Nixdorf har en egen PC-filosofi

av Bjarne Nyman Forum 1984-01, sida 11-12, 18.01.1984

Taggar: Bolag: Nixdorf Personer: Kai Wardi Teman: företag

VD Kai Wardi: Nixdorf ha en .egen filosofi

AV BJARNE NYMAN

Nixdorf Computer bör till de få företag i datorbranschen som tillsvidare hållit sig avvaktande till mikromarknaden. Enligt Kai Wardi, VD för Oy Nixdorf Computer Ab sedan ett år tillbaka, har företaget inga som helst planer på att bredda sin verksamhet den riktningen.

— Nixdorf börjar inte med massmarknadsföring, fastslår Kai Wardi. Men däremot kommer vi att ta vår andel av marknaden för persondatorer avsedda för yrkesbruk.

BH PC-marknaden kräver resurser av annan typ vad som krävs på den traditionella datamarknaden, Det behövs både tid, pengar och nyorganisering om ett datorföretag har för avsikt att engagera sig i den blodiga konkurrensen på PC-marknaden.

—Det här betyder i alla fall inte att vi skulle sakna PC-funktionen helt och hållet i våra produktlinjer, påpekar Kai Wardi. Av terminalerna kan vid behov göras 8bitars eller 16-bitars persondatorer med de vanliga operativsystemen CP/M och MS-DOS.

Nixdorfs PC-lösning innebär intelligenta terminaler som avlastar centralenheten i datorsystemet. Samtidigt bibehålls kontakten till huvudprocessorn.

Nixdorf Computer har traditionellt riktat in sig på stora och medelstora kunder. Enligt Kai Wardi betyder Nixdorfs PClösning att kundkretsen i viss mån utvidgas i riktning mot mindre företag.

—Det här gäller t ex beträffande redovisningsbyråerna, säger Kai Wardi, PClösningen innebär att vi numera också kan erbjuda våra produkter och tjänster åt mindre byråer.

Expansiv skolning

Kai Wardi betonar Nixdorfs roll som ”expertfirma". Företaget tar hand om kundens adb-problem i sin helhet, allt frå konsultering till skolning och underhåll. Faktum är att t ex skolningen utgör en växande andel av omsättningen. År 1981 var antalet skolningsdagar 5 200, år 1982 6 400 och detta år kommer skolningsdagarna att överskrida 8 000.

— Det gör oss till en av de största utbildarna bland dataföretagen i landet, kanhända den största, påpekar Wardi.

Enligt Wardi är det naturligt att skolningssektorn växer hos ett företag av typ Nixdorf. Det har att göra med företagets filosofi, som i Finland har kundstöd som den viktigaste ingrediensen.

Framgång bland kommunerna

Nixdorf Computer har blivit ett populärt företag speciellt i kommunförvaltningarna runt om i landet. I detta nu har Nixdorf kommunala enheter som kunder i sammanlagt 250 kommuner. Det kan vara fråga om kummunalkanslier eller t ex hälsocentraler.

VD Wardi berättar gärna om en episod för fem år sedan då städerna Karis och Borgå stod i beråd att skaffa sig datorkapacitet. Borgå gick in för Nixdorf och Karis valde en annan leverantör. För ett år sedan gjorde Karis helomvändning och beslöt sig för att satsa på Nixdorf.

— Det här är ett exempel som illustrerar betydelsen av kontinuitet, säger Wardi. Det system som vår konkurrent år 1977 levererade till Karis skulle man 1982 ha blivit tvungen att byta till ett helt och hållet nytt system.

Nixodorf har utvecklat ett brett programurval för kommunala tillämpningar. Till programmens egenskaper hör att de kan användas också efter att en kommunkund har utvidgat sin datorkapacitet.

— För oss betyder kontinuitet bl a det att vi erbjuder våra kunder flexibla tillväxtmöjligheter, påpekar Wardi.

Nya lokaliteter

I likhet med många andra företag i databranschen har Nixdorf Computer fått se sin omsättning växa kraftigt från år till år. Innevarande år kommer bolagets omsättning att spränga 100 miljonersgränsen och landa på ca 104 miljoner.

Tillväxten tar sig också rent fysiska uttryck — idetta fall i form av nya lokaliteter, som kommer att tas i bruk från och med den första februari nästa år.

VD Kai Wardi tror på fortsatt gynnsam utveckling för bolaget och förutspår att 200 miljonersgränsen kommer att sprängas år 1986.

11

FORUN 1/84

EG 25 å — frihandelsavtalet med Finland 10 år

EH Värdet av handelsutbytet har under perioden ökat starkt, vilket framgår av följande, visserligen inte inflationsjusterade siffror 1973 1982 Export till EG 6,9 22,0 mrå mk Import från EG 6,8 21,6 mrd mk

Finlande hade sålunda t ex 1982 ett skönjbart överskott i handelsutbytet med EC, och trenden förefaller att ha fortsatt även under år 1983. EG:s andel av Finlands totala handelsutbyte har dock minskat under samma tidsperiod 1973 1982 Export till EG 46,3 34,9 UH Import från EG 43,1 33,4 KH

Som helhet är EG fortfarande Finlands största handelspartner, och minskningen beror främst på tillväxten inom vår östhandel. Våra främsta partners inom blocket är Förbundsrepubliken Tyskland och Storbritannien, vilka tillsammans svarar för ca 60 procent av utbytet med EG.

Finlands främsta exportprodukter är papper och cellulosa (60 procent), träprodukter (20 procent) och metaller (10 pro cent). På importsidan dominerar maskiner och transportmedel som upptar ca hälften av importen, samt kemikalier (10 procent).

Tioårsdagen av EG-avtalet är inte enbart av historisk betydelse, utan även praktisk, då de sista papperstullarna med denna fallit. Detta har på finländskt håll inväntats med en viss oro, då en så auktoritativ bedömare som Jaakko Pöyry i höstas varnade för obehagliga överraskningar. EG:s interna svårigheter har också kommit i rampljuset p gr a svårigheterna inom jordbrukspolitiken. Samtidigt har relationerna mellan EG och EFTA aktualiserats inom vår handelspolitik.

Frihandelsavtelet med EG stipulerar bl a ett stafflerat avskaffande av tulltariffer för EG-import av (specificerade) pappersprodukter. Under det senaste året var tariffen 2 procent för en bestämd årlig importmänegd. Ifall denna mängd överskreds, kunde EG besluta om en 11 procents tillläggstariff för överskjutande del. Fr a 1 årsskiftet 83/84 avskaffades denna, sista ulltariff och sålunda har vi uppnått den eftersträvade frihandeln för dessa produker.

Avskaffandet av de ovannämnda sista ulltarifferna både för Finlands och övriga nordiska länders del har dock föranlett påalanden i frågan från träförädlingsindustrin inom EG. De nordiska länderna fyller en stor del av EG-ländernas papperskonsumtion. Finland har med åren stadigt kunnat hålla sig kvar på marknade och o m kunnat stärka sitt fotfäste som pappersexportör. Detta beror främst på ett fördelaktigt konkurrensläge — den finska pappersindustrin har genomfört lyckade kapacitetsutvidgande nyinvesteringar, medan EG-ländernas pappersindustri är relativt föråldrad och okoordinerad,

EG-ländernas pappersindustri följer dock utvecklingen med ökande oro. Röster har höjts gentemot EG-instanserna att någonting borde göras för att stävja pappersimporten och sålunda undvika att EGländernas pappersindustri råkar i en ännu djupare krissituation. Under tidigare år har organisationen för ländernas pappersindustri, CEPAC (Confédération Européenne de I’Industrie des Påtes, Papiers et Cartons) framfört anklagelser om att de nordiska länderna idkar ett kartell-liknande semarbete och därav bl a vidtagit åtgärder för att dumpa priserna gentemot EC. Hösten 1983 har CEPAC även uppvaktat EG-kommissionen och varnet för att marknaderna kommer att fyllas av billiga pappersprodukter efter att de sista tarifferna frångåtts.

Hurudan verkar utvecklingen utgående från ovanstående situation?

Tilltarifferna har avskaffats såsom överenskommet. Det är även möjligt att volymen av vår export till EG ökar. Avskaffandet av den sista 2 procents tullen är i en sådan utveckling dock av ringa betydelse. En ökning beror centralt på att den finländska pappersindustrin via nyinvesteringar och specialisering kunnat öka sin konkurrens- och produktionskraft.

Ifall vår export på kort sikt dock ökas markanat kan man dock inte utesluta fa ja kort sik ran för att EG-pappersindustrin vidtar åtgärder med målsättning att begränsa denna import. EG — vars ledstjärna är att verka för fritt handelsutbyte motsätter sig i princip alla begränsningssträvanden. Dock kan en fördjupad krissituation, med fara för ökad arbetslöshet etc leda till ett ökat begränsningssträvande på nationell nivå — en strävan som kanske inte omedelbart heller nedtrampas av EG-institutionerna. För Finlands del gäller det att aktivt följa med utvecklingen.

Därtill torde det vara av värde att säkra sig mot att EG:s förhandlingar med Spanien och Portugal om att en utvidning av EG inte leder till krav om begränsningar i vårt lands handel med EC.

Nya former av begränsningar skall vi m a o förhoppningsvis ej behöva uppleva, trots att sannolikheten för dylikas uppkomts inte är utraderad.

Förutom frågan om frihandelns förverkligande torde det för vårt land vara av speciellt intresse att följa med EG:s strävan att utveckla sin pappers- och träförädlingsindustri. Sommaren 1983 färdigställde EG-kommissionen ett förslag om rmålsättning och verksamhetsplaner för att utveckla EG:s skogsbruk och träförädlingsindustri. I förslaget tar mean ställning till utvecklingsåtgärder i samtliga förädlingsskeden inkluderande bl a skogsplantering, förnyandet av maskinparken och det slutliga produktsortimentet.

Fastän förslaget eventuellt inte i ursprunglig form blir sthitgiltigt godkänt, framvisar det en tendens och strävan till en utveckling på längre sikt av träförädlingsindustrin, Utvecklingen leder sannolikt till en träförädlingsindustri som är konkurrenskraftigare än idag. Detta behöver icke tagas som ett direkt hot mot vår export till EG. Dock kräver utvecklingen att vårt lands industri även i framtiden ytterst aktivt strävar till att upprätthålla handeln, begränsa produktionskostnaderna och specialisera sig bl a genom produktutveckling. Därtill kunde vår know-how komma väl till användning vid utvecklandet av EG:s träförädlingsindustri.

Den förestående utvecklingen av EG:s träförädlingsindustri väcker även frågan om det är möjligt att åtminstone i någon mån uppnå en koordinering mellan länder