Motivationen får oss att prestera

av Jennie Krook Forum 2021-07, sida 24-25, 23.09.2021

Taggar: Teman: motivation

Motivationen får oss attprestera

Det talas mycket om engagemang, värderingar och personlighetstester inom HR. Men det är motivationen som får oss att göra sake och prestera. Det säger Desirée Rova som utvecklat ett kartlägga människors drivkrafter.

JENNIE KROOK TEXT X Hur kommer det sig att vissa presterar och andra inte? Den frågan ställde sig Desirée Rova, innovatör och föreläsare inom motivation och ledarskap. Hon vände sig till forskningen för att få svar. Det visade sig att anledningen är att vi föds med olika behov som vi inte är medvetna om. Behov som styr vårt agerande, våra livsbeslut, sätt att kommunicera och samtidigt påverkar varför vi fungerar bättre med vissa människor medan vi lätt hamnar i konflikt med andra.

”Jag googlade mig fram till Self-Determination-Theory (SDT). En evidensbaserad forskningsteori som bygger på hur motivation fungerar i verkligheten”, berättar Rova.

Inte koll på drivkrafterna. SDT utvecklades av psykologerna Richard Ryan och Edward Deci, och grundar sig på deras forskning om inre motivation, alltså de behov och drivkrafter som motiverar personer att göra saker för sin egen skull och inte enbart för att få externa belöningar, som beröm eller pengar. Teorin har identifierat tre grundläggande behov som viktiga för människors psykologiska häl AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7202 oo 9” Under coronapandemin blev många ansvariga för att tillgodose sina behov själva. Man behöver komma i kontakt med vad som ger en energi.

sa och välbefinnande: autonomi (självstyre), kompetens och samhörighet.

Rova fick hjälp av forskare vid Umeå universitet och Malmö universitet att bryta ner dessa behov en nivå till, och utveckla HR-metoden My Needs.

”Det är få människor som förstår hur mycket våra behov påverkar oss, och vi har inte alltid koll på våra drivkrafter och på vad som motiverar oss. Vi pratar om engagemang, värderingar och det är mycket fokus på personlighetstester inom HR. Men det är motivationen som får oss att göra saker”, säger Rova.

Hon menar att kartläggningar av personalens behov är mer kraftfullt och effektivt än att göra medarbetarundersökningar.”Moti t verktyg för at — vationsläckage är en viktig lönsamhetsfråga”, säger hon.

Comeback för motivationsforskningen. Enligt Maria Appelqvist, forskare och programansvarig för ämnet Ledarskap och organisation vid Urbana Studier på Malmö universitet, bedrivs det dock inte särskilt mycket motivationsforskning längre.

“Den var som mest poppis på 50 och 60-talet”, säger hon. Appelqvist har varit med och utvecklat metoden tillsammans med Rova och bedriver nu forskning kring den. Tillsammans med kollegan Jonas Lundsten som skrivit en avhandling om motivation gör de bland annat olika sambandsanalyser. ”Hittills har 17 000 personer gjort testet och vi kommer kunna använda statistiken till att kartlägga vilka behov som exempelvis dominerar inom offentlig sektor och privata företag”, säger Maria Appelqvist.

”Våra behov driver oss i det mesta vi gör. När vi känner oss kränkta börjar vi kommunicera på ett giftigt sätt, det vill säga när vårt behov inte är tillgodosett. För en chef som ha tjugo medarbetare krävs det en del arbete för att kunna skapa de rätta förutsättningarna som gör att människor trivs på arbetsplatsen.”

Beroende på vilka behov en grupps medlemmar styrs av kan både stämningen i gruppen och resultatet påverkas ganska kraftigt, enligt Rova och Appelqvist. Variation kan upplevas som opålitligt i vissa sammanhang ifall majoriteten av gruppen har trygghet som ett av sina främsta behov, medan det kan vara en nödvändighet för att upprätthålla motivationen i en annan. En person med stort behov av samhörighet kan lätt känna sig ensam i en grupp där majoriteten av personerna drivs mer av att de vill vara med och bidra iettstörre sammanhang och exempelvis hjälpa människor utanför gruppen. Och en generalist med ett stort behov av att utvecklas kan få problem i en grupp där de flesta andra vill få nischa eller specialisera sig.

Pandemin fick fler att kartlägga sina behov. Samtidigt går det också, med kunskap och självkännedom, att använda människors olika drivkrafter till att optimera sammansättningen olika grupper.

”Personer i ledningsgrupper har ofta utveckling och bidra som sina främsta behov. Där kan det vara bra att få in någon med andra drivkrafter ifall man vill få med sig personalen”, säger Appelqvist.

Enligt Ryan och Deci kommer det att påverka människor negativt psykiskt att det går för lång tid utan att man får sina behov tillgodosedda. Det kan leda till att man försöker uppnå det på mer destruktiva sätt. Exempelvis genom att skryta för att man inte känner sig sedd, eller ta genvägar för komma framåt när motivationen saknas. Enligt Rova har samtalen till henne ökat under pandemin när fler ville få hjälp att kartlägga vad som egentligen motiverar dem.

”Under coronapandemin blev många ansvariga för att tillgodose sina behov själva. Man behöver komma i kontakt med vad som ger en energi. Ju tidigare i livet man vet detta desto bättre”, säger hon.

Rova påpekar att det gamla talesättet att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad inte nödvändigtvis alltid är e > MY NEED = [verktyget My Needs har de svenska forskarna brutit ner de tre omedvetna psykologiska behoven i Self-Determination-Theory ytterligare en nivå.

= ÅAutonomihar brutits ner till Trygghet><Variation.

= Trygghet motiveras av att ha frihet inom ramar medan variation motiveras av att skapa frihet utanför ramarna.

sm Tillhörighet har brutits ner till Samhörighet><Bidra.

mm Samhörighet motiveras av att omge sig med sina nära valda kontakter medan bidra motiveras av att hjälpa personer vi inte känner.

= Kompetens har brutits ner till behoven Utveckling><Signifikans.

Bm Utveckling motiveras av kunskap generellt medan signiftkans mer motiveras av att få vara specialiserad och nischad.

Källa: My Needs

IE Maria Appelqvist (till vänster) och Desiree Rova.

god idé, eftersom det helt beror på varje individs behov.

”Vi räknar med att alla ska förstå oss men det är ganska få som gör det.”

Själv berättar Rova att hon alltid känt sig som en udda fågel. Men efter att ha fått veta mer om sina drivkrafter, där utveckling är en av de dominerande, fick hon en förklaring.

”Jag har ett lågt behov av samhörighet och vill oftast inte hänga för hängandes skull, utan gå på djupet och prata om sådant som känns utvecklande för mig. Sedan fick jag kontakt med människor som fungerar som jag och genomgick en slags försoningsresa. Jag insåg att jag inte behöver förändra mig, jag har andra tillgångar”, säger hon.

Hon berättar att hon även fått ökad förståelse för hur andra personer agerar eller kommunicerar. Enligt Appelqvist finns behoven där och påverkar oss hela tiden, i allt vi gör. Och lyssnar man hörs de ofta, lite varstans runt omkring oss.

”Jag hör numera hur dessa behov kommuniceras överallt utan att människor förstår att de uttrycker just det”, säger hon.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 7 2021