Naturgasens triumftåg i Europa

av Janne Salonen Forum 1991-08, sida 20-21, 16.05.1991

Taggar: Teman: naturgas

Alpha Cordillera Ridge — —

Uppskattad olje- och gusproduktionspotential inom Arkltisområdet. Figuren visar arktiska områden med stor olje- och gasproduktionspotential och deras uppskattade reserver. Speciellt beträffande naturgas är potentialen globalt set mycket betydande.

Kärnkraftverk — på reträtt 20

No. BASIN

FINNMARK TROUGH CENTRAL BASIN

SORKAPP

OLGA — VICTORIA

SOUTH BARENTS

NOVAYA ZEMLYA PECHORA OFFSHORE PECHORA ONSHORE WEST SIBERIAN OFFSHÖRE WEST SIBERIAN ONSHORE UYDENEIYA IT SHMIDT

YENISEY-LENA

WEST LAPTEV |

OÄRNAENRONRA

SOUTH LAPTEV UST-LENA NORTH-WEST-LAPTEV NOVOSIBIRSK

DE LONG

EAST SIBERIAN CHAUN HOPE/CHUKCHI BEAUFORT OFFSHORE NORTH SLOPE MACKENZIE SVEDRRUP

WANDEL

NORTH-EAST GREENLAND

OLJA GAS MILJARDER BILJONER FAT m 5.0 3.68

TOTA 1) Sackinger 1990, 2) Jumppanen 1990

NATURGASENS triumftåg i Europa

Text: Janne Salonen

I Finland debatterar vi kärnkraft kontra kolkraft, men i Europa är bilden den att naturgasen under de närmaste decennierna kommer att öka mest, och kommer att ta marknadsandelar av såväl kol- so kärnkraft.

en europeiska naturgaskon sumtionen kan komma att ök från nuvarande ca 300 miljarder m”/år till mellan 600 och 700 miljarder Mm? år 2010, beroende på om även länderna i Östeuropa (förutom Sovjet) räknas in.

Orsaken till detta är mycket enkel: naturgasen möter det minsta motståndet hos den allmänna opinionen, och är lättast att acceptera. Avogheten mot kärnkraften sitter uppenbarligen mycket djupt, och under senare år har också användningen av stenkol börjat bli allt mera kontroversiell på grund av rädslan för den sk drivhuseffekten, trots att moderna kolkraftverk har uppnått en sådan rening av rökut släpp att praktiskt taget inget annat än vattenånga och koldioxid kommer ut ur skorstenarna. De s k förnybara energikällorna (sol, vind) å sin sida har stora svårigheter att bli kommersiella och torde inte få någon reell betydelse i energiförsörjningen under de närmaste decennierna. Återstår alltså naturgasen, vars ökande användning dock även har andra grunder,

Avreglering

En delorsak till naturgasens ökande efterfrågan är den avreglering som har börjat komma igång inom den europeiska energimarknaden. Denna avreglering tog sin början i Storbritannien genom privatiseringen av den brit 8/1991 FÖRUN tiska kraftindustrin: i samband med denna avreglering avskildes det nationella elnätet (National Grid) till ett separat bolag, ägt av distributörerna, som har skyldigheten att transportera elektricitet åt den som är beredd att betala kostnaden för transporten (den sk common «carrier-principen). Det har bildats tiotals mindre kraftbolag vilka avser att utnyttja denna möjlighet för generering av kraft och direkt försäljning av denna till större enskilda kunder (framförallt industriföretag). T ex vårt eget TVO har planer på att som delägare i ett sådant mindre kraftbolag konkurrera på den brittiska kraftmarknaden.

Det har visat sig att praktiskt taget vart och ett av de nya, mindre kraftbolagen har planerat att alstra kraft i gasturbiner med gas från Nordsjön. Gasturbiner levereras nämligen som standardiserade enheter i lämplig storlek, och kapitalkostnaden för uppförandet av ett mindre gaskraftverk är låg jämfört med annan kraftgenerering, vilket gör att små gaskraftverk kan vara mycket konkurrenskraftiga. Denna explosiva efterfrågan på gas från de nya mindre kraftbolagen har i sin tur gjort att den brittiska gasproduktionen är fullbokad, och gasbolaget British Gas har drastiskt höjt på gasens pris för nya köpare, för att säkra att bolaget förmår hålla leveranserna. Nu planerar EG-kommissionen en liknande avreglering i hela Europa, vilket kan få dramatiska konsekvenser för den europeiska gasefterfrågeutvecklingen.

Upp för gas

Denna efterfrågan väntas nämligen öka dramatiskt även utan en avreglerad kraftmarknad: i Tyskland kommer naturgasen att tillfredsställa en stor del av energiefterfrågeökningen, inte minst i det forna DDR där myndigheterna planerar att stänga de värst nersmutsande brunkolskraftverken. Också i Italien räknar man med att naturgasanvändningen ökar radikalt, eftersom Italien av politiska orsaker inte har någon kärnkraft i drift eller under byggnad överhuvudtaget, och det finns ett starkt behov att minska på det traditionella oljeberoendet i energiförsörjningen. Det italienska kraftbolaget ENEL har planerat att bygga flera stora kolkraftverk, men dessa planer har stött på starkt politiskt motstånd, speciellt bland befolkningen i de tilltänkta placeringsorterna, och tankegångarna är nu att låta naturgasen ta hand om en stor del av kraftproduktionen. Liknande hänsyn gör att det ekonomiskt snabbt växande Spanien med en lika snabbt växande energiefterfrågan planerar att till FRUN, 3/199 fredsställa en stor del av denna med en ökning av naturgasimporten. Mönstret går igen i hela Europa, och inte minst i de forna socialistiska staterna, där det finns en stark önskan att stänga stora delar av de gamla oerhört förpestande kraftverken och ersätta deras kraftproduktion med gaskraftverk (rädslan för kärnkraften sitter om möjligt ännu djupare än i Väst. eftersom Östeuropa drabbades hårdare av nedfallet från Tjernobyl: dessutom finns det en stark misstro till socialistisk teknologi överhuvudtaget).

Vem skall leverera?

Var skall all denna gas tas ifrån? I heIla Europa tänker man sig att Nordsjöns stora gasfyndigheter, speciellt på den norska sidan, är en obegränsad källa, men faktum är att Norges gasfält i snabb takt börjar bli fullbokade, tom det stora Trollfältet med beräknade reserver på sammanlagt över [ 500 miljarder m?. Storbritanniens gasproduktion ökar visserligen. men hela denna produktionsökning kommer att absorberas av den egna marknaden. Den traditionella europeiska exportören Nederländerna kommer småningom att börja trappa ner sin export allt eftersom det stora Groningenfältet börjar sina.

Faktum är att Europa i allt högre grad tvingas vända sig till leverantörer som uppfattas som politiskt riskfyllda: framförallt Sovjetunionen och Algeriet, men möjligen även Iran, Nigeria och Arabemiraten. Dessa leverantörer har i och för sig naturgasreserver så att det räcker till för Europa och blir över — men problemet är att Europa då blir i allt högre grad beroende av energikällor i länder vilka uppfattas som politiskt riskfyllda, och detta försämrar då försörjningssäkerheten, som 1 energisammanhang, alltid är en primär faktor. Det blir t ex nödvändigt att fördubbla importen från både Algeriet och Sovjetunionen, och det betyder att Europa blir dubbelt så sårbart för politiska disruptioner i något av dessa länder.

Rent geografiskt vore Sovjetunionen den naturliga huvudleverantören av naturgas till den europeiska marknaden, och kommer säkerligen att erhålla denna position ifall det politiska läget stabiliseras och ifall de curopeiska olje- och gasbolagen i full skala kan börja medverka i den sovjetiska oljeoch gasutvinningen. Sovjetunionens gasreserver är mer än tillräckliga för europeiska behov för en överskådlig framtid, och det vore ingen konst att låta västliga produktionsbolag sköta om utvinningen i tekniskt krävande fält i Arktisområdet, vilka då enbart vore öronmärkta för export. LJ

Solen…

fortsättning från sid 13

I slutänden av processen hittar man ofta ett förädlingssteg i form av en värmepump. Men man kan även tänka sig system där värmebäraren (brine) avger sitt energiinnehåll direkt. Det blir i så fall fråga om en basuppvärmning till relativt låg temperatur, varpå spetslasten levereras på annat sätt.

SOLFÅNGARNA

Kraven på solfångarna är höga. De placeras utomhus och skall stå emot väder och vind i många år utan något egentligt underhåll. Solfångarna måste också arbeta effektivt även vid låga temperaturer och samtidigt tåla de höga temperaturer som kan uppstå om värmebäraren av någon anledning slutat cirkulera.

Under 70-talet importerades komponenter och idéer som i flertalet fall inte höll måtten. 1 dag tillverkas solfångarna i Sverige och är anpassade till nordiskt klimat.

Flera olika typer av solfångare har prövats och det har visat sig att de plana typerna har bästa relation mellan kostnad och prestanda. De är oömma, lätta att installera och kräver litet underhåll.

Frågan kanske inställer sig: kan solfångare användas i alla tänkbara sammanhang eller finns det några grundförutsättningar som måste uppfyllas? Här kommer man osökt in på anläggningens storlek. Solfångare för enskilda. friliggande hus är en möjlighet. men ekonomin blir kanske inte optimal. Det är problemet med säsongslagringen som spökar i detta sammanhang. Lagret är en stor och dyrbar installation, och dess energieffektivitet (entalpi) ökar med graden av storskalighet.

Tillsvidare har de bästa resultaten uppnåts med solsystem i mellanklassen (typ s k gruppcentraler) på platser där det skulle ha blivit orimligt dyrt att dra fram fjärrvärme. I sådana fall motiveras de höga. hantverksmässiga tillverkningskostnaderna. och värmen blir i alla fall relativt billig.

Men — bland solfolket ser man fram emot system som baserats på fullskaliga — fjärrvärmeanläggningar. Det är genom sådana installationer som man kan uppnå verklig ekonomisk konkurrenskraft hos dessa system. Dels skulle man ju uppnå den storskaliga serietillverkningens prisfördelar. och dels skulle själva systemen fungera på ett värmeeffektivare sätt. L 21