Nedräkningen har börjat

Taggar: Teman: politik

LEDARE 6. 3. 1974

Forum 4/74

Nedräkningen har börjat

DEN 1 APRIL borde de nya arbetsmarknadsavtalen träda i kraft. Från och med samma dag gäller också den nya prisövervakningslagen. ’ De här två sakerna har börjat få ett allt starkare inbördes samband.

När FFCs representantskap sammankommer denna lördag, den 9 mars, har det troligen ett förslag till en centraliserad arbetsmarknadslösning att ta ställning till. Detta sagt med reservation för alla de kastningar som en veckas underhandlingar efter det denna text skrivs kan föra med sig.

Det är också att vänta att representantskapet då får ta ståndpunkt till ett förslag som berör den nya prisövervakningslagen. Dess tillämpning skall nämligerr regleras genom en förordning. Förordningens innehåll har nu blivit föremål för diskussion i samband med de inkomstpolitiska förhandlingarna. Dess innehåll är ännu oklart.

ETT TAG var vissa ministrar väldigt pigga på att kasta fram iden om ett tillfälligt prisstopp. Det skulle väl ge en vacker bild av regeringens iver att med ett slag bromsa inflationspsykosen. Och — kanske — underlätta undertecknandet av ett avtal. : Men annars?

NACKDELARNA med prisstopp känner alla till. Det är svårt att få det vattentätt. Det är en konstgjord uppdämning. Det skapar ett tryck på prisen, som relativt snabbt jämnas ut när stoppet upphävs, så att resultatet ofta blir plus minus noll. Det är bara som ett mycket mycket kortvarigt prispolitiskt instrument som ett stopp i bästa fall kan fungera.

Utjämna jämnare!

I REGERINGENS mångdelade energipolitiska meddelande till riksdagen föll det på utrikeshandelsminister Jermu Laines lott att beröra regeringens ”mekaniska” blixtreaktion som höjde oljeprisen den 25 januari — de som lite senare korrigerades nedåt.

Laine konstaterade att distributionsbolagen vid tidpunkten för prisförhöjningen hade mycket varierande mängder olja i lager och att de därför ålades att betala staten skillnaden mel Däremot har den nya prisövervakningslagen, och framför allt den förordning som reglerar dess tillämpning. en, oerhört mycket större och långvarigare betydelse för prisbildningen än någonsin ett prisstopp.

Därför har utformningen av de bestämmelser som rör prissättningen diskuterats så livligt.

I lagen talas om att näringsstyrelsen får inleda förhandlingar om en varas pris, om den anser det vara alltför högt i förhållande till ”de verkliga produktionskostnaderna”. Här ligger den gordiska knuten. Hur definieras ”verkliga kostnader”?

MAN KAN ANA att det ofta avdammade av skrivningsspöket har stuckit upp huvudet vi förhandlingarna igen. Överhuvudtaget är beräkningen av de indirekta kostnadernas andel i ett pris en komplicerad procedur. Därför finns alltid en viss risk för att bristande insikter ersätts av ett alltför schematiskt och därför mera lättbegripligt tänkande. Priskalkylering är en kvalificerad uppgift, och många företag har stupat på felaktig prissättning.

Det som alla förhandlare som resonerar om utformningen av: prissättningsbestämmelserna i förordningen borde enas om är, att en prissättning där de fasta kostnadernas andel inte är tillräcklig för att ge möjligheter att förnya produktionsapparaten, och där en skälig vinst inte garanterar företagsamhetens fortbestånd i det långa loppet blir den dyraste lösningen.

OBEROENDE AV om det blir en centraliserad uppgörelse eller inte, så måste förordningen ges denna månad. Kortsiktig politisk nytta borde därför inte få reglera dess innehåll.

lan det gamla och det nya priset på de bränslen som fanns i lager, för att ”ingen skulle få dra omotiverad nytta”.

HUR VORE DET att med motiveringen ”att hindra omotiverad skada” använda just dessa medel till att utjämna prisen nedåt för de konsumenter som oturligt nog råkade få sin olja levererad under de dagar då prisen befann sig på högsta nivå? O 7