När lönar det sig att flytta till u-område?

av I. J. Forum 1975-02, sida 08-10, 05.02.1975

FORUM 2 - 75

När lönar det sig att flytta till

Industribyar grundades 1973 i Rovaniemi, Kajana, Lieksa och lisalml. Följande år stod Pleksämäkl, Viltasaari, Karleby och Nilslä I turen.

God beredskap =» Hur Nokia tacklar frågan ”flytta eller inte flytta, och vart” är intressant som ett välgjort praktikfall. Beredskapen på de olika avdelningarna är-hög. Alla gör fortlöpande egna undersökningar vilket är arbetskraftsbehovet inom de olika sektorern 0 vilken maskinpark behöv 0 vilken är flyttningslätthete vilka är kostnaderna vid flyttning. Om tillfälle yppar sig till utflyttning får man vid företaget snabbt en bild av vilken sektor som är lämpligast att sätta i rörelse. När en speciell ort blir aktuell är taktiken följande (se checkinglistan bild 1). Först kollas om traktens infrastruktur är lämplig för någon av Nokias olika tillveckningssektorer. Därefter kontaktas kommunen, närmast kommunaldirektören. Helt konfidentiellt.

— Vi vill inte i detta skede låta det sippra ut att Nokia är intresserad. Jag är ensam här, säger Tiusanen, och jag blir nedringd av industriintresserade kommuner. Kommunaldirektören = får veta att hans kommun är endast en av 400 andra alternativa kommuner. Alla uppgifter tas emellertid upp, främst om arbetskraften. Men Nokia är anonymt ända tills utredningarna framlagts för styrelsen. Föredragningens sista punkt brukar då vara ett förslag att investeringsplanen godkänns och genomförs förutsatt att de undersökningar som företaget gör i eget namn orm arbetskraften ger ett positivt resultat”.

Dags för ”demaskering”

Nu går Nokia ut till kommunen i eget namn. Bolagets egna intervjuare fråga FORUM 2 - 7 u-område . Derec . checklista förde Nokia till Lieksa irom två månade ut ortsbefolkningen om deras förutsättningar och lust för denna typ av arbete, deras intresse för skiftesarbete, deras bostadssituation m m.

Efter den ronden fattas det definitiva beslutet, ”också om vi redan i ett mycket tidigare skede har en viss känsla i fingerspetsarna för våra möjligheter där” säger ingenjör Tiusanen.

Nokia sysselsätter i dag cirka 1 800 personer i utvecklingsområdena. Den första u-etableringen, i Uleåborg, gjordes i början av 60-talet.

Uleåborg följdes av Ikalis och för två år sedan av Heéinola och Lieksa. Senaste år kom Tikkakoski och Oulainen.

Varför utflyttning?

En banal fråga då arbetskraftsbristen är dagligt samtalsämne. Men ingenjör Tiusanen påpekar att redan innan den kom på tapeten och på grund av goda erfarenheter i Uleåborg hade Nokias direktion bestämt sig för att bolaget måste undersöka åtminstone de nya avdelningatnas placering inom u-områdena, dvs närma bolaget till kunderna och arbetskraften. Kanske Nokias direktion anade att bolaget en dag skulle lida brist på arbetskraft i Helsingfors och Nokia med omnejd och kanske en synpunkt var att bolaget genom en sådan aktivitet kunde förbättra sin PR. Men mycket snart behövdes inga predikningar. Arbetskraftsbristen var ett faktum. Nu får man nästan slå på bromsarna. I höstas förelåg förslag hos styrelsen om en ny verksamhetsort i u-områdena. Den backades ut med motiveringen att man nu skulle prioritera sådana u-områden där Nokia redan hade etablerat sig, för

Direktören i u-områdesfonden KERA, Veikko O Vuorikari, lä ha blivit imponerad, då han för halvtannat år seda kontaktade Nokia för att pejla bolagets intresse för Lieksa en industriby som var intresserad att få med ett storföretag och inte endast mindre och medelstor industri.

Vuorikari fick genast i handen en utredning över vad det skulle kosta att flytta Nokias cykeldäcks- oc slangavdelning dit. Exakt två månader senare fanns Nokia styrelsebeslut på saken. Utflyttningen var ett faktum. — Inte vet jag nu om våra utredningar är så märkvärdiga.

Bara logiskt tankearbete. Ingenjör K Tiusanen ä anspråkslös. Han koordinerar företagsplaneringen inklusiv utflyttningen till u-områdena.

att undvika administrativ splittring. Nokias erfarenheter i u-områdena har varit goda, inte minst i fråga om arbetskraften, som har visat sig ha hög motivation för arbetet. De är ”ahneita työlle” som republikens president sade.

Flyttningsteknik

När direktör Tiusanen talar om ”flyttningsteknik” menar han de mått och steg som bolaget vidtar innan det slutliga beslutet fattas och ges offentlighet. Först sker alltså en hel del bakom kulisserna och konfidentiellt, men alltid i logisk ordningsföljd. Enligt checklistan. Ibland ställer man mot varandra en utvidgning av en redan etablerad verksam het mot alternativet nyetablering i uområde. Jämförelsetalet är nettofördelen diskonterad på tio verksamhetsår. Vi ser i grova drag en sådan jämförelse mellan tre olika orter på bild 2.

Ingenjör Tiusanen framhåller att det inte är fråga om att beräkna och jämföra produktionens lönsamhet — det förutsätts redan vara klart — utan endast att jämföra de olika orternas lämplighet med varandra.

Är Nokia det stora undantaget?

Denna genomförda steg-för-steg policy för etablering i u-områden, hur vanlig är den? Ja, det är klart att alla företag inte har resurser för en sådan beredskap. Och ingenjör Tiusanen försvarar dessa företag — Osmo A Wiios unga magistrar gjorde en undersökning som anklagade in Minneslista för undersökning om u-områdesetablering

ORTEN Allmänna uppgifter

Tex — invånaranta — kommunalt skattör — dyrortsklas — fullmäktiges sammansättning Nuvarande industri och sysselsättning Utbudet av arbetskraft Bostadsproduktionsprogram Utbildningsanstalter Hälsovård Brandskydd

TEKNISKA FAKTORER SOM PÅVERKAR LOKALISERINGEN Stadsplanering Tillgång och pris på jordområden Tomtens areal och form Terrängförhåtlanden Markgrunden Preliminär lay-out undersökning Kommunalteknik Trafik och -förbindelser Behov av kosthåll Befolkningsskydd

TRIVSELFAKTORER

Luft- och vattenrenhet Kulturella inrättningar Fritidsmöjligheter

On

Figur 10

FORUM 2 : 7 — r sena É

SCHEMATISK LOKALISERINGSJÄMFÖRELSE

Ort I Ort II Ort Ill

Jordområde = 0,05 0,05 Byggnader 6,0 6,0 5,5 Kommunalteknik 0,2 0,5 0,4 Arbeten på omgivningen - 2,0 0,4 Maskiner 19,7 19,7 19,7 Installering 0,6 0,7 0,8 Energianslutning - 0,3 0,4 Oberäknad reservering 0,2 0,3 0,4 Stickspår - 0,2 0,5 INVESTERINGAR SAMMANLAGT 26,7 29,75 28,15 RÄNTESTÖD SAMMANLAGT = 3,60 5,04

FÖRMÅNER SAMMANLAGT (Av avskrivningarna har medtagits 60 /o 16,0 20,51 26,86

PÅLAGO (T ex administrationstillägg/år, transportkostnade år, fraktnedsättninga — — 10x0,06 10x0,0 10x0,155 10x0,37 —10x0.30

Uppnådd nettoförde 14,45 16,24 — 23,26

Detta diskonterat på 10 å 14,45 16,24 = 23,26

Nettoinvesteringar som diskonterade 15,63 — 14,03 7,79

Figur döstrin att flytta ut till u-områden nästan utan några undersökningar. Undra på det: de undersökta firmorna hade under 500 anställda! Mindre firmor har inte kapacitet för att anställa en sån här ”diversearbetare” som jag. Där är det VD som ska utföra undersökningen, men han arbetar annars också dubbla skift och har helt enkelt inte tid. Och konsulter, de är ofta för dyrbara för en liten firma att använda. Nej, det går oftast enklare till. VD känner till någon lämplig ort där det finns arbetskraft, han får nys om en bra tomt, kanske hans fru är hemma därifrån, ”dit sticke 3 vi.

Först morot, sedan karateslag i nacken

U-områdeslagen talar om många fördelar, räntestöd och annat. Det gäller dock att komma ihåg att det är handels- och industriministeriet som tar saken till slutligt övervägande inom vissa ramar. Förmånetrna kommer inte automatiskt på posten. Beviljandet är en tolkningsfråga. U-områdeslagarna är en bra sak, en viktig och även internationellt sett väl skött sak. Men ingenting Är så bra att det inte ytterligare kan förbättras. Därtill uppmanad kommer ingenjör ‘Tiusanen med följande kommentarer — Visst är den fria avskrivningsrätten utmärkt. Men vilken liten industri eller nybörjare har så stort täckningsbidrag i början att de överhuvudtaget har råd att göra avskrivningar? De kan inte utnyttja den fria avskrivningsrätten på många många år.

— Nokia har hyrt industrihallar på några orter och enligt hyresavtalet kunde vi köpa hallarna när som helst. Men nu har vi hört från beskattaren att blir det köp så får vi inte genast avskriva.

Det här är galet. Först går ministeriet med moroten och sedan kommer beskattaren med ett karateslag i nacken. Vi väntar på utslaget med spänning. — U-områdeslagen förnyades ju från och med årsskiftet (bild 3), och meningen är att hjälpa nya företagare i starten.

— Lite galet är det kanske också att det fortfarande i lagen talas om den ”högavlönade och arbetskraftsintensiva industrin”. Också om tillfällig depresc sion kan ”förbättra” arbetskraftstillgången, så har bristen dock på lång sikt kommit för att stanna. Under några år har man talat om styrning av lokaliseringarna, och några kretsar favoriserar tvångsstyrning, men jag tycker att man kan uppnå det bästa resultatet genom samarbete mellan industri och kommuner.

— KERA har haft penningbrist hela hösten, arbetskraftsministeriet likaså.

Budgetmedlen är slut och lån har beviljats endast villkorligt. Det gör det svårare att beräkna lönsamheten, eftersöm man inte får ut så mycket som lagen förutsätter.

— Investeringsfonden? Ja, den skall ha pengar. Men jag tycker som många andra, att varför inte använda de gamla kanalerna i stället för en ny tårta-påtårta-konstruktion? Någonting måste väl ligga bakom den… LJ. O

Föreslagna u-områdeslagar för åren 1975—7 1. Åtgärder för främjande av de regionala utvecklinge — Minlsterlernas regionala utvecklingsplane — Länsstyrelsernas regionala — utvecklingsplane — Regionalpolitisk delegation i anslutning till statsrådets kansl 2, Åtgärder för främjande av produktlonsverksamheten I u-områdena — Investeringsbidrag

Område 1 10—20 /o (alternativt 39/0 extra avskrivningsrätt) Område Il 5—10 “7/0 Stödområden utanför u-Områdena 10—30 2/9 — lgångsättningsbidrag (räknas I procent av löner och lagstadgade socialutgifter) År U " Stödområde 1. 20—30 2/0 15—25 9/4 30—40 /o 2. 15—259/0 5—15’/0 25—35 7/0 3. 10—15 “/a 20—25 fo Stödområden utanför u-områdena detsamma som I. — Skolningsbidrag Utbildning av personal för sådana uppgifter som anses nödvändiga för företagets verksamhet. 75/0 av kostnaderna för skolningsplan som uppglorts med anledning av företagets grundande eller dess utvidgning. — Ändringsförslag beträffande bla skattelättnader, transporter, Keras yrkesutbildning 3. Allmänt Stöd till arbetskraftsintensiva höglöneföretag.

Prövningsrätt varigenom myndigheterna kan påverk — lokaliseringsorte — strukturförändringar inom industrin.

for 4

Figur 3