När är mycket för mycket?
av Nicholas Anderson Forum 2008-11, sida 16, 27.11.2008
Taggar: Teman: personlig ekonomi
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2088
ANDERSON
Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Finland och chef för SEK:s rådgivningsenhet.
När är mycket för mycket?
Jag får en bra lön, men inte närmelsevis tillräckligt mycket för att platsa på de årliga listorna över de högst betalda. Jag kan inte förstå hur vissa av dem har så stora inkomster!
Lön betalas för det yrkeskunnande och den tid en person viger åt sitt arbete. I början av året reste jag omkring i Asien i sju månader för att ta reda på om vårt företag borde öppna en filial där. Jag reste utan min familj och utan det vanliga stöd man har när man är på huvudkontoret. Över 50 procent av tiden var jag på resande fot för att möta kunder i olika länder. Många nätter och veckoslut tillbringade jag i flygplan och de flesta kvällarna gick åt till att skriva rapporter och ringa telefonsamtal till Europa.
Visst, jag gick på gym en timme varje dag och hade några lediga veckoslut, men jag hade också ett jobb som måste göras. Jobbet gillade jag, och jag fick lite extra betalt för besväret. Men inte alls så stora summor som man ser på listorna i tidningarna.
Jag jämför mig med kollegerna från de stora nordiska bolagen som är stationerade utomlands. De arbetar också långa dagar och reser mycket. De offrar sin lediga tid till företaget, samtidigt som de saknar sin familj och sina vänner. Får de miljontals euro i lön? Knappast … De får en normal lön, en hel del erfarenhet och den tillfredsställelse ett välgjort arbete ger.
Jag har inget att invända mot att man försöker få så hög lön man
Gud välsig ta sektorn, De jobbar hårt och offrar sitt privatliv för bolaget. Men om man ser på lönelistorna märker man att många av de högst avlönade är anställda i bolag som har så kallade “naturliga monopol” och står den offentliga sektorn nära. Det är då jag känner att något inte står rätt till,
Låt mig förklara. Till exempel inom energiproduktion och bankverksamhet är det en handfull storbolag som dominerar. Det här är naturligt i mindre länder, där framgång inom dessa branscher kräver att bolagen är stora nog för att möta internationell konkurrens. I ett land som Finland betyder det att bolagen är mycket stora. De producerar basservice för stora delar av befolkningen. I de flesta europeiska länder är energibolagen ägda eller kontrollerade av staten, och åtnjuter därmed konkurrensfördelar.
Också banker, främst de stora, får konkurrensfördelar i form av visst stöd eller skydd av staten.
I och med finanskrisen har banker fått stora stat liga stöd för de snedsteg som de tagit i regi av högavlönade herrar och damer.
Som sagt förstår jag inte varför några av direktörerna i dessa bolag får så höga löner. Jag säger uppriktigt: Gud välsigne den hårt arbetande chefen inom privata sektorn som förtjänar det vad företage är villigt att betala. Gud välsigne den företagsamma entreprenör som bygger upp sitt eget företag och säljer det till ett högt pris.
Det är underbart att vara välavlönad. Så låt namnen vikas ut i tidningslistor på de högavlönade.
e den Låt oss hoppas att julgubben ä kan av sin arbetsgivare. Båda par- 2 generös om vi är framgångsrika ter förhandlar så hårt de törs. Re- hårt arbetande i våra jobb. Låt oss också hoppas sultatet förblir dem emellan och chefen Immom att någon förnuftig person vakangår inte mig. Arbetsmarknaden privat a se kt orn nar upp och säger att tillräckligt fungerar rationellt, så varför skul- un en är nogi vissa av de stora företale en utomstående som jag bry sig SOM förtj anar det gen som verkar under statens beom vad andra förtjänar? en sx skydd. Allmän insyn och den allSvaret är enkelt. Jag bryr mig vad företaget ar männa opinionen kan vara lika ef inte om chefslönerna i den priva villigt att betala.
fektiv som arbetsmarknaden! m