Nätets väktare

av Patrik Lindfors Forum 2008-07-08, sida 26-29, 28.08.2008

Taggar: Bolag: Relacom Personer: Johan Ek Teman: telekom

PROFILEN

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2008

Nätets väktare

Relacom är telekomvärldens riddare som rycker ut då internetförbindelserna bryts eller telefonnätet krånglar. VD:n JOHAN EK leder ett företag med 15 000 montörer i olika delar av världen. Fler ska det bli, så fort de före detta statliga telekomoperatörerna i Västeuropa besluter att utlokalisera sin fältservice.

PATRIK LINDFORS TEXT

X Den idealiska teknikern på RELACOM ska behärska det nyaste inom telekom och klara av att reparera de gamla kopparkablar som telenätet är uppbyggt kring. Dessutom gäller det att rycka ut i ilfart då stormar och oväder slagit ut teleförbindelserna.

”Vi är telekomvärldens ambulans och ska åtgärda alla problem så snabbt som möjligt”, säger Relacoms vd och koncernchef JOHAN EK.

I Finland ansvarar Relacom för merparten av underhållet av TELIA SONERAS OCh ELISAS nät för fast och mobiltelefoni. Relacom är också den största leverantören av underhållstjänster för tele- och datanät i Sverige och Norge.

I Norden lovar Relacom att åtgärda alla kritiska feli telenätet inom två timmar, oberoende av var felet uppstår. Hur snabbt felen repareras beror isista hand på vilken typ av problem det handlar om.

”1de flesta fall måste vi rycka ut på fältet. Arbetet består till största delen av underhåll och reparationer av telenät och olika anläggningar. Dess INTERVJU

Namn: Johan Ek.

Jobb: Koncernchef och vd på Relacom.

Född: 1968 i Helsingfors. Familj: hustru och tre barn.

Bor: Bromma utanför Stockholm.

Utbildning: ekonom från Hanken i Helsingfors och studier i internationell ekonomi vid College of Europe i Belgien. Karriär: Koncernchef på Relacom 2005-, vice vd och vd på Powerwave Technologies 19992005, managementkonsult på McKinsey and Company 1995-1999.

utom bygger vi ut fibernät och mobila nät”; säger Johan Ek.

Relacom uppstod år 2005 efter en fusion mellan FLEXTRONICS NETWORK SERVICES och norska TELAVIE. Bakom affären stod det svenska riskkapitalbolaget ALTOR, som år 2004 köpte Telavie och året därpå komponenttillverkaren Flextronics nätverksdivision.

Relacom har totalt cirka 16 000 anställda. Av dessa är cirka 1000 sysselsatta med administration och ledning, och resten arbetar ute på fältet som montörer. I Norden har Relacom närmare 7 400 anställda. Den näst största marknaden är Latinamerika, där bolaget har drygt 6 000 anställda.

”Vi verkar inom en arbetskraftsintensiv bransch som är ytterst svår att automatisera”, säger Ek.

Slimmad ledning. Trots det stora antalet anställda arbetar förutom Johan Ek endast elva personer på Relacoms huvudkontor i Stockholm. Förklaringen till det tunna toppskiktet ä att dotterbolagen i varje enskilt land förutsätts verka självständigt.

Huvudkontoret följer i första hand upp att dotterbolagen i varje enskilt land håller sig till budgeten och hjälper till där det behövs, till exempel för att hantera svåra kundfrågor. Alla andschefer rapporterar fortlöpande till Johan Ek, som bär huvudansvaret för koncernens lönsamhet och expansionstakt.

”All serviceverksamhet måste bygga på en stark lokal närvaro”, säger Johan Ek som själv befinner sig på resande fot under cirka 100 dagar per år.

Relacom är indelat i tre divisioner: Network, Home och Office. Network-enheten ansvarar för underhållet av telekomnät för fast och mobil telefoni, Office-enheten erbjuder IT-tjänster främst till mindre företag som saknar egen IT-personal medan Home -enheten står till tjänst med hjälp i IT-frågor för privatpersoner och gör hembesök då kunden har problem till exempel med ett trådlöst nätverk.

Rapporteringen viktig. Efter studier På HANKEN i Helsingfors arbetade Johan Ek på konsultbolaget MCKINSEYS kontor i Stockholm. Under ett års tid arbetade han också för McKinsey i Sydafrika.

Från McKinsey flyttade han till bolaget LGP ALLGON, som tillverkar utrustning för mobiltelefoni och se VIKTIGA TEAMLEDARE.

Hur väl ett tea av montörer klarar av sina uppgifter beror till stor del på teamledaren, säger Relacoms koncernchef Johan Ek.

nare bytte namn till PowErRwAve. På Powerwave avancerade Ek från vice vd till vd.

Han anställdes som vd på Relacom då bolaget bildades år 2005. Efter det har personalstyrkan vuxit från 10 000 till 16 000.

Johan Ek konstaterar att det inte är någon vansinnigt stor skillnadide praktiska arbetet om antalet anställda är 2 000 eller 20 000.

”När personalstyrkan blir större får rollen som koncernchef allt mer tyngd. Risken är att man fjärmar sig från det dagliga arbetet i bolaget. Därför är det viktigt att rapporteringen från fältet fungerar”, säger han.

EB FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 200 ”En bra arbetsledare delar ut arbetsorder, följer upp och hjälper till där de behövs.”

EE8 Små marginaler. I Finland konkurre rar Relacom närmast med ELTEL NETWORKS och EMPOWER. Eltel är uppbyggt kring IVO TRANSMISSION ENGINE" ERING, som kraftbolaget FORTUM sålde till riskkapitalbolaget CAP MAN År 2001. I dag ägs Eltel Networks av ett annat riskkapitalbolag, 31. Empower vartidigare en del av POHJOLAN VOIMA, och har i dag riskkapitalbolaget aac CAPITAL PARTNERS som huvudägare.

För ett riskkapitalbolag är ett serviceproduktionsföretagsom Relacom en relativt trygg investering. Vinstmarginalerna är ungefär de samma på olika marknader och verksamheten är rätt okänslig för konjunktursvängningar. Telekomnäten behöver underhåll även då ekonomin i övrigt backar.

Dessutom är intäktsflödet förutsägbart, eftersom drygt 70 procent av verksamheten är kontraktsbaserad och största delen av serviceavtalen görs upp under föregående år.

Däremot är inga snabba vinster i sikte.

”Vi verkar inom en typisk lågmarginalbransch, där vinstmarginalen vanligen rör sig kring 5-6 procent”, säger Ek.

Till exempel de större nordiska bankerna kommer upp till marginaler på över 15 procent, men är i avsevärt högre grad utsatta för konjunktursvängningar.

Tufft för operatörerna. Telekomoperatörerna befinner sig under en stor kostnadspress för tillfället, eftersom vinstmarginalerna fortsätter att krympa i takt med att samtalspriserna sjunker.

Johan Ek drar därför slutsatsen att de stora europeiska operatörerna förr eller senare besluter sig för att utlokalisera sin underhållsverksamhet. I Norden kom utlokaliseringen igång efter millennieskiftet och Telia Sonera, TELENOR och Elisa har sålt delar av sina egna underhållsenheter till Relacom.

RELACOM sm Utför unc

Elisa, Telenor h Eri on. I Latinamerik 15 000 arbe m montö rer och tek

D för Rel coms dotlerbol iFinlar Uitto.

De stora operatörerna DEUTSCHE TELEKOM, FRANCE TELECOM, BRITISH TELECOM OCh TELECOM ITALIA har alla tiotusentals anställda som arbetar med underhåll och installationstjänster.

”Underhållsverksamheten är en kostnadspost som inte sköts särskilt effektivt hos de stora operatörerna”, säger Ek.

Han räknar med att operatörerna kommer att tvingas till stora omställningar inom två -fem år. Relacom är i dag världens största bolag inom fältservice för telekomsektorn. Tillväxtpotentialen är enligt Ek enorm.

”Vi kan visa att det går att spara pengar på underhållsverksamheten”; säger Ek.

Ett tecken på att de stora operatörerna tvingas se över sina kostnader är att Deutsche Telekom omförhandlat löneavtal med sina anställda. Jämfört med de nordiska länderna sker förändringarna ändå långsamt. I bolag som Telia Sonera och Elisa har samarbetsförhandlingar, uppsägningar och övriga arrangemang varit en del av vardagen under de senaste fem åren.

Skillnaden är att de anställda vid främst de stora tyska och franska operatörerna är starkt fackligt organiserade. Nedskärningar och utlokaliseringar som berör personalen tar därför betydligt längre tid än i till exempel Finland.

Förutom möjligheterna att spara pengar har Relacom enligt Ek mycket att erbjuda sina kunder också på det tekniska planet.

”Många teknologier testas i Norden, bland annat IP-teknologieriolika former. Det ger oss mycket erfarenhet som är till nytta i andra delar av världen?

Viktiga arbetsledare. På Relecom har varje arbetsledare ansvaret för sitt eget team som består av 15-20 personer. Hur väl varje enskilt team arbetar är enligt Ek avgörande för hur Relacom klarar av sina åtaganden. Sam manlagt har bolaget cirka 250 arbetsledare i Norden.

”Att vara mellanchef är en tuff roll. Krav ställs både från ledningen och de anställda. Till den högsta ledningens viktigaste uppgifter hör därför att motivera arbetsledarna och hjälpa till vid behov”, säger Ek.

Inom Relacom analyseras resultaträkningen ända ner till teamnivå för att i detalj ha koll på hur bolaget presterar ekonomiskt.

”De team som presterar bra har i regel en bra arbetsledare. I vissa fall an ett team som verkar i ett område med stora geografiska avstånd nå ika bra resultat som ett motsvarande team i en tätort”

Varje arbetsledare förutsätts ha full koll på de drygt 15 personer som ingår i det egna teamet.

”En bra arbetsledare delar ut arbetsorder, följer upp och hjälper till där det behövs”, säger Johan Ek.

Relacom är organiserad enligt en identisk modell i varje land där bolaget är verksamt. Det gör det lätt att jämföra länder och enheter med varandra.

I Relacom finns i dag elva landschefer, som enligt Ek har stora friheter att fatta beslut. Relacoms ledningsgrupp har varje vecka ett ”siffermöte? där cheferna följer upp resultatutvecklingen i förhållande till budgeten i varje enskilt land. Samtidigt diskuteras koncernens målsättningar och eventuella problem som kräver åtgärder.

Gamla rävar. Johan Ek anser att det är viktigt att medlemmarna i bolagets ledningsgrupp har olika bakgrund. Det ger den dynamik som behövs.

”Av cheferna är 60 procent gamla rävar och resten unga akademiker”

De gamla rävarna består främst av personer som jobbat inom bolaget i20-30 år, och gjort det mesta inom branschen.

”En lämplig blandning är bäst i ledningen. De gamla rävarna är till FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNI räckligt ödmjuka för att lära sig nytt och de unga förstår att värdesätta de äldre kollegernas erfarenhet”

Företag inom underhålls- och servicesektorn har traditionellt lockat få personer med akademisk bakgrund. Situationen håller på att förändras, och Relacom har till exempel anställt chefer med bakgrund på prestigefyllda bankirfirmor.

”Incitamentsmöjligheterna är bra i dag, med möjlighet att bland annat bli delägare. Att ledningen ställer höga krav är också lockande för många?”

Det som lockar karriärsugna unga till ett bolag som Relacom är också möjligheten att snabbt få personalansvar. I vissa fall kan personer med rätt få år i arbetslivet få ansvaret för flera hundra anställda. Det är en merit som väger tungt längre fram ikarriären.

”Vi arbetar med en mycket handfast verksamhet där personalintensiteten är stor”, säger Ek.

Montören är kärnan. Johan Ek onstarerar att det är rätt svårt att hitta montörer med tillräckligt bred erfarenhet. Den perfekta Relacomteknikern ska kunna gammal och ny teknik, alltså behärska såväl IT som opparkablar.

”Vi är beroende av de koppartrådar som telenätet är uppbyggt kring. Det handlar om en gammal teknik dä ablarna är trettio år gamla”

Det är stor efterfrågan på personer med IT-kunskaper, vilket driver upplönenivån. Ek säger att stora boJag sällan är löneledande, och att detta också gäller Relacom.

Att arbetet som montör kan vara fysiskt tungt spelar också en rollireryteringen.

”Vi är mest måna om att våra arbetsledare tar hand om sina montörer. En anställd som trivs i sitt eget team gillar också det bolag han eller hon jobbar för”

Johan Ek säger att Relacom fö tillfället har den personalstyrka som behövs. Men vägen dit har varit tuff. Relacom har vuxit genom företagsköp och utlokaliseringsavtal från övriga bolag, vilket lett till överlappningar i personalstyrkan. Relacom har därför i flera etapper sagt upp ett stort antal anställda.

Senast i våras avskedade Relacom 350 anställda i Finland, efter att bolaget köpt upp byggbolaget viT:s division för nätunderhåll. År 2006 avskedade Relacom cirka 800 personer i Norden.

”Det är bättre att avlägsna de överlappande funktionerna så fort som möjligt och sedan blicka framåt”, säger Ek.

Han konstaterar att det ligger i

SERVICEN

LOKAL.

Allservice- och underhållsverksamhet måste skötas lokalt. Det går inte att flytta Relacoms verksamhet till Asien, säger Johan Ek.

verksamhetens natur att göra allting effektivare än vad operatörerna gjort tidigare när de själva tog hand om underhålls- och reparationsarbetet.

Johan Ek anser att oron för personalens välbefinnande i samband med utlokaliseringar i många fall är obefogad. En utlokalisering innebär att de personer som arbetar med till exempel underhållstjänster utgör själva kärnan i det nya bolaget, i stället för att närmast betraktas som en kostnadi det gamla företaget.

”För en duktig montör som arbetar ute på fältet är det inte särskilt sporrande att betraktas som en stödfunktion. Dessutom känns det bra att få en ny bil och nya arbetskläder”, säger Johan Ek.