Nobelpris för LINK-projekt

av Timo Teräsvirta Forum 1980-17, sida 22-23, 05.11.1980

Taggar: Personer: Lawrence R Klein Teman: nobelpriser

Lawrence R Klein fick

Nobelpris för LINK-projek € Ar 1950 publicerade professor Lawrence R Klein sina första eckonometriska makromodeller, som beskrev Förenta Staternas ekonomi. Han var inte den första forskare. som varit aktiv på detta område, ty den första makroeckonomiska modellen för USA hade en tidigare Nobelpristagare, holländaren Jan Tinbergen, konstrueral redan före det andra världskriget. Enligt Kleins egna ord var hans syfte att förbättra och utvidga Tinbergens resultat, vilket syntes vara möjligt tuck vare nya framsteg i ekonomisk tcori och en förbättring och utökning av det ekonomiska datamaterialet.

Kleins första modell omfattade sex ekvationer. av vilka tre var så kallade beteenderelationer, medan de tre äterstäende var identiteter. Modellen innehöll sex endogena variabler, vilkas värden simultant bestäms i modellen, och två exogena variabler, som inte päverkas av de endogena variablerna. De tre stokastiska beteenderelationerna karakteriserade konsumtionen, investeringaarna och lönerna som funktioner av andra variabler i modellen, medan de tre övriga endogena variablerna, inkomsterna, kapitalstocken och företagens vinster, bestämdes direkt av identiteterna.

Kicin tyckte dock, att denna modell var för aggregerad och all mera information kunde utvinnas genom en modell baserad på mera disaggregerade variabler. tex i stället för en enda konsumtionsvariabel kunde man ha olika variabler för olika typer av konsumtion.

I sin bok (1950) presenterade Klein redan en större modell med tolv beteenderelationer och fyra definitioner, där han börjat utveckla sin idé vidare.

Sedan dess har utvecklingen gått mot allt större modeller, när datorernas ökade storlek och prestanda skapat praktiska förutsättningar för estimeringen av parametrarna i stora makroeko 2 nomiska system. Klein spelade en framträdande roll i processen och uttryckte arv 1971 som sin asikt. att man snart skulle bygga modeller med närmare I 000 ekvationer.

Ungefär samtidigt publicerade man dock 1 USA ett på studier som visade, att de stora, omsorgsfullt disaggregerade modellerna I medeltal gav sämre prognoser för tex bruttonatonalprodukten än nagra Mycket enkla tdssericanalytiska prognosmetoder.

Mun kunde utpeka flera orsiuker ull detta. När modellerna blev mera detaljerade, ökade antalet beteenderelationer snabbt, vilket betydde en ökad arbetsinsats i specificationen av modellen. Da blev varje ekvation inte alltid lika omsorgsfullt genonnänkt, och de sämre eckvaltonernas Inverkan strålade genom hela systemet. som ju bestod av en stor mängd invecklade sammankopplingar mellan de endogena variablerna.

Behovet av data ökade likaså med disaggregeringen, och när tidsseriernas kvalitet på en mer detaljerad niva kunde vara ojämn, hade detta en negativ inverkan på resultaten. Dessutom var man av praktuska och kanske också av kostnadsskäl tvungen att ly sig till relativt primitiva skuttningsmetoder i paramet imeringen med en lag precision av estimalen som följd. F samband med de tidigare nämnda bristerna är detta faktum dock av sekundär betydelse. eftersom en sofistikerad skallning av en daligt specificerud modell inte kan korrigera situationen.

Det är uppenbart. att byggare av jättemodeller fatt dämpa sin optimism på grund av de uppniädda resultaten, men detta betyder dock inte, att verksamheten inom omradet skulle ha stagnerat.

Om professor Klein hade stannat vid nationella makromodeller, skulle han kanske aldrig ha vunnit ett Nobelpris. Re A Ärets Nobelpristagare i nationalekonomi, professor Lawrence R Klein föddes år 1920 och doktorerade vid

Massachusetts Institute of Technolog id 24 år ålder. Före sin utnämning till Benjamin Franklin Professor i nationalekonomi vid University of Pennsylvania år 1958 fungerade han bla på 1940-talet som forskare i Chicago i den berömda Cowles Commission som då var världens ledande centrum i ekonometri, och undervisade i Oxford under åren 1954— 58. Nobelpriset fick professor Klein för sina insatser i byggandet av ekonometriska modeller.

dan i slutet av 1960-talet hade han emellertid börjat arbeta på en ny och ambitiös tanke, sammankopplingen av nationella modeller till en internationell modell.

Denna sammankoppling skulle då ske genom den internationella handeln. Tex i Finlan antar man importpriserna på makronivän vara utifrån givna och definierar dem som exogena i vära makroekonomiska modeller. Likaså anses den totala efterfrågan på vår export (utom den bilaterala exporten) vara exogen i förhållande till vår ekonomi, medan importen är

FORUM 17/8 endogen. Finländsk export är dock import för andra länder och våra importpriser beror på den internationella prisnivan. Om man sammankopplar nationella modeller till en internationell modell. blir handelsströmmarna och priserna inom omradet. som täcks av modellen, endoögena, och den exogena delen uv världen kommer att besta av de ekonomier. som fatt stå utanför den utvidgade modellen.

Kleins ide blev Project LINK, och redan ar 1973 var tretton OECD-ckonomier, bland dem även Finland. med i systemet. Genom LINK har man studerat oljeprisernas inverkan på LINKländernas ekonomiska utveckling och elfekter av en unilateral överföring av en procent av BNP till utvecklingsländerna pu tillväxttakten och handelsbalansen I industrdänderna, för at endast nämna nagra exempel.

Arbetet för att vidareutveckla systemet pagär hela tiden och man siktar till en fungerande världsmodell. De nationella modellbyggarna håller regelbundna möten att diskutera utvecklingen: ett sådant sammanträde ägde rum här i Finland för nagon tid sedan, då också Klem var närvarande.

LINK-systemet har naturligtvis samma inbyggda svaghet som de stora nationella makrockonomiska modellerna. Modellernas kvalitet varierar från et land till ett annat, och de sämre modellerna kan då paverka resultaten på ett negativt sätt. Dessutom har alla nationella modeller inte byggts enligt likadana principer utan snarare oberoende av varandra och kan därför fästa vikt vid alldeles olika aspekter i de ekonomier. som de beskriver. När man sedan slar samman dessa modeller för att undersöka effekterna av vissa hypoteser eller globala policy-alternativ, kan resultaten bli lidande av denna brist på enhetlig struktur på den nationella nivan.

Redan i sin nuvarande form har LINK-systemet emellertid varit ett värdefullt instrument i undersökningen av ekonomisk tillväxt och internationella ckonomiska — överförmgsmekanismer, tack vare professor Kleins ete som representerar tigt steg Iframat i den ekonometriska modellbyggnadsverksamheten.

Timo Teräsvirta

FORUM 17/80

Den stark i