Mygelexamen eller examen i mygleri?

av I J Forum 1976-13, sida 05, 08.09.1976

FORUM 13 - 76

STATSMAKTEN, i det här fallet undervisningsministeriet, fortsätter med sina försök att genomtrumfa en ekonomexamen vid handelshögskolorna, som var’ken näringslivet eller högskolorna vill veta av.

Bort från den klara yrkesinriktningen, mot en mycket mera teoretisk och allmänt inriktad examen, liknande dem som redan nu bidrar till att öka den akademiska arbetslösheten, det är tydligen dit som undervisningsministeriets byråkrater strävar.

För att få sin vilja igenom har man tillgripit de besynnerligaste metoder.

År 1975 kom ett delbetänkande som skisserade upp hur den nya ekonomutbildningen skulle te sig. Bakom stod den s k KATOS-gruppen, där bl a högskolor som utdimitterade ekonomer eller motsvarande var representerade, dock inte i proportion till sin utbildningskapacitet. Detta betänkande möttes av mördande kritik både från näringslivets, från högskolors och från olika statliga organs sida.

EFTER DETTA BAKSLAG i. strävandena att skapa en mera oanvändbar examen tog myndigheterna till andra metoder.

En ny kommitté tillsattes helt internt på kanslinivå inom ministeriet. I själva verket närmast en enmanskommitté. Ett nytt förslag till ekonomexamen såg dagens ljus, som dock liknade det gamla intill förväxling. Detta anlände för remissutlåtande till högskolorna på försommaren, vid en tidpunkt då lärare och studenter som vanligt höll på att skingras för alla världens vindar och svårligen kunde kallas till demokratisk behandling av förslaget.

Näringslivet, den slutliga avnämaren av handelshögskolornas ”produkter”, tillfrågades i denna remissrond överhuvudtaget inte, inte heller arbetsmarknadsorganisationerna.

Av en händelse fick centralhandelskammaren reda på vad som försiggick, tillsatte omedelbart en arbetsgrupp och kom, obedda, med ett remissutlåtande. Det lämnade inte sten kvar på sten av tjänstemännens idéer om hurudana ekonomer näringslivet behöver.

REMISSBEHANDLINGEN vid högskolorna försvårades av den mycket korta remisstiden. Genom att hän visa till att förslaget inte förelåg på svenska och kräva texten i översättning lyckades dock Svenska handelshögskolan och Handelshögskolan vid Åbo Akademi få igenom en förlängning av remisstiden till slutet av augusti.

Kritiken mot ministeriets förslag har nu tagit form och växer sig allt starkare. Det sägs tex att den profil, som handelshögskolorna genom enträget arbete och med fortlöpande realistiska reformer lyckats ge ekonomexamen som en praktiskt användbar utbildning, suddas ut av det nya förslagets inriktning på något slags allmän samhällsvetenskap. Förslaget kringskär också de studerandes valfrihet eftersom de praktiskt taget genast skulle tvingas välja specialiseringsområde bland nya och från skolbän ken helt fftämmande ämnen. En strävan till småpetig . styrning av de enskilda högskolornas resurser påta las också. I praktiken skulle detta ställa sig klumpigt, långsamt, byråkratiskt och komplicerat, eftersom högskolornas resurser varierar från år till år.

NÄRINGSLIVET torde ha föga intresse av en examen som ”betonar allmänna teoretiska och metodologiska färdigheter och vetenskaplig kunskap om samhällsfunktionernas grundfaktorer”. Knappast vill de heller avstå från praktiskt inriktade marknadsförare och redovisare i utbyte mot teoretiker med ”en helhetsbild av samhällets uppbyggnad och funktioner samt av olika samhällsekonomiska system”. Mycket mera finns i förslaget av sådant som föga salongsmässigt men fullt begripligt brukar kallas bläblä.

MAN KAN BARA FRÅGA vilket barnsligt omstörtarvansinne som ligger bakom de här reformförslagen. Kan professor Mika Kaskimies förmodande vid Ekonomdagarna 76 vara en av förklaringarna: att ekonomexamen alltid har väckt avund därför att den är en av de få som med en relativt kort studietid lett fram till goda placerings- och förtjänstmöjligheter, i motsats till många andra ”finare” examina med hög akademisk status.

Sakens behandling från myndigheternas sida kunde i varje fall ligga till grund för en praktisk handbok i mygleriets grunder. I OO

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."