New Orleans oljestad som växer snabbt

av Thor Forsskåhl Forum 1981-12, sida 38-39, 26.08.1981

Taggar: Personer: Eero Heino Orter: New Orleans Teman: olja

New Orleans — oljestad som växer snabbt

För många är New Orleans ett slags jazzens Mecka. För andra en stor och färgstark hamnstad vid Mexikanska golfen. Få förknippar den än så länge i någon större utsträckning med industri och olja, men i själva verket upplever staden för närvarande en omfattande industrialisering i vilken oljan utgör en av huvudbeståndsdelarna.

9 New Orleans — ursprungligen en fransk koloni som 1803 såldes av Napoleon åt USA — ligger vid Mississippi ca 50 km från den punkt där floden flyter ut i Mexikanska golfen. Staden är den största hamnstaden och det viktigaste industriella centrumet i delstaten Louisiana.

New Orleans har 1,2 miljoner innevånare vilket är en dryg fjärdedel av hela Louisianas, som sålunda har något mindre innevånare än Finland.

Genom New Orleans skeppas årligen nästan 170 miljoner ton gods av vilket en fjärdedel går på export. Beroende på hur man definierar hamnens omfång — hur många kommuner den omfattar förutom New Orleans — är den antingen USA:s största eller näststörsta hamn.

Konkurrenten om första platsen är naturligtvis New York. Som en kuriositet kan nämnas att Louisianas huvudsad Baton Rouge, som ligger ca 70 kilometer högre upp längs floden Mississippi, är USA:s fjärde största hamn.

Strategisk välplanerad hamn

New Orleans viktiga position som utoch inskeppningshamn beror på dess strategiska placering vid Mississippi och Mexikanska golfen, Därtill ligger den också vid Gulf Intracoastal Waterway som är en ”vattenväg” som förbinder alla delstater från Florida till Texas. Genom Mississippi och floderna Missouri och Hlinois har New Orleans förbindelse med hela Mellanvästern ända upp till de Stora sjöarna och kan genom pråmtrafik betjäna en rad stora industristäder som Chicago, St Louis, Minneapolis och Kansas City.

38

Via New Orleans skeppas allting från spannmål och olja till skördetröskor.

I dag har flodtrafiken dock fått en allvarlig konkurrent i järnvägarna som strävar till att dirigera containertrafiken till de stora hamnarna på öst- eller västkusten.

Delvis för att konkurrera effektivare med järnvägarna har nya pråmar och flytande containers — Lash och Seabee — utvecklats vilka kan lastas direkt på fartygen. Detta gör lastningen snabbare och billigare.

Finsk-svenskt färjsamarbete

Atlantic Cargo, som samägs av Finnlines och Johansson Gruppen, bedriver regelbunden ro/rotrafik på New Orleans. Hamnkapten Eero Heino som ansvarar för lastning och lossning av Atlantic Cargos fartyg i den nybyggda French Road-terminalen är nöjd med den service hamnen i New Orleans ger och samarbetet med myndigheterna i facket.

I ton är Atlantic Cargo det största rederiet som anlöper French Road och omsätter från 5 000 till 7 000 ton varje resa.

— Huvudprodukter är pappers- och trävaror, jordbruksmaskiner och oljeborrningsutrustning, säger Keith Cromley som arbetar för Atlantic Cargos agent i New Orleans. Både Heino och Cromley är nöjda med den ökning som skett i godsmängderna och tror att både New

Tenneco Oil Companys raffinader i New Orleans, Chalmette. Antäggningens produktionskapacitet är 97 000 fat/dag, men skall ökas fil 127 000 fat/dag 1984. Tennecos huvadverksamhet är utvinning, raffinering och distribution av olja, motorbränsle och naturgas, men företaget har också intressen i en rad andra områden som bygg- och varvsindustrin, och totalt var Tennecos omsättning 1980 ca 60 miljarder mark,

Orleans och Atlantic Cargo skall kunna hävda sig väl i konkurrensen. Men kampen är hård i New Orleans, som anlöps av över fem tusen fartyg årligen.

Kol en framtida produkt

Av betydande finländskt intresse är att hamnen i New Orleans satsar hårt på att hänga med i den växande kolexporten från USA. Redan nu är kolexporten genom New Orleans betydande och konkurrerar med hamnarna på östkusten som har stora problem på grund av otillräcklig utrusting och brist på kajutrymme för att bandskas med de ökade mängderna.

I USA räknar man med att kolexporten kommer att uppgå till 300 miljoner ton årligen på 1990-talet och New Orleans hyser planer på att bygga ut sin kapacitet så att hälften skulle skeppas genom staden. Med endast mindre utbyggnader kan man redan om två år frakta drygt 100 miljoner ton genom New Orleans.

Eftersom vår import av kol från USA hela tiden ökar, är det högst troligt att finska kolfartyg i framtiden kommer att börja anlöpa New Orleans.

I Louisiana har man också byggt USA:s enda djupvattenshamn för supertankers: Louisiana Offshore Oil Port (LOOP), som ligger ca 30 kilometer utanför kusten. Hamnen öppnades i

FORUM 12/8 början av maj i år och kan ta emot 1,4 miljoner fat/dag som sedan pumpas uppi underjordiska behållare något söder om New Orleans. LOOP är den första av tre djupvattenshamnar i USA som blivit färdig. Allmänt anses det att konkurrenterna i Virginia och Texas kommer att ha det besvärligt att få sina djupvattenshamnar lönsamma när de väl blir färdiga.

Olj Även om hamnarna utgör grunden i New Orleans och Louisianas ekonomi, är det inte de som svarar för den starka ekonomiska tillväxt som pågår i staden och delstaten.

Uppblomstringen har kommit med oljan. Före oljan var Louisiana huvudsakligen ett agrart område. Delstaten förde en ganska rofylld tillvaro i likhet med så många andra sydstater, eller Sunbelt-staterna som de numera oftast kallas vilket omfattar de 16 staterna från Florida till Kalifornien söder om Washington DC.

New Orleans, en mycket kosmopolitisk stad, visar ännu idag upp många drag från sitt franska och spanska förflutna både i livsstil och utseende. Den var tidigare en loj stad som gärna ägnade sig åt livets goda, i form av mat och fester vid sidan av den internationella handeln och turismen. Klimatet är på det hela taget skönt med milda vintrar, men på sommaren kan det emellanåt vara mycket hett och fuktigt.

I början av femtiotalet började man borra olja utanför kusten i Louisiana, I dag kommer nästan all offshore-olja och naturgas i USA från Louisianas vatten i Mexikanska golfen och staten ligger totalt tvåa som oljeproducent.

Med offshore-verksamheten kom de stora oljebolagen som satte i gång industrialiseringen. Mississippis stränder 1 deltaområdet är numera kantade av oljeraffinerier och oljetankar. Efter olJeindustrin följde annan industri som kemisk-, varvs- och offshoreindustri.

Med industrin kom också kraven på bättre samhällelig service, kvalificerad arbetskraft och en utbyggd infrastruktur. Myndigheterna i Louisiana insåg småningom att det här erbjöds ett utmärkt tillfälle till en industriell expansion och idag är staten den snabbast växande i hela USA beträffande industriella investeringar.

Hela södern växer

Men det är inte bara Louisiana som blomstrat utan hela Sunbelt-regionen — det gamla mörka södern. Inom regionen ligger fyra starka ekonomiska centra: Huston i Texas där oljeindustrin har säte; Dallas — Forth Worth och Atlanta i Georgia vilka vardera blivit betydande centra för handel, kongresser, mässor och bankverksamhet — Atlanta är speciellt intessant för oss genom att den ameri FORUM 12/8 4 oc RE Hamnkapten Eero Heino ansvarar för lastning och lossning på Atlantic Cargo, samägt av Finnlines och Johansson Gruppen, som har rofrotrafik på New Orleans.

kanska skogsindustrin sökt sig dit och sålunda opererar bla finländska TVW Paper Machines där: Miami — Ft Lauderdale i Florida som blivit något av ett centrum för handeln med Latinamerika.

Sunbelt-regionen beräknas under detta årtionde uppvisa tillväxtsiffror på nästan 1 procentenhet mera årligen än det nationella genomsnittet både vad gäller anställda inom industrin och personliga realinkomster. Intresset att investera i den tunga industrin som ligger i nordstaterna har avtagit och deras produktionsutrustning börjar bli gammalmodig och nedsliten.

Vatten och energi

Det som gynnat hela regionen är tillgången på billig energi, vatten, välutvecklat kommunikationsnät, billig arbetskraft med låg facklig organisationsnivå, men ändå ganska kvalificerad genom offentligt skolningsstöd samt ett företagsvänligt klimat. Bla Louisiana beviljar betydande skattelättnader åt företag som etablerar eller investerar i staten. Därtill finns det stora möjligheter till statsunderstödd finansiering, vilket innebär långfristiga lån till låg ränta. Louisiana påtar sig också utbildningskostnader av arbetskraft och tillhandahåller förmånligt land och kommunalteknik för industriell verksamhet.

James B Wehitnell vid handelskammaren i New Orleans tror att finländska företag skulle ha goda utsikter i staden. De områden han speciellt tror på är livsmedelsindustrin — fisket är speciellt stort i Louisiana — samt även varvs-, oljeutvinnings- och skogsindustrin.

I Louisiana finns bara två finländska företag Wärtsilä Power Inc samt Efficient Logging Inc som marknadsför Forrex Oy:s Makkeri-skogsmaskiner. Företaget, som ingår i Sponsor Oy, har testat sina maskiner i området sedan 1979.

I grannstaten Mississippi ligger Leaf River Forrest Products Ince i vilket Kymi-Kymmene Ab är delägare.

Området är mycket skogrikt och sydstatstallen (Southern pine) växer upp till avverkningsbar höjd på 8—10 år.

Därtill letar Neste Oy efter olja i Mexikanska golfen utanför Louisiana.

Aktiv marknadsföring

En av huvudarkitekterna bakom Louisianas framgångar är förre viceguvernören James B Fitzmorris Jr, som trots guvernörsbyte fortsätter att leda delstatens ekonomiska utveckling i egenskap av rådgivare åt den nya guvernören David C Treen,

Under Fitzmorris ledning började man utnyttja de fördelar Louisiana kunde erbjuda i form av arbetskraft och skräddarsydd skolning av den, skattelättnader, landområden för industriell verksamhet och finansiellt stöd för företag som avsåg att etablera sig och skapa arbetsplatser i en aggressiv marknadsföring som inte enbart begränsade sig till USA utan också utomlands. Bl a Öppnade man ett kontor i Europa.

Man gick aktivt ut och sökte upp företag som kunde tänkas etablera sig i Louisiana och passa i dess industriella struktur. Vid sidan av den personliga försäljningen användes också reklam. Kampanjen för att aktivera företag att etablera sig i New Orleans var således både mycket målmedveten och selektiv, uppbackad av opartiska undersökningar om vilken typ av företag som skulle ha de bästa förutsättningarna i Louisiana.

Enligt Gilbert C Lagasse dikterades hela marknadsföringen av fyra nyckelbegrepp: selektivitet, professionalism, kostnadsmedvetenhet och redovisningsskyldighet.

Följden av denna målmedvetna aktivitet har varit att Louisiana tre år i rad legat i topp bland USA:s delstater när det gäller industriell expansion.

Lagasse påpekar att bland naturtillgångarna finns förutom oljan, hamnverksamheten också ca 10 miljoner hektar skog, svavel-, salt- och brunkolsfyndigheter. Energin är billig och vid sidan av olja och naturgas finns också kärnkraft. Vatten finns det gott om så alla förutsättningar för industriell verksamhet finns.

Världsutställning 1984 Som ett slags krona på den snabba industrialiseringen kommer världsutställningen 1984 att vara som hålls i New Orleans. Utställningen, som pågår från maj till november, beräknas dra till sig elva miljoner besökare. Kostnaderna är budgeterade till 225 miljoner dollar, men omsättningen beräknas till två miljarder dollar då man också beaktar de indirekt effekterna av världsutställningen. Thor Forsskåh 39