Några tankar om nya mönsterskyddslagen
av Arne Baltscheffsky Forum 1972-09, sida 17-18, 10.05.1972
Några tankar om nya mönsterskyddslagen
Av dipling Arne Baltscheffsky
FORU sekvenser.
debatt
Olika slag av skyddsrätt
Innovationer av teknisk karaktär kan som känt skyddas genom patent. En förutsättning för att en uppfinning skall korma i åtnjutande av patentskydd är att uppfinningen är ny, inte bara för uppfinnaren, utan med hänsyn till allt som har sagts och publicerats i världen. Detta räcker emellertid inte. En minst lika viktig förutsättning är att uppfinnaren lämnar in en patentansökan i varje land där hän vill. ha sin uppfinning skyddad och påtar sig de kostnader och det besvär som är förbundna därmed. Patentskyddet är således inte något som uppfinnaren automatiskt får, utan en rätt som han kan erhålla endast genom att ansöka därom.
Vid sidan om uppfinningarna finns ett annat område inom vilket kreativa förmågors skaparkraft kommer till uttryck i form av alster som vi här skall kalla konstnärliga i detta ords vidaste bemärkelse. Förutom bildkonst och skulptur återfinner vi inom detta område uttryck för sådana konstarter som fotografering, litterär verksamhet, tonsättning mm. Alla alster inom denna grupp åtnjuter sk upphovsrättsligt skydd, som skyddar mot efterapningar och otillbörlig användning. I motsats till patentskyddet uppstår det upphovsrättsliga skyddet av sig självt i och med att ett alster med individuell särprägel skapats. Några ansökningar eller andra åtgärder behövs således inte. Skyddet är utan kostnader i kraft i femtio år med undantag för fotografier som är skyddade i tjugufem år. Även i detta avseende skiljer sig således skyddet för konstnärliga alster markant från patentskyddet, som måste upprätthållas genom inbetalning av årliga: avgifter och som dessutom kan vara i kraft högst 17 år. .
Mellan de konstnärliga alstren och de tekniska innovationerna finns ett ingenmansland där gränsen mellan de två huvudområdena är obestämd. Det kan tex vara svårt att säga om en enkel askkopp av pressad aluminium utgör en teknisk uppfinning eller om den har en form och uppbyggnad som utgör frukterna av konstnärligt skapande.
Detta obestämda ingenmansland har man försökt fylla ut genom att skapa mönsterskyddslagen, som är avsedd att skydda de produkter som befinner sig mellan det tekniska och det konstnärliga området. Tyvärr har det visat sig att det utrymme som stod till buds var allt för smalt för att ge utrymme åt en ny lag, och detta har haft till följd att det upphovsrätts Forum 9/7 e Mönsterskyddslagen, som trädde i kraft den 1 april 1971 hälsades på många håll såsom en välkommen förbättring.
9 Det kan emellertid ifrågasättas huruvida man varit fullt på det klara med att lagen även kommer att medföra negativa kon e Artikeln avser inte att utgöra ett ställningstagande för eller emot, utan dess ändamål är att belysa olika aspekter av lagens praktiska konsekvenser.
liga området har fått maka åt sig ett avsevärt stycke för att ge plats åt mönsterskyddslagen.
Det torde inte kunna förnekas att formgivningen av produkter, dvs design-verksamhet, i hög grad kräver konstnärlig förmåga. Denna typ av konstnärlig aktivitet kommer emellertid numera till stor del att falla under mönsterskyddslagen, vilket har till följd att konstnärerna inom detta område inte längre på samma sätt som tidigare kan räkna med att deras produkter automatiskt blir skyddade enligt upphovsrättslagen. Detta upplevs av mången designer såsom en klar försämring.
Mönsterskyddslagens uppbyggnad och funktion
Mönsterskyddslagen är i många väsentliga avseenden uppbyggd enligt samma modell som patentlagen. Därför blir också mönsterskyddet och patentskyddet likartade. Mönsterskydd måste sålunda förvärvas genom särskild ansökan. Vidare får inte den produkt som man önskar mönsterskydda vara känd för allmänheten då mönsterskyddsansökningen inlämnas. Detta är en regel som för mönsterskaparna kommer att ställa till med betydande svårigheter. Den innebär att en mönsterskapare som tidigare underlåtit att ansöka om mönsterskydd vid ett senare stadium då produkten kommit ut på marknaden och kopieras av andra tillverkare inte längre kan göra någonting för att få sin produkt skyddad. Konsekvensen av detta blir också att företag och enskilda som sysslar med design måste mönsterskydda ett mycket stort antal alster på grund av att man inte på förhand kan veta vilka alster som visar sig ha en lyckad design och därför kommer att behöva skydd. Å andra sidan medför naturligtvis mönsterskyddslagen den väsentliga fördelen att vi numera i Finland, liksom i de flesta andra länder, kan skydda utformningen av våra produkter också i sådana fall då denna utformning inte innefattar konstnärlig originalitet i så stor omfattning att upphovsrättslagen med säkerhet äger tillämpning, Verkningen av upphovsrättslagen med hänsyn till industriellt framställda -produkter var också tidigare långt ifrån klar. . Det finns några uppmärksammade rättsfall i Sverige vars upphovsrättslag motsvarar vår, enligt vilka ett antal föga originella produkter ansågs åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Det mest kända av dessa rättsfall torde vara det sk StringhylleVänd 17
VALMET Ab
BALANSRÄKNING 1971—12—31 Aktiva Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar
Kassa … 131.867,51 Banktillgo. 6.461.357,79 Växelfordringar 53.239.230,45 Kontofordringar 357.244.000,97 Leveransförskott 82.293.843,90 499.370.300,62
Omsättningstillgångar Färdiga produkter och halv fabrikat ..sssssessserr rs 215.187.111,77 Rå- och driftmaterial …… 109.738.449,13 324.925.560,90 Anläggningstillgångar | Materiella Jordområden 5.044.236,61 ökning 7.953.260,52 minskning 113.459,18 12.884.037,95 Byggnader 61.357.349,14 ökning 27.028.780,16 minskning 265.836,26 avskrivning 18.468,07 88.101.824,97 Dockor. och kajer 11.061.380,10 Maskiner och inventarier — 37.008.278,34 ökning 38.856.678,42 minskning 366.888,76 avskrivning 143.445,39 75.354.622,61 Halvfärdiga nyanskaffningar 8.359,414,57 Immateriella Värdepapper = $1.102.112,42 ökning 1.303.100,— minskning 3.470,— 52.401.742,42 248.163.022,62 i sik 1.072.458.884,14 Pässiva
Främmande kapital Kortfristiga
Kontoskulder ….sso000202 129.832.032,42
Uppburna förskott . «2 — 243.076.034,84
Skuldväxlar. …sssssesesrr 115.677.758,83 488.585.826,09 Långfristiga
Banklån, intecknade …… 93.990.738,71
Banklån, ointeckande 298.847.414,06
Skuld till statskontoret . 29.000.000,—
Skuld till pensionsstiftels 18.101.534,96 —439.939.687,73
Eget ital Aktiekapital T11.625.000,— Reservfond 13.000.000,— Övriga fonder 17.400.000,— Vinstmedel: Resterande från föregående år 1.908.370,32 Räkenskapsperiodens resultat — 1.908.370,32 —143,933.370,32 mk 1.072.458.884,14 Ansvarsförbindelser mk — 26.330.511,— RESULTATRÄKNING FÖR ÅR 1971 Kostnader Ordinära kostnader Löner . 67.778.407,88 Hyror 1.091.733,12 Ränteutgifter 31.977.359,33 Skatter …… 768.594,99 Avskrivningar ………..-> 161.913,46 Övriga ordinära kostnader ……………. 46.890.562,94 mk 148.668.571,72 Årsomsättning utan omsättningsskatt …….. mk 498.630.872,74 Utbetalade arbetslöner ….ssssoosrsrsrrsra mk —96.642.855,55 Intäkter Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen s.ssossssiorssrssrrss rss 128.108.405,60 Ränteintäkter …… 18.866.339,1 Övriga ordinära intäkter …………….. = 1,693.826.96 mk —148.668.571,7 1 fallet, enligt vilket den bekanta Stringhyllan, en bokhylla med ståltrådsgavlar och trähyllor, betraktades såsom ett konstverk i lagens mening.
Det har sagts att domen i motsvarande fall i Finland sannolikt hade blivit en annan trots att lagarna såsom nämnts är likadana. Även i Sverige är man av den åsikten att utslaget i dag då Sverige har en mönsterskyddslag av samma slag som vår skulle ha blivit ett annat.
Vi kan alltså konstatera att mönsterskyddslagen i många fall skapar en klarare och tydligare möjlighet att skydda olika produkter, medan skyddet i andra fall snarare måste betraktas såsom försämrat.
Mönstertskydd utesluter på intet sätt upphovsrättsligt skydd. En och samma produkt kan komma i åtnjutande av båda dessa skyddsformer. Detta utgör på sätt och vis en tröst för mönsterskaparna, men förvirrar situationen för allmänheten. När ett patent definitivt förfallit vet man i allmänhet med säkerhet att allt som omnämnts i patentet fritt kan användas av envar. Detsamma skulle då inte gälla för mönster om mönstret i fråga förutom mönsterskydd även åtnjuter upphovsrättsligt skydd. Betydelsen av denna osäkerhet skall inte överdrivas, men särskilt trevlig är den naturligtvis inte.
Egendomligheter i mönsterskyddslagen
Trots de stora likheterna mellan mönsterskydds- och patentlagen finns det också ett antal viktiga olikheter. Patentskyddets omfattning är definierat så långt detta låter sig praktiskt göra, medan däremot mönsterskyddets omfattning är helt obestämd, En mönsterskyddsregistrering omfattar endast ett eller flera fotografier eller andra avbildningar av det föremål som registreringen avser. Avbildningen måste visa föremålet i sin helhet.
Man kan således inte mönsterskydda delar av ett föremål utan endast sådana produkter vilka i handeln kan förekomma såsom separata enheter. Genom att en mönsterskyddsregistrering saknar förklarande text förblir det oklart vilka drag i produktens utformning som mönsterskyddet speciellt avser. : Om man vill mönsterskydda en ny utformning av en skjortkrage måste hela skjortan mönsterskyddas, och det finns inga möjligheter att speciellt inrikta mönsterskyddet att gälla kragens utformning.
Frågan om hur nära en mönsterskyddad produkt man kan gå utan att göra intrång på mönsterskyddet är ännu helt öppen på grund av att lagen är så ny att några domstolsprejudikat inte föreligger. Rent allmänt kan dock sägas att här måste det allmänna helhetsintrycket vara avgörande sett mot bakgrunden av vilka typer av formgivning som varit tidigare kända. Sådana avgöranden blir naturligtvis ytterst svåra, och vi kan vänta oss en hel’del besvärligheter inom detta område.
Vid utformningen av de formella bestämmelserna för mönsterskyddsansökningar har St Byråkratius i vissa avseenden fått härja en aning för fritt. Det krävs bla en nyhetsförsäkran i vilken sökanden försäkrar att mönstret i fråga inte så vitt han vet är tidigare känt. Detta papper är ju helt onödigt. Det hade räckt med en bestämmelse i lagen enligt vilken envar som mot bättre vetande söker skydd på en känd produkt förlorar all rätt till dettaskydd.
När nyhetsförsäkran dessutom får den utformning som patentverket i Sverige givit sin för detta ändamål avsedda blankett kommer man över från det byråkratiska till det rent löjliga. Enligt svenska patentverkets blankett anger sökanden sin försäkran ”på heder och samvete”. Nu frågar man sig naturligtvis var samvetet hos en juridisk person sitter. Jag trodde i min enfald att samvetet var någonting som bara fanns hos enskilda människor, imen har till min förvåning av svenska patentverket fått lära mig att även de juridiska personer som står såsom sökande i mönsterskyddsärenden även måste vara försedda med ett samvete.
Jag tror vi med gott samvete för denna gång kan sluta här. O
Forum 9/72