Nixdorfs linje: Dataåtkomst för alla!
av ragnhild Artimo Forum 1979-06, sida 27, 04.04.1979
Nixdorfs linje: Dataåtkomst för alla!
WP” Heinz Nixdorf, styrelseordförande för och största delägare i Nixdorf Computer AG (ännu för tre år sedan ett familjeföretag), var ett av dragplåstren vid ATK-79, databranschens stormönstring i Helsingfors i mars. Han är också mannen bakom decentraliserad databehandling — mindre och flera datorer närmare användarna, i stället för gigantiska centraldatorer som skall betjäna hela företaget. Detta är samtidigt ägnat att göra datorerna till en mera integrerad del av produktionslivets vardag. Och inte bara produktionslivets: kunskap är makt, och både kunskap och makt kan distribueras och fördelas effektivt med datakraft.
— Det totalt datoriserade samhället är samtidigt det möjligast demokratiska samhället, säger Heinz Nixdorf. — Människan frigörs från arbeten som principiellt är mekaniska och kan utföras av maskiner, och kan ägna sig åt mera meningsfulla uppgifter. Informationsutbudet — datautbudet — optimeras, och ger medborgarna ett bättre underlag att basera sina uppfattningar och sitt handlande på.
FORUM 6/79
Vems data — Det finns talrika konkreta exempel på att den som matar ut data i praktiken har makten. Just därför är det viktigt att datorkapaciteten inte är centraliserad, utan fördelad på möjligast många händer. Decentraliserad databehandling medför också större rättsskydd för medborgarna: en central databank innehållande personuppgifter, sjukberättelser och annan information av privat karaktär är mera sårbar, än om dessa data är sas spridda på flera punkter. Men i övrigt är nationella och internationella datalagar en verkligt brådskande fråga, betonar Heinz Nixdorf.
Datorisering betyder flera job — Jag kan inte hålla med om att en ökad datorisering kommer att minska antalet jobb, säger Nixdorf. — De dödande rutinjobben kommer att minska, javisst, men i stället kommer den ökade produktivitet datortillämpningarna inom industrin medför att skapa flera meningsfulla jobb -— för att inte tala om de arbetstill Heinz Nixdorf, som började sätta ihop datorer i ett garage under studietiden, och grundade eget företag som 26-åring, har en mycket krasst matematisk attityd till datorn: en dum men flitig arbetare. Men en arbetare vi behöver för att själva få tid för mera kreativa och krävande uppgifter.
fällen själva datainsamlandet kommer att medföra,
Heinz Nixdorf ställer sig mycket skeptisk till det också hos oss välkända argumentet att hejda automationen inte minst på den offentliga sektorn, för att kunna sysselsätta möjligast många.
— Det är en farlig och kortsynt politik. Jag är övertygad om att det för en nation i alla sammanhang blir dyrast att upprätthålla en ineffektiv och tekniskt underutvecklad apparat, det må sedan gälla industrier eller exempelvis postverket. Makroekonomiskt är det fördelaktigast att arbete utförs produktivt och effektivt, inte att så många som möjligt är med om att utföra det.
Nixdorf-policyn
Nixdorf-datorernas framgång har varit häpnadsväckande, inte minst på den amerikanska marknaden, som svarar för ca 16 procent av omsättningen. 80 procent av bolagets verksamhet sker i Västeuropa och USA — bolaget har sälj- och serviceorganisationer i 26 länder. Totala omsätt ningen senaste år uppgick till drygt Vän 27