskare stöter på har en klar verklighetsförankring helt enkelt.

— Glädjande är också att det inte längre finns några skyhöga murar mellan forskare och företag, tidigare ömsesidiga negativa attityder har till stor del övervunnits. Företagen tycks även känna förtroende för forskningen som uppfattas som nydanande för hela företagsvärlden.

HONKO: — Inom KKK har vi Institutet för grundforskning som också kan betraktas som en doktorandskola och nära anknuten till KKK Liiketaloustieteellinen Tutkimuslaitos där det också görs ”beställningsarbete”.

Forum 17/71

Professor Jaakko Honko, Kauppakorkeakoulu

FORUM: — Företagsledarskolningen — mål och problem?

HONKO: — Morgondagens chef går i skola d v s utvecklar sig hela sitt liv. Allmänt kan man säga såhär: Morgondagens företagsledare skall kunna kombinera mänskliga resurser. Man får utgå ifrån att företagets personal blir alltmer skolad, får en gedignare insikt om vad företaget och världen runtom är, det kommer flera specialister in i bilden för flera områden inom företaget. Denna utmaning skall naturligtvis ledaren vara rustad att möta. Han skall vara medveten om hur personalen skall kunna organiseras till samarbete, hur den kan ges motiv för att arbeta för en viss målsättning. Han skall veta hur företaget blir produktivt i en växande konkurrens. Här räcker inte grundutbildningen på långt när till, inte ens i kombination med långt gående erfarenheter. Samhället kräver mera, teknologin kräver mera, av företagsledaren krävs mera. — Samtidigt som företagschefen skall kunna allt inom sin närmaste krets skall han också bli en internationell petson eftersom alla dörrar öppnas. Han får allt flera frågor att besvara men viktigast av allt: han skall också kunna ställa frågor om framtiden och svara på dem. Den blivande ekonomen skulle läras redan i grundutbildningen snarare att ställa morgondagens problem än att ge färdiga svar på gårdagens frågor. En företagsledare blir aldrig färdig.

WAHLBECK: — Men resursproblemen visavi fortbildningen är svåra, vi är här inne på den mest krävande formen i hela utbildningssystemet. Varifrån ta lärare som kan lika mycket som männen och kvinnorna på de högsta chefsposterna? Grundutbildningen och den vetenskapliga skolningen ser klarare ut vad beträffar lärarresurserna än när vi skall vidare utbilda chefer.

FORUM: — Ni är båda verksamma inom planeringen av Företagsledarinstitutet LiFiM. Kort sagt, hur lägger ni upp utbildningen?

WAHLBECK: — Framför allt försöker vi utveckla case-undervisningen och få fram nya case-fall som ansluter sig till finländska förhållanden. Detta är den effektivaste formen av ledarskolning och nu den angelägnaste uppgiften. Föreläs Forum 17/71

Professor Lars Wahlbeck, Svenska Handelshögskola ningarna inom LiFiM upptar endast en liten del. Diskussioner och case-fall är de mest betydelsefulla formerna av utbildning. Utbildningsarbetet är således ett mellanting mellan forskning och undervisningsplanering. Ett nära samarbete förutsättes med företagen. Rent fiktiva och abstrakta case-fall är inte dugliga som sådana utan kräver en verklighetsbakgrund. Case-arbetet sker sedan antingen i grupp eller individuellt. En klar helhetsbild får man lättast genom att utföra ett problemlösande arbete. På detta sätt lär man sig främst att förstå de totala sammanhangen i en företagsbild.

HONKO: — Vi har ju redan länge i undervisningen använt dessa case-fall men de har varit till stor del amerikanska och haft en klar begränsning i detta hänseende.

FORUM: — Hur mycket beaktar ni direkt företagens behov och önskemål?

WAHLBECK: — Det är ju här fråga om ren praktik och då måste vi beakta de önskemål som kommer in från företag och deltagare, annars har dessa fortbildningskurser ingen funktion. Via företagsstudier och -forskning får vi ett grepp om behovet, forskarna tänker ut problematiken, det är sålunda ett nära samarbete mellan företag-utbildning. — Och så det kanske viktigaste: kursdeltagarna. Vi har ju som kursdeltagare personer med i medeltal 40 år på nacken, en gedigen utbildning, erfarenheter i ledarställning, förtrogna med dagens problem, villiga att möta morgondagens. Nog vet de vad de behöver. De styr i stor utsträckning kurserna genom att efter varje avsnitt bedöma undervisningens effektivitet och genom att i efterföljande diskussioner komma med kritik och önskemål, HONKO: — Här kommer vi åter in på kravet på lärarna. Efter samtliga kurser kritiseras undervisningen och lärarna — men på ett konstruktivt sätt. En långt gående studiedemokrati har vi förverkligat redan för 13 år sedan. Vi använder kanske ett 70-tal lärare per åttaveckors kurs. Det betyder ett 70-tal kritiktillfällen. Vi håller kvar bara de lärare som klarar kritiken. Bara på detta sätt kan vi fullfölja det förslag till en helhetsplan för företagsledarutbildning som har lagts fram i Finland och Forts. på sid. 4 27