Nanotekniken nytt genombrott för finländsk industri?

av Christopher Palmberg Forum 2007-03, sida 14-15, 29.03.2007

Taggar: Organisationer: ETLA Teman: teknik

EN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2087

DEBATT

Nanotekniken nytt genombrott för finländsk industri?

X Den sedermera världskände amerikanske professorn i teoretisk fysik, Richard Feynman, kunde knappast ana att han skisserade upp ett nytt teknikområde, när han år 1959 höll sitt middagstal med titeln ”There is plenty of room at the bottom” vid en konferens.

I sitt tal menade Feynman att det kommer en dag då människan kan manipulera enskilda atomer för helt nya och skräddarsydda industriella applikationer, I dag är vi nästan där i och med nanotekniken, eller atomslöjd som det också mera populärt kallas. Med nanoteknik avses forskning och utveckling (FoU) på atomär, molekylär eller makromolekylär nivå, ungefär i området 1-100 nanometer, för att skapa och använda material och anordningar som har helt nya egenskaper och funktioner på grund av sin ringa storlek. En nanometer motsvarar en miljondel av en millimeter, förhållandet är ungefär detsamma som mellan jordklotet och en glaskula.

När man krymper ner ett traditionellt material till nanometernivån får det nya mekaniska, elektriska och optiska egenskaper. Den klassiska fysiken räcker inte längre till för att förstå fenomenen, nyare kvantmekaniska teorier kommer inibilden, Nanotekniska fenomen har omedvetet utnyttjats länge, till exempel i samband med färgning av kyrkofönster under medeltiden, och många anser att vi främst har att göra med en ny och hajpad etikett för FOU som bedrivits i gränslandet mellan fysik, kemi och biologi.

Men det går att särskilja specifika uppfinningar, främst inom mik Christopher Palmberg är projektchef vid Etlatieto, ett dotterbolag till Näringslivets Forskningsinstitut (ETLA). Etlatieto är specialiserat på uppdragsforskning om företags- och industridynamik, globaliseringsfrågor och innovationspolitik. Palmberg är filosofe doktor i industriell ekonomi och organisation vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Han analyserar förtillfället nanoteknikutvecklingen i Finland.

roskopin under medlet av 1980-talet, som har gjort nanotekniken mera hanterbar och rutinmässig, och fört den närmare applikationer i industriell skala, De kommersiella förväntningarna är stora. Nanotekniken förutspås bädda för nästa stora industriella revolution i världsekonomin längre fram under 2000-talet.

Rekordsnabb FoU-tillväxt. Nanotekniken är delvis redan en verklighet i många industrier, som en naturlig del av miniatyriseringen. Till exempel elektronikindustrin är på god väg att transformeras från mikro- till nanoelektronik då de traditionella litografiska tillverkningsmetoderna krymps till nanodimensioner. Nanotekniken utlovar bland annat lättare och starkare material, nya typer av katalysatorer, effektivare energikällor, mer miljövänlig produktion samt nya typer av läkemedel,

För tillfället syns den nanotekniska utvecklingen främst som en kraftig ökning i offentliga FoOU-investeringar och vetenskapliga publikationer, även om globala storföretag också visar intresse och har introducerat nya nanobaserade produkter. Globalt investerades år 2005 uppskattningsvis 3 400 miljoner euro offentliga medel i forskning och utveckling (FoU) inom detta område, en åttafaldig ökning sedan år 1997.

Finland har redan hakat på ut vecklingen med planerade offentliga FoU-investeringar på 100 miljoner euro fram till år 2010, främst genom de så kallade FinNano-programmen som koordineras av Teke och Finlands Akademi. Denna summa är betydande, trots att Finland naturligtvis är en liten aktör i nanoteknik globalt, med 0,5 procent av de totala offentliga investeringarna år 2005 (detta motsvarar för övrigt ungefär Finlands totala andel av offentliga FoOU-investeringar bland OECD-länderna).

Finland behöver följa med nanoteknikutvecklingen och dess industriella möjligheter. Tack vare Nokia har vi redan upplevt ett industriellt genombrott inom ett nytt teknikområde. Kan nanotekniken bidra till nya industriella genombrott iFinland inom en överskådlig framtid? Hur ska vi positionera oss inom detta framväxande teknikområde för att klara oss i den internationella FOU-kapplöpningen och konkurrensen?

Etablerade industrier är med. Nanotekniken är ännu starkt vetenskapsdriven och kan på denna punkt jämföras med biotekniken. Nanotekniken kan också vara applikationsorienterad, eftersom den kan ge existerande produkter helt nya egenskaper. Inom ramen för FinNano-programmen ingår även storföretag inom etablerade industrier som redan har konkurrenskraftiga produkter och globala leverantörsnätverk.

Möjligtvis vill man undvika motsvarande problem som uppstått när nya vetenskapsbaserade och kapitalkrävande bioläkemedelsuppfinningar ska kommersialiseras globalt. Där har avsaknaden av större läkemedelsföretag i Finland gjort det globala genombrottet svårare. Strategin är troligtvis

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2808 den rätta, men nyckelfrågan är hur dessa företag verkligen lyckas sålla fram nya idéer och applikationer ur den vetenskapsdrivna nanotekniken för att förnya existerande affärsområden.

Kommersiallsering dröjer. Liksom i de flesta andra industriländer har FoU-investeringarnainom nanotekniken också i Finland hittills främst aktiverat forskare, medan kommersialiseringen ännu ligger efter. Det finns för tillfället uppskattningsvis 400-500 forskare inom områden som direkt anknyter till nanoteknik i Finland, merparten av dessa jobbar på universitet eller forskningsinstitut medan företagsforskare utgör en mindre andel.

På basis av en stor enkät som vi på Etlatieto har skickat till forskarna inom detta område, kan vi göra mera ingående bedömningar av de möjligheter och utmaningar som överföringen av nanoteknik från forskningssektorn till företag för med sig.

Nanoteknikens tvärvetenskaplighet syns tydligt då vi tittar på forskarnas utbildningsbakgrund. Forskare med olika expertiser behöver jobba tillsammans i större grupper, även om huvudfåran inom nanoteknikforskningen främst består av fysiker och kemister. Det är också intressant att notera nanoteknikens koppling till läkemedels industrin eftersom även medicinare finns med i dessa nätverk.

Nanotekniketiketten verkar inte bidra med nya specifika utmaningar jämfört med andra vetenskapsdrivna och kapitaltunga teknikområden. Däremot har speciellt univer Vi är som mest konkurrenskraftiga när vi kreativt applicerar och kombinerar ny teknik som grundforskats fram utomlands.

Skicka din debattartikel till feedback&forum.A.

Även korta kommentarer publiceras.

sitetsforskarna och företagen ännu klart olika uppfattningar om utmaningarna i applicerandet av nanotekniken.

Forskarna tycker själva att deras område är alltför grundforskningsorienterat för industriella applikationer. Men företagen ser snarare identifieringen av kommersiella applikationer som den störstautmaningen, Tydligen uppfattas också avsaknaden av produktionsteknologier för nanotekniska applikationer som en utmaning; investeringar kommer att krävas för att eskalera nanotekniska processer till industriell produktion.

Utöver dessa utmaningar tillkommer mera traditionella frågor rörande immateriella rättigheter till forskningsresultat, samt forskarnas naturliga distansering från affärsvärlden.

Traditionella branscher. Den bild som framträder visar alltså att kommersialiseringen av nanotekniken i Finland ännu är i ett tidigt skede, Forskarna gör nanovetenskap och publicerar flitigt, men företagen har ännu svårigheter att identifiera de kommersiella möjligheter som nanotekniken kan erbjuda på längre sikt. Nanotekniken för FoU-verksamheten närmare grundforskningen inom naturvetenskapliga områden. Detta kan kännas främmande för företag och den finländska industrin överlag, vilken främst skördat framgångar inom ingenjörs dominerande branscher såsom informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt maskin- och skogsindustrin, I Finland nämns IKT -, elektronik-, kemikalie- sam läkemedelsindustrin oftast som de mest lovande branscherna för nya nanotekniska applikationer. Däremot är det intressant att notera att forskarna inom nanotekniken tenderar att se snabbare kommersialiseringsmöjligheter just inom de mera ingenjörsdrivna och traditionella branscherna, som skogs-, metall-, maskin-, och även textilindustrin.

Ingen orsak till hysteri. Nanotekniken kommer att komplettera andra nya högteknologiska industrier. En av de viktigaste innovationspolitiska lärdomarna som jag själv har dragit av diverse innovationsstudier, speciellt relaterande till Nokias genombrott under 1990-talet, är dock att vi är konkurrenskraftigast då vikreativt applicerar och kombinerar ny teknik som grundforskats fram utomlands. På så sätt kommer vår höga utbildnings- och vetenskapliga nivå, pragmatism och teknikfixering till största nytta i ett nationalekonomiskt perspektiv. Följaktligen är det viktigt att viinte rycks med av alltför utopistiska visioner och hajpen kring nanotekniken.

Vi är fortfarande konkurrenskraftiga inom många traditionella industribranscher, och jag tror att vår 0,5-procentiga andel av globala nanoteknik kan ge den snabbaste och största avkastningen inom dessa beprövade industribranscher. Nanotekniken kunde på kanske 10-15 års sikt bidra till att radikalt förnya processer och produkter inom dessa traditionella branscher i Finland, någonting som ändå måste ske på grund av skärpt global priskonkurrens. a