Munk i Köpenhamn bygger runda hus
av Sigyn Alenius Forum 1991-11-12, sida 23-24, 26.09.1991
Köpenhamns planetarium från 1989 är ett av de uppmärksammade runda
Munk i Köpenham bygger runda hus
Text: Sigyn Aleniu nud Munk, modearkitekt i Kö[KC pennamn, bygger runda hus.
Naturens former är rundade eller runda. Väder, vind och vatten slipar kantigheterna av klippor och stenar. Varför ska människorna då skaffa sig blåmärken i daglig konfrontation med hårda och spetsiga vinklar i kantiga möbler och hus? Runda byggnader har också sitt särskilda estetiska värde, menar Knud Munk.
Skolmannen och religionsfilosofen Rudolf Steiner ansåg det vara direkt skadligt att bo i rum med fyra vinkelräta hörn. Steiner-antroposoferna har byggt en hel by i Sverige där inget hus är fyrkantigt, de är alla runda eller amöbatormade. Ingenstans klingar musiken så skönt, säger fackmän, som i Steinerbyns runda musikhus och ingenstans råder sådan ro och resignation som I Steinerbyns sjukhus, säger folk som har besökt det.
Inkaindianerna satte i sin kultur cirkeln i högsätet. Föremål som indianerna tillverkade kunde inskrivas i en cirkel, skriver den franska forskaren i indiankulturen Le Clézio. Han citerar Sioux-indianhövdingen Yahaka Sapa (Svarta Älgen): Så är det. anser indianerna. för att universums kraft uttryckes i cirkelformen och vardagens ting var efter att bli runda. Vår kraft fick vi indianer fordom, när vi var ett starkt och lyckligt folk, från den heliga cirkeln. och vi hade fram F RUN 11—12/199 gång så länge den inte bröts. I cirkelns mitt var ett blommande träd som fick sin näring ut de fyra segmenten som uppstod när man ritade ett kors genom cirkelns mittpunkt. Öst gav ljus och fred. Väst gav regn. Syd gav värme och nord med sina kraftiga vindar gav styrka och uthållighet.
Rund form naturlig
I den buddhistiska Mandala-kulten är kosmos-symbolen en cirkel med ett buddhistiskt tecken i mitten som är omgiven av mindre cirklar eller fyrkanter med inskrivna heliga figurer. Den runda formen är organisk och naturlig, menar Knud Munk. En rund sal har en strukturell flexibilitet som gör den användbar för många ändamål. Med ctt stort runt bord i mitten är den en perfekt konferenssal. Flytt om stolarna och man sitter som i en klassisk arena. Bygg upp bokhyllor på väggarna och man får ett intimt och läsinspirerande bibliotek. Tag bort alla stolarna och kom in med leksaker och trehjulingar och du har lyckan av en barnträdgård. Tag bort leksakerna och du har en skön danssal.
Knud Munk har byggt runda hus där han gått fram. Många i Köpenhamn och några i Norge, i England och på kontinenten. Det sista, eller rätteligen det senaste, färdiggjordes i våras i ett i övrigt tråkigt och arkitektoniskt råddigt område i norra Köpenhamn. Nu står det som kvarterets vårdtecken, så där som Runde Tårn i stans centrum. Diskussion och undran väckte också Runde Tårn på sin tid. Danmarks ”bygg-kung” Christian TV — ingen dansk monark har låtit uppföra så många slott och palats som han — lät bygga det, enkelt och runt, utan utsmyckning i kontrast till vad han annars byggde i Köpenhamns glada och ornamentsfyllda sextonhundratals tegelstensrenässans. Runde = Tårns grundplan, cirkeln som det står på, är lika stor som i Munks senaste hus, om än endast hälften så hög som Christian IV:s torn. Köpenhamns planetarium från år 1989, även signerat av Knud Munk. står på en cirkel som är dubbelt så stor som Runde Tårns. Att planetariet är runt säger sig självt. Stjärnhimlen upplever vi som en rund kupol som vi studerar bäst i ett runt hus med utsikt åt alla håll.
Ljus från alla sidor
Det där med utsikt åt alla håll och ljuset som faller in från alla sidor är en av de runda husens helt fundamantala egenskaper. Bibliotekarnas riksförening i Danmark beställde det hus som är Munks senaste och sköter sin landsomfattande fackliga förvaltning där. Hela bottenvåningen är en enda stor aula med ljus som faller in från fönster från alla väderstreck. Solens strålar, månens och stjärnornas ljus om natten. leker med skuggorna som molnen kastar på väggar och golv. Det ger liv vänd
Runda rum i runda hus: salen i Gladsakses rådhus. som Munk planerat.
2 fortsättnin spänning och stämning alltefter vad väder och vindar serverar på aulagolvets runda fat. Här nere i bottenvåningen har Munk fått utforma också bohaget. En halvrund disk där besökare tas emot och dirigeras till de övriga våningarnas arbetsutrymmen.
Där uppe har bibliotekarna delat upp de runda rummen med väggar som bildar såväl räta som mindre räta och spetsiga vinklar. Möblerna är däremot vanliga fyrkantiga kontorsmöbler.
— Det är synd. menar Munk. De får på det viset ingen riktig glädje av att huset är runt.
Bibliotekarfolket säger däremot att de ju också skall arbeta där.
Häri ligger väl nog en förklaring på att vi så sällan bygger runda hus. V är inlåsta i teknikens raka linjer och hårda vinklar. Det organiska och levande som finns i naturen utanför tar vi inte med oss in. Kanske vore det svårt att genomföra på våra arbetsplatser. Men i våra bostadshus kunde vi ge idén en chans.
Kostnaderna förskräcker
Huvudproblemet med de runda husen är emellertid nog att de blir dyrare än andra. Den runda formen lånar sig inte till standardisering och normer. I bibliotekarhuset. liksom i planetariet och de andra runda husen — huvudsakligen konsert- och konferenshus, utställningshus och andra kulturbyggen — i alla dessa runda Munk-hus är allt individuellt tillverkat. Inga fönster eller dörrar. inga fönsterbågar eller karmar eller förvaringsutrymmen är. eller kan göras efter standardmått. Individuellt arbete kostar. Munk opererar med de runda formerna också i husets dekor. Stora runda fönster,
Logistiken…
fortsättning från sid 1 måhända den enskilda konsumenten till äventyrs räkna med att få ta del av de ekonomiska inbesparingar som följer i rationaliseringens kölvatten, i form av sänkta priser? Man frågar sig också om det är helt nödvändigt med en så omfattande partihandel i tandet? Kunde inte de mellaneuropeiska mellanlagren/terminalerna ta över delar av partifunktionerna i Finland. Varför betala onödigt för ett extra partiled i distributionskedjan när varorna kunde transporteras direkt till detaljhandeln?
Fri import sänker prisen Hos Partihandelns Centralförbun har man en annan syn på tingens ordning. Man vill givetvis inte accepter tanken på att det just är partihandeln som ser till att konsumentpriserna ligger på en överhög nivå i jämförelse med det övriga Europa.
— En fri import skulle däremot ha en direkt och positiv inverkan på prisbildningen, säger direktör Stig Henriksson, som också går till storms mot höga säsongtullar som trissar upp priserna till en oacceptabel nivå. Lantbruksproblematiken inte att förglömma, påminner han.
Enligt Henriksson har partibranschen gott grepp om utvecklingen och bevisar genom sina saneringsåtgärder att man dels är på alerten för att bevisa sin behövlighet och dels förbereder sig för att klara av den kommande konkurrenssituationen i ett integrerat Europa.
— Hur effektiva logistiska funktioner ett distributionsföretag än kan erbjuda finns det ingen möjlighet för dem att kunna ersätta partihandeln. Också lagerverksamheten kommer att
I jämförelse med andra industriländer håller sig finsk industri med överstora la ger.
2 som får en att tänka på Notre Dame i Paris, Westminster Abbey och de många andra stora medeltidstemplen som fascinerar med sina runda rosenfönster.
—Jag arbetar mest med tegel numera, säger Munk.
Tegel kan man utan större svårighet forma så att de kan läggas i runda mönster. Munk arbetade tidigare med betong.
Den grå färgen kan vara lika vacker som teglens röda eller gula, men patinerad efter många år är betongen långt mindre spännande, är Munks argument. Betong grånar på ett smutsigt sätt i våra klimat här i Norden. tegel åldras med behag. Grått kan vara otroligt vackert, men det skall vara andra grå toner än de som våra hyreskaserner i betong antager. Toner som Castel San Angelo och Panteon i Rom, som f ö är runda hus bägge två.
fortsätta existera, redan av den orsaken att industrin, som undviker egen lagerhållning, kräver det. Våra lager blir däremot färre till antalet och allt mer terminalbetonade, där vi i främsta hand med långt drivna logistiska funktioner, sammanställer leveranser från olika varuområden för transport till detaljhandeln.
Ingen oenighet i distributionsfrågan
Vad gäller den rent transporttekniska delen av distributionskedjan inom landets gränser råder ingen större oenighet. För närvarande kör en avsevärd mängd lastbilar omkring med en beläggningsprocent på kanske 50. trots att den borde ligga på något kring 90 procent. Sett ur såväl nationalekonomisk som trafikteknisk synvinkel är detta givetvis inte försvarbart, helt frånsett det faktum att tusentals halvfyllda. avgasspyende tunga transportfordon i onödan ökar luftföroreningarna i landet.
Partihandelns Centralförbund, som helt ställer sig bakom EES- och i följande skede även EG-engagemang, utlovar höjd servicenivå. i takt med de ständigt växande kraven inom branschen. Man tror inte att de etablerade partiaffärernas roll kommer att beskäras eftersom marknaden i Finland inte är tillräckligt stor för att locka utomstående företag, förutom de som redan finns representerade, till landet.
Om detta skall tolkas så att de Saxbergska uppmaningarna till djupare logistiska diskussioner klingar för döva öron återstår att sc. 11—12/1991 F RUN