När 99 procent går på export
av Rolf Ekman Forum 1979-02, sida 14-15, 07.02.1979
När 99 procent går på export
Det var nära nog en unik händelse: på presskonferensen efter det president Kekkonen hade delat ut årets exportpris talades nästan enbart svenska. Det vill säga vid pristagarnas bord. Intervjuerna med den finska pressen gick naturligtvi på finska.
Presidentens exportpris nr 34, 35 och 36 tilldelades Oy
S. Lagerholm Ab från Lovisa, Oy Visko Ab med hemort på Åland och Turkistuottajat Oy som till över 65 procent ägs av svenskspråkiga pälsdjursuppfödare från Österbotten,
Kimito, Ostra Nyland os v.
ye” — För vart år blir det allt svårare att hitta nya pristagare, som representerar ett så vidsträckt område som möjligt, såväl små som stora företag, och som framför allt har utmärkt sig inom exporten. Men i år har vi lyckats väl, säger Harri Malmberg, VD för Utrikeshandelsförbundet. — Snart får vi väl börja på ny kula, många tidigare belönade företag har ju gjort nya exportinsatser värda att belönas.
Det är Utrikeshandelsförbundet, förstärkt med representanter för Förbundet för Inhemskt Arbete som gör upp listan av förtjänta exportföretag. Presidenten väljer sedan bland de föreslagna dem som får priset.
Oy S. Lagerholm Ab
Företaget är tio år gammalt, och är ett rent exportföretag. Bolaget tillverkar ingenting själv, importerar ingenting själv, men exporterar väl varor som man köpt av underleverantörer. Man exporterar bastur, bastutillbehör och på senare tider också stockhus. Bland annat i Japan finns en by med över etthundra stockhus som Lagerholms har uppfört.
Företaget bygger på idén att man kan spara in på marknadsföringskostnader genom att koncentrera hela kampanjer på ett specialiserat öretag. Mässkostnaderna, resorna, broschyrerna och andra kostnader blir billigare per såld enhet.
Oy 5. Lagerholm Ab är med på ett yrtiotal mässor per år. Övertar kreditriskerna från tillverkarna. Sköter ransporterna och ibland också uppörandet av husen. Finansieringen har blivit ett stort problem efter det den nya omslagen trädde i kraft 1 somras. Man får lov att betala en omsättningsskatt på 14 procent när man köper upp varorna i Finland, och säljer dem sedan utan oms till utlandet. Eftersom det gäller export, är affären befriad från oms, men återbäringen kommer först senare. Naturligtvis blir det då en del ränteförluster.
Omsättningen blev i fjol över 14 miljoner mark, varav 99 procent kom från exportverksamheten. Företaget har bara 6 anställda, VD är grundaren, ingenjör Svante Lagerholm. Man har fasta importörer i ett tjugotal länder världen runt, men huvudparten av exporten går till Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz, Frankrike, Holland och England.
Den högtidliga prisutdelningen börjar,
Främsta leverantörer är Oy Huvilavalmistus Ab, Leo-Kiuas, RaumaRepola Oy och Orima Oy. Företaget byggde i fjol nya kontors- och utställningslokaliteter i Lovisa, i år får man en ny packnings- och granskningshall.
Oy Visko Ab
Företagets hemort är på Åland, och där finns även huvudkontoret. Men själva tillverkningen sker på Hangöudden, 20 km norr om själva staden. Varför — Jo, huvudkontoret finns på Åland därför att grundarens övriga aktiviteter sker där, och man vill väl hämta den delen av skatteinkomsten till hemkommunen som ankommer på huvudkontorets del, säger VD Olof Barck. — Tillverkningen sker på fastlandet därför att råmaterialet kan föras till fabriken per järnväg — den har hittills till största delen kommit från Säteris fabriker.
Företaget tillverkar bara en produkt: olika sorters korvskinn. Det har hittills helt tillverkats av finländsk cellulosa, men man letar aktivt efter nya metoder, främst för att slippa obehaget med renandet av avfallsvattnet. Avfallsvattnet har be åt
Styrelseordförande i Finlands Ut rikeshandelsförbund, Mika Tiivola, håller öppningstalet, och ber presidenten överräcka priserna, Tillhöger pristagarna, i bakgrunden regeringens repre sentanter.
FORUM 2/7 rett företaget en del bekymmer: naturvårdarna har inte alltid varit så glada över vattenutsläppet.
Företaget grundades 1952, omsättningen var i fjol ca 45 miljoner mark, varav 73 procent gick på export. Visko har en världsmarknadsandel på 7 procent för sina produkter, och konkurrerar framgångsrikt med sådana världsföretag som Hoechst och Bayer samt amerikanska Union Carbide och Continental Can. De största exportländerna är USA, SydAmerika, Österrike och de skandinaviska länderna. På senare tid har man haft kontakter med Sovjetunionen och övriga socialistiska länder, och man hoppas snart kunna inleda export även dit. Företaget sysselsätter 260 personer.
Turkistuottajat Oy
Företaget har inget svenskt namn, men väl ett engelskt: Finnish Fur Sales Company. Hemort är Vanda, men pälsarna kommer naturligtvis från olika orter. Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund har över 3 000 medlemmar, varav 1762 med säkerhet svenskspråkiga, men antalet kan vara större därför att den geografiska spridningen är stor.
Företaget, som är 40 år gammalt tar emot skinnen, sorterar dem samt anordnar de stora pälsdjursauktionerna.
För sina tjänster fakturerar Turkistuottajat Oy 2 mk 50 p per minkskinn, 6 mk per räv- och mårdhundsskinn samt dessutom 4 procent kommission av köparen. Av den sistnämnda summan går 1/2 procent sedan till internationell marknadsföringsverksamhet och reklam.
Till en början koncentrerades försäljningen mest till hemlandet, men år 1950 inleddes skinnauktionerna, som helt inriktas på exportverksamheten. Finland är världens främsta skinnexportör för närvarande.
Omsättningen var i fjol 600 miljoner mark, varav 99 procent härrörde från exportverksamheten.
De viktigaste exportländerna är Förbundsrepubliken Tyskland, USA, Schweiz, Italien, England, Frankrike, Japan och Kanada. Företaget sysselsätter 80 personer samt under sorteringsveckorna ytterligare 180 personer.
Själva pälsdjursuppfödarna sysselsätter (inklusive foderanskaffning) omkring 20 000 personer. 90 procent av pälsdjursuppfödningen sker inom u-områdena i vårt land.
Rolf Ekman
Uppgången inom skinnbranschen har varit snabb, vilket framgår av följande produktionstabell år mink blåräv mårdhund 1965 1,7 milj st 1300 st — 1970 3,0 u 40 000 1971 2,7 - 65 000 100 st 1975 30 cv 360 000 6000 1976 3,0 ” 450 000, 12000 1977 31 ve 585 000 .. 10 000 1978 34 700 000 15000 a Ö
För närvarande finns ca 1200 tillstånd att använda emblemet med nyckelflaggan.
Genom att ge arbete åt en utländs pJ
SPL
RA
Ni får en utländsk praktikant ”skräddarsydd” enligt önskemål.
När ni önskar anställa en utländsk praktikant, preciserar ni praktikantens utbildning, arbetserfarenhet och språkkunskaper, varefter arbetskraftsministeriet väljer ut en person som motsvarar anspråken.
FORUM 2/7 praktikant bereder du a arbetsplatser för finländska (3 praktikanter utomlands.
Det internationella praktikantutbytet bygger på ömsesidighet. Bytesförhållandet är fördelaktigt för > Finland: genom att ta en utländsk praktikant i er tjänst, = hjälper ni finländare till praktikplatser utomlands.
Dagens utländska praktikant kan vara morgondagens kund…
Närmare uppgifter lämnar arbetskraftsbyråernas tjänstemän för internationellt praktikantutbyte. Ta kontakt snarast möjligt, men alla erbjudanden är förstås välkomna året om.
ARBETSKRAFTSMINISTERIE 15