Nobelprisen delas ut för 95:te gängen

av Fredrik Nars Forum 1995-14, sida 22, 02.11.1995

Taggar: Teman: nobelpriser

Nobelprisen delas för 95:te gången ,

Fredrik Nars

På Alfred Nobels dödsdag, den tionde december, utdelas årets Nobelpris på SEK 7,2 miljoner styc Forum skriver i detta nummer om Nobelprise i ekonomi, fysik och kemi.

obelpriset är det i särklass mest prestigefyllda vetenskapspri set i världen. Orsakerna till detta är flera. Priset är gammalt och traditionsbundet eftersom det har delats ut i 94 år alltsedan 1901.

Priset är dessutom stort. I år har prissumman varje enskilt pris höjts med tre procent till SEK 772 miljoner — Nobelstiftelsen vill att prisets reella värde bibehålls. Priset kan delas av högst tre personer.

Men kanske viktigast är dock att utdelningen föregås av en av en omsorgsfull nomineringsoch bedömningsprocess. Urvalsprocessen för Nobelpriset lar nästan 1,5 år i anspråk och prisbedömringsarbetet för alla sex Nobelpriserna kostar nästan lika mycket som den totala prissumman. För urvalsprocessen reserverades i år SEK 40,9 miljoner och för Nobelprisen 43,2 miljoner.

Over hälfte i aktier

Det av Nobelstiftelsen investerade kapitalets marknadsvärde uppgick vid årsskiftet 1993-94 till SEK 2,2 miljarder. Av detta var över hälften (56 procent) investerat i aktier, 29 procent i placeringar med fast avkastning (t.ex. obligationer) och resten, dvs. 17 procent, i fastigheter. Bland aktierna finns bl.a. stora poster i Volvo och kurskometerna Ericsson och Astra. En del av kapitalet förvaltas av Carnegie Asset Management A/S i Köpenhamn.

Den tionde december i år är det 99 år sedan Alfred Nobel dog. Ett år före sin död hade han präntat ned sitt testamente som föreskrev de fem Nobelprisen: fysik, kemi, fysiologi elier medicin, litteratur och fred. År 1901 delades det första priset ut. På 1960-talet tillkom, genom e donation från Sveriges Riksbank, ett pris i ekonomi till Alfreds Nobels minne.

Under årens lopp har utöver det ursprungliga Nobelkapitalet många nya fonder knutits till Nobelstifteisen. Fonderna är grupperade i tre. Huvudfonden är den största fonden och består enbart av medel härrörande från det ursprungliga Nobelkapitalet. Största delen av medlen till Nobelpriserna tas från denna fond. Därutöver finns prisgruppernas fonder som består av det ursprungliga Nobelkapitalet och senare tillförda donationsmedel. Avkastningen på kapitalet används till omkostnader för prisbedömningsarbetet. Som den tredje fondgruppen som Nobelstiftelsen förvaltar finns stiftelsens fonder som främst är uppbyggd från en bas av donationer av Riksbankens jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse samti genom inkomster från stiftelsens informationsverksamhet.

200-300 förslag per pris

Urvalsprocessen för Nobelpristagare är ett omfattande och kostsamt arbete. Det är Vetenskapsakademien med sina 300 ledamöter som i oktober varje år fattar det slutliga beslutet om vem som får Nobelpriset. Det förberedande arbetet görs av Nobelkommittéerna med fem personer var för de olika priserna. De sänder ut tusentals invitationer till förslag på nomineringar för varje pris. Enligt stadgarna är vissa givna, bland annat alla ledamöter av Vetenskapsakademien, alla tidigare Nobelpristagare och alla nordiska — universitetsprofessorer. Utöver detta skall Vetenskapsakademien inbjuda ytterligare ett antal lämpliga personer från olika lärosäten och länder. Vanligen kommer det in ca 200-300

FO Nobelstiftelse förslag till varje pris.

Efter att förslagen kommit in väljer Nobelkommittén ett antal förslag för närmare granskning. Här ingår bla. ett antal expertutredningar som beställs av internationellt framstående forskare. Syftet med detta är att klargöra vad den föreslagna forskningen betytt och vilka forskare uträttat vad i sammanhanget.

• Allmänheten får inte veta vem som nominerats. Informationen är sekretessbelagt på 50 år för att skydda de nominerade och kommande pristagare, berättar Birgitta Lämmel, informationschef på Nobelstiftelsen.

Vetenskapsakademien väljer

Kommittéerna samlar sedan ihop utlåtanden och sina egna synpunkter på en handfull förslag för varje pris. Denna skrift överlämnas i september till Vetenskapsakademiens ledamöter i den enskilda klass som priset berör, t.ex. fysikklassen eller ekonomiklassen. Enligt stadgarna skall klassen yttra sig j oktober och Vetenskapsakademien fatta beslut senast den 15 november. I praktiken sker valet dock tidigare för att man skall hinna med alla arrangemang förknippade med den tionde december, Alfred Nobels dödsdag, då alla prisen delas ut. Fredspriset delas ut i Oslo, alla andra i Stockholm.

Vad gör då Nobelpristagarna med sitt pris? Lämmel svarar - Vi följer inte upp vad de gör med sitt pris. Efter president Reagans tax bill har amerikanska pristagare beskattats för sina pris, Det har lett till att många amerikaner satt upp fonder med sinaprispengar. De flesta pristagarna har använt sina prispengar på att pristagarna har använt sina till forskning. 9

Iftekhar Hossai älståndet i det moderna västerländska samhället är, till e stor del, baserat på eu märkligt samspel mellan det privata näringslivet och staten. Spelet har pågått ända sedan nationalekonomen John Maynard Keynes (1883-1946) dagar. Keynes iakttog, att marknadshushållet inte är fullt kapabel att på egen hand lösa samhällets samtliga problem. Det föreligger ett behov av att komplettera marknaden med en ändamålsenlig ekonomisk politik. Keynes ansåg komplementariteten mellan marknaden och samhälleligt ingripande vara helt naturlig, lika naturlig som att förstärka kroppens egna immunförsvar med = extra vacciner.

En inbyggd mekanism hos marknadsekonomin är att näringslivets aktivitet går i vågor, den passerar faser som låg- och högkonjunktur. De extrema konjunktursvängningarna medför stora påfrestningar för ekonomin: vid högkonjunktur drabbas ekonomin av inflation och vid lågkonjunktur av arbetslöshet. Kostnaden för både inflationen och arbetslösheten är hög, även om på helt skilda grunder.

Grunden till stabi liseringspolitik Keynes kom med en enkel och genialisk lösning till kon junkturproblemet. Varför kan inte staten föra en generös spenderingspolitik då det går sämre för den privata sektorn och sedan strama åt i tider av höga varv? Så lades grunden till hela den efterkrigstida makroekonomiska stabiliseringspolitiken. En politik som än idag präglar den ekonomiska verkligheten i de flesta länder jorden runt.

En del ekonomer, framförallt de traditionella keynesianerna, tyckte förstås att det bästa sättet för staten all agera

Forum nr 6/9 Årets Nobel En sant