Neste blickar utomlands

av Bjarne Nyman Forum 1983-12, sida 42-44, 24.08.1983

Taggar: Bolag: Neste Personer: Jaakko Ihamuotila Teman: företag

12/83 F RUN

INTERNATIONELLT ENGAGEMANG OCH FÖRETAGSKÖP

För ett växande företag blir den inhemska marknaden förr eller senare för liten. Om hemmamarknaden dessutom krymper samtidigt som företaget har sina tillväxtmål kvar blir situationen brydsam.

• Då måste företaget reagera, och det finns bara två vägar att gå: det gäller att hitta nya produkter och/eller att söka sig utomlands, säger Jaakko Ihamuotila, V » för Finlands största statliga bolag, Neste Oy.

Oljebolaget Neste råkade in i denna brydsamma situation i början av 80-talet. Marknaden för oljeprodukter i Finland har nu krympt för fjärde året i följd.

Det gäller att få mera kort i en spelares händer, säger VD Jaakko Ihamuotila på tal om Neste Oy:s företagsköp både hemma och utomlands. Att köpa företag är ett snabbt sätt att rationalisera verksamheten på en stagnerad marknad.

EH De senaste tio åren har karaktäriserats av snabba och kraftiga svängningar på oljemarknaden i hela världen. Oljebolagen har kommit in i en ny och främmande situation.

Fram till år 1974 levde oljebolagen i en drömvärld. Marknaden växte kontinuerligt med en takt på omkring 15-20 procent årligen. Är 1973 kom den första oljekrisen och sedan dess har ingenting varit som förut på oljemarknaden.

I Finland har oljeproukternas andel av den totala energiförbrukningen på tio år sjunkit från 56 procent till 38 procent. Särskilt markant har oljan förlorat marknadsandelar under 1980 -talet. För statsbolaget Neste Oy, vars verksamhet år 1973 till över 90 procent ägde rum inom oljebranschen, har det förändrade marknadsläget inneburit krav på nytäntaknde och nya initiativ.

• Situationen på 70-talet karaktäriserades av stagnation på hemrmamarknaden, men marknaden fanns i alla fall kvar. Nu är situationen annorlunda. Oljan förlorar marknadsandelar och leveransvolymen minskar hela tiden, konstaterar Neste Oy:s VD Jaakko Ihamuotila.

Förändringarna på 1980-talet har skett i rask takt. Men statsbolaget Neste Oy har också reagerat snabbt på den förändrade situationen. I slutet av 70talet stod hemmamarknaden för 90 procent av Neste Oy:s omsättning. Idag har hemmamarknaden för oljeprodukter en avsevärt mindre andel av Neste Oy:s totala verksamhet. Andelen har sjunkit till 60 procent av faktureringen.

—- Vi har valt att gå utomlands på alla produktområden samtidigt som vi har adderat en rad nya produkter till verksamheten, berättar Jaakko Ihamuotila.

Neste Oy satsar på direkt export av oljeprodukter samt på trading-verksamhet. Företaget kommer att exportera ca 1,5-2 miljoner ton oljeprodukter detta år. En nyhet i Nestes verksamhet är att bolaget offererar sin raffinerikapacitet till utländska oljebolag. Utländsk råolja raffineras hos Neste och produkterna skickas tillbaka till beställaren. Neste raffinerar över en miljon ton olja årligen på uppdrag av utländska oljebolag.

Större marginaler

Resultatet av denna medvetna satsning på utlandet är att Neste ka utnyttja sin nuvarande raffinerikapaci- 4 tet till 100 procent, d v s man raffinerar nästan lika mycket råolja som tidigare trots att hemmamarknaden har krympt.

Hand i hand med satsningen på utlandet har också Nestes verksamhet på oljeletningens område gått. Denna verkssamhetsgren är i och för sig inte ny — den första oljeborrningen på Spetsbergen skedde redan år 1973 - men har kraftigt intensifierats under 1980-talet.

• Då världsmarknaden för oljeprodukter har minskat innebär detta att det finns överlopps raffinerikapacitet. Det betyder att marginalerna på den sidan blir mindre. Som läget nu är finns de största marginalerna på råoljeproduktionssidan. Där är lönsamheten bäst och därför har också vi engagerat oss på det området, motiverar Jaakko Ihamuotila företagets oljeletningssatsningar.

I internationellt sammanhang är dock Nestes oljeletningssatsningar blygsamma. Hittills har satsningarna rört sig omkring 20-40 miljoner mark årligen och det här räckt till deltagande i 7-8 borrningar offshore. Neste deltar i borringarna i allmänhet med en andel på 10-25 procent. På det sättet delar man också på riskerna.

Artificiellt elbehov?

Trots att Neste via sitt internationella engagemang på oljesidan har lyckats kompensera den krympande hemmamarknaden är man inte nöjd med situationen hemma. Jaakko Ihamuotila anser att konkurrensen mellan de olika energialternativen på uppvärmningsmarknaden inte har fått ske på lika villkor.

• Marknaden för husuppvärmning växer inte längre, det sker endast förskjutningar av marknadsandelar mellan olika uppvärmningsformer, konstaterar Jaakko Ihamuotila.

4 —- Visst är det bra med konkurrens, men konkurrensen skall ske på lika villkor mellan olika alternativ. Idag är det klart att elektriciteten har bättre konkurrensvillkor på uppvärmningssidan.

Det är nämligen statsrådet som bestämmer hur kostnaderna för oljeraffineringen skall fördelas mellan olika konsumentgrupper, dvs statsrådet fastställer konsumentpriserna för Nestes oljeprodukter.

• Men på elsidan är det distributionsbolagen som själva får avgöra hur elproduktionskostnaderna skall fördelas mellan konsumentgrupperna. Distributionsbolagen är dessutom i monopolställning på sina verksamhetsområden. De kan dirigera konsumtionen i en viss riktning med prissättningen, säger Jaakko Ihamuotila.

Enligt Ihamuotila håller elproducenternas och distributörernas satsningar på husuppvärmningens område på att skapa ett energibehov som inte är nödvändigt ur nationalekonomisk synvinkel.

• Tillväxten av elförbrukningen i landet skulle förmodligen inte komma upp till dagens nivå om inte denna artificiella satsning på att erövra uppvärmningsmarknaden skulle finnas, tror Ihamuotila. Och då kommer man ju automatiskt in på frågan om när ett eventuellt storkraftverk egentligen behövs.

Ihamuotila ställer frågan, men ger inget svar. I alla fall verkar det som om Nestes verkställande direktör inte har fullt förtroende för elproducenternas optimistiska prognoser för konsumtionsutvecklingen på elsidan.

Konkurrens på lika villkor

Konkurrensen mellan olja och elektricitet på husuppvärmningsmarknaden leds av två statliga bolag. Neste har hard om oljemarknaden och Imatran Voima Oy behärskar stora delar av elektricitetsmarknaden. Är det på sin plats med bitter konkurrens mellan två bolag som ägs av finska staten, dvs i sista hand av Finlands folk - Det är inte fråga om konkurrens mellan Neste och IVO, det är konkurrens mellan olja och elektricitet, preciserar Ihamuotila. Men visst skall också statsbolag få konkurrera. Huvudsaken är att det är fråga om konkurrens på lika villkor.

Jaakko Ihamnwotila anser inte att statsägda bolag skall fungera på annat sätt än privata bolag bara för att de ägs av statsmakten.

• Neste är i första hand ett företag och först i andra hand ett statsföretag. Vi måste kunna reagera på marknaden på samma sätt som privata bolag.

I denna riktning har de statsägda bolagen också utvecklats under de senaste åren. Bolagens frihet har ökats samtidigt som man från statsmaktens sida har ställt högre krav på deras lönsamhet. Det är alltså - i de flesta fall — fritt fram för statliga bolag att ge sig ut i konkurrens med privata.

• Inom Neste har vi i alla fall följt principen att inte konkurrera med privata företag på hemmamarknaden, säger Jaakko Ihamuotila. Det är en självpåtagen begränsning som jag gärna rekommenderar för andra statsägda bolag.

Neste följer också sina principer. På plastsidan, där man mer och mer gått in för färdiga plastprodukter, kan detta iakttas t ex beträffande PVC-rörtillverkning. Sådana produkter tillverkas i Finland av Asko. Neste har startat tillverkning av PVC-rör utomlands i samarbete med Asko. Liknande arrangemang har Neste och Rosenlewkoncernen kommit överens om när det gäller polyetenfilm.

Snabba åtgärder

Den svaga tillväxten på världsmarknaden har också satt sina spår på Nestes övriga verksarmhetssektorer - sektorer som upplever en ganska långsam tillväxt även under högkonjunkturer. Tex på kemisidan har Neste kraftigt omstrukturerat sin verksamhet i Finland och dessutom gått utomlands. Engagemarget utomlands har intensifierats framför allt genom företagsköp. Också Nestes rederiverksamhet har genomgått avsevärda förändringar under de senaste åren. Påfallande är den internationella dimensionen också i detta fall.

• Förändringarna på världsmarknaden har skett snabbt under 1980 -talet. Vill man hänga med så måste man vara beredd på snabba åtgärder, säger Jaakko Ihamuotila som motivering till att det internationella engagemanget har skett till stora delar i form av företagsköp.

• Företagsköp är ett snabbt sätt att rationalisera verksamheten på en stagnerad marknad.

• Det gäller att försöka få mera kort i en spelares händer så att man tex kan dela produktområden mellan olika enheter och styra produktionen enligt efterfrågan. Företagsköp ger bättre rationaliseringsmöjligheter, säger Ihamuotila.