Multisars' utmaning: Ett gemensamt företagsspråk

av Rebecca Marschan Forum 1998-06, sida 42, 16.06.1998

F Z Li = LI 0 < Zz < > Ö

Rebecca Marscha är ekonomie doktor och gästforskare vid Köpenhamns handelshögskola.

”Ett gemensamt språk stärker företagskulturen i det multinationella företaget. ‘Multisars’ utmaning takt med att företag internationaliseras oc utvidgar sin verksamhet till nya lände och marknader blir språkfrågor allt viktigare.

Det är inte bara de naturliga marknadsförings problemen som anknyter till utländsk verksamhet utan också kommunikationsutmaningarna inom företag med ‘språkdiversifierad’ personal.

En vanlig lösning på de kontroll- och koordinationsutmaningar verksamhet i en flerspråkig miljö medför är att man väljer ett gemensamt företagsspråk för intern kommunikation. Flera multinationella företag som ABB, Electrolux och Kone har valt ett officiellt språk som bas för kommunikation inom firman. I många fall har man valt engelska som gemensamt språk.

En dylik språkstandardisering uppfyller tre viktiga managementmålsättningar. För det första underlättar ett gemensamt språk den formella rapporteringen mellan enheter i olika länder, minimerar möjligheterna till missförstånd, och ger lättare åtkomst till företagsdokument som tekniska och produktmanualer. För det andra effektiveras den informella kommunikationen och informationsflödet mellan dotterbolagen. För det tredje bidrar ett gemensamt språk till att skapa en känsla av att tillhöra en global familj, och stärker företagskulturen inom det multinationella företaget.

Att uppnå dessa mål innebär emellertid en avsevärd utmaning, vilket olikheterna inom den internationella arbetsstyrkan hos många multinationella företag dokumenterar. Ett exempel: 1997 hade Kone 150 utländska dotterbolag i 40 länder, med cirka 22 500 anställda världen runt, av vilka 92 procent arbetade utanför Finland, och 65 procent hade andra språk än engelska som modersmål. Inom ABB har i och med den internationella expansionen andelen icke-engelsktalande stigit till 70 procent. Electrolux” koncernchef Leif Johansson uppges ha deklarerat att företagsspråket är ”dålig engelska”, för att alla anställda och chefer skall känna sig mer obesvärade med att tala sitt ickemodersmål!

Oavsett om den engelska som talas är god eller dålig, innebär valet av ett gemensamt företagsspråk att krafter sätts i rörelse som påverkar individernas beteende. Språkstandardiseringen sänder ett klart budskap till de anställda på olika nivåer. Man kan hävda att ett budskap är: om du vill befrämja din karriär i firman, är det viktigt att du lär dig detta företagsspråk. T.ex. inom MeritaNordbanken understryker man vikten av kunskaper i svenska för toppositioner. För dem som inte lär sig det gemensamma språket är det en realitet att de ett gemensamt företagssprå praktiskt taget inte finns några möjligheter att delta i företagsaktiviteter som internationella kurser, ledarskapsutveckling och utlandsuppdrag i andra dotterbolag. De kommer i första hand att vara hänvisade till uppgifter inom den lokala verksamheten.

Då man från individen går vidare till organisationsnivån påverkar språket det multinationella företagets kommunikationsmönster och informationsflöde. Man kan rentav identifiera en språkbaserad skuggstruktur bakom den formella organisationsplanen. Ett exempel: i stället för att utgå från en regional organisationsstruktur som bas för gruppering av de utländska enheterna kan ett finländskt multinationellt företag vara indelat i fem språkkluster - finska, engelska, skandinaviska, tyska och spanska. Personalen vid enheter i Spaniern, Mexico och Italien kan alltså bilda ett språkkluster baserat på likheten mellan de två språken och svårigheter att arbeta på företagsspråket. engelska. Samtidigt kan personalen vid dessa enheter uppleva ett stort avstånd till företagskärnan med dess dominerande språk, finska och engelska. Nyckelindivider på utlandsuppdrag vid dessa enheter kan fungera som språkknutpunkter och vara i position att påverka kommunikationskanalerna och rentav hota den formella organisationsstrukturen. Språkkunskaper kan verkligen ses som en viktig faktor för de olika enheternas relativa styrkeposition inom det multinationella företaget. Ändå identifieras den språkbaserade skuggstrukturen inte alltid av toppledarna framför allt för att en stor del av kontakterna är informella och personbundna.

Genom att intern kommunikation är det multinationella företagets livsnerv bör den högsta ledningen inte tillåta att språkfrågan blir underordnad eller negligeras. Ett sätt att säkra att språket får en mer strategisk ställning är att utnämna en språkchef (Language Officer) med uppgift att koordinera och utveckla språkpolitiken, övervaka att den efterlevs, och bistå vid kartläggning av existerande och framtida språkbehov.Språkchefen kan vara underställd koncernens personalledning. Utnämnandet av en språkchef kan också bidra till att rasera den vanliga attityden många har då det gäller språkkunskaper: att de är lätta att skaffa sig, medan internationell erfarenhet och professionell kompetens kräver mer tid och ansträngning. &

Sammandrag baserat på undersökningar utförda av Rebecca Marschan, Denice Welch och Lawrence Welch. Se t.ex. Language: the Forgotten Factor in Multinational Management (European Management Journal, 1997, Vol. 15. no. 5, pp. 591-598).

FORUM NR 6/98