Nationellt internationell

Taggar: Bolag: Siemens Teman: företag

Siemens 80 år i Finland:

Nationellt internationell

Vikten av att internationaliseras har framhållits på många håll den senaste tiden. Från andra håll har man dock samtidigt uttryckt oro för att det egna landets industri då förlorar sin hemmamarknad och sina möjligheter att utvecklas. ”Nationellt internationell” kallar sig Siemens Osakeyhtiö, det femte största företaget inom elbranschen i vårt land.

I sin senaste annonskampanj inför 80-årsjubileet, so begås i dagarna, har företaget genom denna slogan kraftigt poängterat sin nationella prägel; sin inverkan på de finländska samhället.

ww” Iniernationellt är Siemenskoncernen en av de största inom elbranschen med en årsomsättning på över 50 miljarder finska mark — större än Finlands Statsbudget alltså — och sysselsätter över 300 000 personer i 129 länder. Existerar det då en negativ attityd mot finska Siemens som en av de ”utsugande multijättarna”, och är det den bilden annonskampanjen i så fall har velat ändra på? På frågan svarar DI Thure Pettersson, vice-VD för Siemens Osakeyhtiö — Någon negativ attityd har vi inte lagt märke till, vår annonsering kan närmast sägas ha velat förhindra att en sådan uppstår. De politiska organisationerna är ofta väl representerade bland beslutsfattarna, och det är i främsta hand till dem vår kampanj har riktat sig, Vi har haft en känsla av att de bättre kan få veta om vad vi uträttar nationellt.

Som främsta fördel med den internationella förankringen upplever jag tillgången till den ofantliga knowhow som moderbolaget kan ge oss och som vi kan vidareutveckla och tillämpa på våra förhållanden. Koncernen satsar över 4 miljarder finska mark årligen på forskning och har en stab på 25 000 personer sysselsatta med den. En del av utvecklingsarbetet bedrivs också av finska Siemens, tex software-tillämpningarna för olika hardware-system görs här, ett arbete som sysselsätter ca 200 ingenjörer och tekniker.

I konkurrensen på hemmamarknaden beskylls internationella företag ofta för utländskhet i negativ bemärkelse, kanske främst med avseende på en ökad importbenägenhet genom deras verksamhet. Hur hög är den inhemska andelen i era produkter, och vad består den av — Den importerade andelen, som

FORUM 19/7 förresten har sjunkit år för år och nu rör sig kring 30 procent av omsättningen, består huvudsakligen av komponenter och delar som inte tillverkas i Finland och som det inte ens lönar sig att tillverka enbart för vårt lands behov. Resten, merparten alltså, är anskaffningar från hemlandet och vår egen inhemska andel, i vilken räknas rådgivning, förhandsplanering, planering, material tillverkning, montering och service. Elektronikindustrin uppfattades länge som en av de mest sysselsättande branscherna. Den senaste tiden har det emellertid tydligt framgått att branschens kraftiga expansion i övrigt inte i samma mån har visat sig i ökning av arbetskraftsbehovet. — Det beror helt enkelt på att efterfrågan på arbetskraft har minskat, säger Thure Pettersson. Produktutvecklingen och den därav följande automationen har lett till at arbetsandelen i produkterna har minskat. Vi kan ta ett exempel, hämta från telebranschen, som är symptomatiskt för utvecklingen: för en abonnentanslutning behövdes tidigare tio timmars arbetsinsats på fabriken, medan den med den nya digitaltekniken nu är bara två timmar. Detta leder till att telekommunika 2 INRE SR ar at . - 1 a LH Siemens nya fabrik i Bergans, Esbo, färdig 1975, innebar 22000 m? n tionssektorn, som mest drabbats av denna utveckling och som idag sysselsätter något över 2000 personer, om två, senast tre år kommer att kunna sysselsätta högst hälften. Däremot kommer behovet av högre utbildad arbetskraft inte att minska utan tvärtom öka något, så är fallet tex på software-sidan, för vilken produktutvecklingen och automationen har skapat ett bredare facilitetsunderlag.

Kommer de tekniska framstegen inom elektroniken och den inverkan de har på en ökad automationsgrad inom många branscher att leda till en ny ”industriell revolution”, Thure Pettersson — Det är en aktuell fråga som på sistone livligt diskuterats utomlands. Risken för en ny industriell revolution är vad jag kan se inte särdeles stor, närmast är det fråga om en evolution som leder till vissa strukturförändringar. Jämför tex det ovan nämnda ökade behovet av mer kvalificerad arbetskraft på softwaresidan, och inom vår bransch också beträffande arbetskraften på tillverknings- hopsättnings-, och servicesidan, där övergången till mikroprocessorer leder till en större andel ingenjörer och tekniker samt även delvis yrkeskunnig arbetskraft på bekostnad av andelen yrkeskunnig arbetskraft. Och tillgången till billiga integrerade kretsar och mikroprocessorer har skapat en bred bas för nya tekniska tillämpningar och därigenom också indirekt grund för nya sysselsättande verksamheter, inte minst just nationellt. För Finlands del betraktar jag utvecklingen alltså som enbart positiv; strukturella om- ” välvningar kommer den fortsättningsvis att föra med sig. O fabriksyta för företaget. På bilden utförs lindning av reläer.

15