NASA tvingas sadla om Apollo får vika för Skylab

av Kai Finell Forum 1970-19, sida 10-12, 02.12.1970

Taggar: Orter: USA Organisationer: NASA Teman: rymden

Dipl.ing. Kai Finell:

NASA tvingas sadla om Apollo får vika för Skylab

Det ursprungligen så imponerande Apollo-programmet har nedbantats betydligt. Primär orsak är den radikala nerskärning av alla rymdforskningsanslag som följde strax efter att månen definitivt »erövrats» av Apollo 11 och 12. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har därför helt enkelt — och måhända lyckligtvis — tvingats till en lika radikal omdisponering av de närmaste årens budgetmedel till förmån för ett forskningsområde som fatalt försummades i skuggan av USA:s febrila ansträngningar att bli först på månen. Bemödandena inriktas nu på ett, ur den framtida rymdtrafikens och den kosmiska forskingens synpunkt, minst lika viktigt mål. En bemannad, mångårig rymdforskningsstation i kretsbana runt jorden. Projekt Skylab har fått definitiv klarsignal.

Ryssarnas, efter åtskilliga misslyckanden, äntligen med framgång krönta försök att med robot hämta månmaterial till jorden skulle för bara några få år sedan ha utlöst minst lika stor häpnad och beundran som Sputniks och Gagarins entré på himlavalvet gjorde på sin tid.

Nu resulterade den, i och för sig tekniskt-vetenskapligt mycket värdefulla prestationen, bara i uppskattande smårubriker i den utomsovjetiska dagspressen. Men med kännedom om ryssarnas ovilja att avslöja sina planer innan de faktiskt gått i lås är det högst sannolikt att den sovjetiska rymdteknologin just nu dessutom är fullt sysselsatt med förberedelserna till en ute i rymden hopmonterad större rymdstation i kretsbana. Redan svetsningsexperimenten för ganska länge sedan antyder denna möjlighet. NASA är väl medveten om att USA i denna nya rymdkapplöpning ligger i klart underläge. Bildligt sagt är USA ännu sysselsatt med att gräva primitiva startgropar medan ryssarna ör länge sedan rusat upp ur toppmoderna hemliga startblock. Det är knappast orealistiskt att föreställa sig en rysk iver inför ett rymdföretag som samtidigt som det är av ovärderlig betydelse för otaliga vetenskaper, dessutom har ett mångfalt större militärt och spionagetekniskt gagn för den som är först på platsen. Med nedskurna rymdforskningsanslag har NASA nu inget annat val än att så gott det går koncentrera sig på att försöka nappa in på ryssarnas försprång genom att slopa en del av de planerade månfärderna.

Månbas idealisk, men än så länge orealiserbar

Beroende på våra ögons konstruktion och den filterverkan jordens atmosfär utövar på den från rymden kommande elektromagnetiska strålningen ser vi universum mycket ofullständigt genom en obetydlig springa i den elektromagnetisk 1 strålningens enormt breda spektrum. Vi kan inte se vare sig radiovågor, ultravioletta, infraröda eller röntgen- och gammastrålar, trots att en del av dem tränger igenom atmosfärens skyddande skikt, I själva verket är atmosfären en barriär som är absolut nödvändig för livets fortbestånd på jorden eftersom denna gas blockerar nästan all inkommande strålning av ögre frekvens, dvs kortare våglängd, än det synliga ljuset. Vi skulle bokstavligt stekas till döds redan av solens extremt starka ultravioletta och röntgenstrålning om dessa oförsvagade skulle nå jordytan.

För att öka vårt vetande om de interstellära och intergalaktiska processerna i universum är det emellertid nödvändigt att finamma kosmos med instrument som kan registrera den elektromagnetiska strålningens hela kända spektrum, vars toppar och minima utgör kriterier för celesta evenemang som enbart ögat aldrig skulle kunna registrera.

För studium av extremt höga frekvenser som just ultraviolett och röntgenstrålning måste man flytta instrumenten helt utanör jordens atmosfär. Detta har man också gjort med hjäl av raketer och satelliter, men i jämförelse med en bemannad Vänd!

McDonnell Douglas Astronautics Companys konstruktionstekniskt redan utarbetade förslag till en 12-mans rymdstation — Skylab — i cirkelformig kretsbana runt jorden på 254 km höjd. På bilden ses två experimentmoduler i dockningsläge i stationens sidor medan en fritt flygande experimentmodul, som vid behov kan återkallas och dockas, syns uppe till vänster. En »skyttelfarkost» nere till höger är på väg upp med utbytesmanskap och förnödenheter i en manskaps-lastmodul av det slag som, pekande i riktning mot bildens högra nedre hörn, är dockad till laboratoriet. Modulen i ändan på den nedåtriktade teleskopformiga armen används vid experiment med artificiell gravitationskraft åstadkommen genom rotation av stationen. Skylab har beräknats för en aktiv livslängd av 10 år. >

Forum 19/7 rymdstation är dessa undersökningar bara momentana nödJösningar. Det är klart att ett multivåglängdsobservatorium på månen skulle vara den mest idealiska lösningen med våra nuvarande tekniska resurser. Ett sådant projekt vore emellertid för det första för dyrt och skulle för det andra ta mångfalt längre tid att förverkliga än en bemannad rymdstation i kretsbana runt jorden på några hundra kilometers höjd. I dagens läge är det mera opportunt att sikta på detta senare alternativ. Inte minst på grund av de utmärkta möjligheter en sådan station samtidigt erbjuder att studera terrestra företeelser av de mest olika slag.

Skylab presenterad

Uppdraget att konstruera en sådan amerikansk station har i huvudsak gått till McDonnell Douglas Astronautics Company (MDAC) — ett dotterbolag till den storkoncern som allmänheten bäst känner genom de legendariska trafikflygplanen med beteckningarna DC-3 fram till dagens DC-10.

MDAC har nu av NASA erhållit flera olika detaljkontrakt för Skylab-satelliten som den döpts till, representerande i detta nu (15 november) mer än 100 miljoner dollar. För behövliga modifikationsarbeten på det från Apollo-projektet välkända, och likaså MDAC-konstruerade S-IV B-raketsteget har koncernen dessutom mottagit 97 M$ fördelade på de två närmaste åren.

Vid The American Institute of Aeronautics and Astronautics 7:e årsmöte i slutet av oktober presenterades MDAC:s redan rätt detaljerade utkast till en 12 mans rymdstation med 10 års aktiv livslängd och utrustad med instrumentering för minst ett dussin olika vetenskapsgrenar.

I några föredrag under den gemensamma rubriken »Space Station Design and Operation» meddelade bla T. D. Smith, Dale E. Havens och D. E. Charhut — tre ledande personer i

MAKO

Eldsläckare för effektivare brandskydd — Pulversläckare TURVA — med separat tryckflaska — Pulversläckare APU — tryckladda — COz2-släckare TURVA — Vattensläckare TURVA Stort urval — över 20 olika storlekar. Flera storleksklasser 1—250 kg. Utbildade servicemän över hela landet.

Alla TURVA servicestationer har komplett reservdelslager. Dessutom får varje TURVA-släckare tre gratis årsinspektioner. Prospekt och offer på begäran.

MAKO OY Helsingfors 51

Aleksis Kivis gata 52—54 Tel. 90-71 63 22

MAKO 5oO i:

Ett halvsekel i dskyddets tjänst. alvsekel i brandskyddets tjän 12

MDAC — att Skylab-projektet redan kunnat föras in i det sk praktiska konstruktionsstadiet. Det preliminära konstruktionsarbetet har utförts i samarbete med NASA:s Marshall Space Flight Center.

Stationen beräknas vara klar för uppskjutning år 1977 med hjälp av lätt modifierade Saturn V-raketer. Dimensionerna är imponerande: 34 m lång och drygt 10 m i diameter med en terrester vikt av 85 ton placerad i kretsbana på 456 km höjd. För första gången i den amerikanska astronautikens historia kommer Skylabs besättning nu att kunna njuta av nästan samma bekvämligheter som nere på jorden. Redan den tillbudsstående volymen — inemot 300 m? bostads- och laboratorieutrymmen — motsvarar ju ett acceptabelt egnahemshus, varför det inte borde bli alltför trångt för de tolv man som skall leva och arbeta där. Andningsluften blir en syre-heliumblandning under 1,034 atm. tryck. Man kommer också att utföra experiment med artificiell gravitationskraft för att dels öka trivseln och minska de ännu inte helt klarlagda fysiologiska olägenheter och organförändringar som en längre tids tyngdlöshet trots allt tycks medföra.

Personalbyte

Tjänstgöringstiden ombord ordnas som skiftesarbete så att tre olika besättningsgrupper om 12 man envar arbetar i 56 dagars skift under sammanlagt åtta månader, varefter tre nya grupper träder till osv. För trivselns skull har man inrett Skylab med både matsal och badrum samt ett antal sovhytter i stället för en gemensam sovsal. Färsk föda och vatten för både direkt konsumtion, personlig hygien, hushållsbestyr och tillredning av frystorkade födoämnen skall föras upp med »skyttelraketer» som på återvägen kan ta med sig arbetsresultat och eventuellt insjuknade besättningsmedlemmar.

Tio tankar av rostfritt stål installeras för uppbevaring av de drygt 2700 liter vatten, som likt övriga födoämnen och förnödenheter i nödfall beräknas förslå för minst 180 dygns vistelse utan ny furnering från jorden.

Ett antal experimentmoduler, både fasta och fria, som vid behov kan återkallas och dockas till stationen ökar avsevärt rymdlaboratoriets arbetsmöjligheter. Se bilden!

Solcellsrekord

Skylab utrustas med ett isotopdrivet elkraftsystem kompletterat med ett solcellskraftverk bestående av 147 840 celler kapabla att leverera en eleffekt på cirka 20 kilowatt, vilket torde vara ett nog så unikt rekord i sitt slag. Enligt NASA:s uppgifter skall Skylabs huvudsakliga ändamål vara att dels undersöka verkningarna av utpräglad långtidsvistelse i rymden och dels genom olika slags forsknings-, underhålls- och reparationsarbeten utveckla människans örmåga att överhuvudtaget vistas och arbeta i denna främmande miljö.

Sekundära missioner som hittills har beaktats — även om istan med säkerhet under årens lopp kommer att kompletteras — är uppdrag för astronomi, rymdmedicin, rymdbiologi, allmän kosmologi rörande strålning och övrig rymdfysik samt bland de mera terrestra sysselsättningarna jordresursforskning, meteorologi, kartering, geofysik och — om en liten gissning tillåtes, framför allt spioneri i stor skala.

Besättningen i varje skift består av en befälhavare och tre andra utbildade astronauter medan de övriga åtta medlemmarna i främsta rummet är rena vetenskapsmän.

Om inte ryssarna än en gång tvingar amerikanarna till forcerade ansträngningar är det meningen att Skylab skall skjutas upp från Cape Kennedy år 1977. På basen av det man vet om Sovjets planer förefaller det dock som om ryssarna långt före det har sitt stora rymdlaboratorium i kretsbana runt jorden. Kanske redan om ett år eller ett par, även om stationen inte blir lika spatiös som Skylab. OO

Forum 19/70