Nokia mot stjärnorna?
av Janne Salonen Forum 1994-15, sida 18, 24.11.1994
Noki mot stjärnorna?
Nokia har goda framtidsutsikter och att i synnerhet affärsområdet mobiltelefoni kan komma att få en dramatisk betydelse för koncernens utveckling.
Då låg aktiekursen vid 50-60 mark; i skrivande stund pendlar den kring 700 mark. Nokias börsvärde är därmed istorleksordningen 50 miljarder mark, eller ungefär i samma storleksordning som våra skogskoncerner sammanlagt. Frågan är om detta är bara ett stjärnskott.
Det senaste kursrallyt, som körde upp kursen efter att delårsrapporten för de första 8 månaderna 1994 publicerades, kan nog sägas var spekulativt driven. Visserligen ökade resultatet till ca 2,3 miljarder mark, men ifall delårsrapporten särskådas så märker man att närmare 0,5 miljarder av denna förbättring i själva verket består av lyckade valutaaffärer (valutakursvinster på ca 300 miljoner mark jämfört med kursförluster på ca 170 miljoner mark samma period 1993), vilka kanske eller kanske inte kan upprepas. Rensat från denna post motsvarade delårsrapporten i själva verket rätt väl förväntningarna, varigenom någon saklig grund för rallyt inte fanns.
| denna spalt skrevs i juni 1992 att
Personkommunikation
Nokias utveckling är numera intimt sammanbunden med framgången inom affärsområdet mobiltelefoni, både beträffande nätverk och själva mobiltelefonapparaterna.
Faktum är att mobiltelefonin som fenomen representerar en revolution inom personkommunikation, och att mobiltelefonins utveckling ännu ligger i startgroparna globalt sett. Allt talar för att mobila system med tiden blir de dominerande inom interpersonell telekommunikation, i stället för den subsidiära roll dessa system spelar idag, jämfört med fasta telekommunikationsnätverk. T.ex. först nu, genom de senaste GSM-nätverken, börjar mobila kommunikationer kvalitativt kunna tillfredsställa kundernas önskemål beträffande hörbarhet och störningsfrihet. Oc 18
Janne Salonen
R “Mobiltelefoni, Nokias fokusområde, har globalt sett “bara börjat”. Potenhalen är praktiskt taget obegränsad.
en helt öppen fråga är hur mycket mobiltelefonin kommer att finna användningsområden utöver personkommunikationer, t.ex. inom dataöverföring.
Som en potentiell konkurrent till mobiltelefonin beträffande massmarknaden för personkommunikationer har ofta nämnts PCN-nätverk, vilka är en slags halvvägsstation till full mobiltelefoni: men tills vidare har PCN (Personal Communications Network) förblivit en hypotetisk konkurrent, och frågan är om inte mobiltelefonins snabba utveckling kan medföra att PCN-system blir inaktuella.
Inom mobiltelekommunikationer finns det således fortfarande en närapå obegränsad utvecklingspotential, och frågan är om inte den bästa strategin för Nokias del vore att i det närmaste helt koncentrera verksamheten inom detta affärsområde, som för Nokia är viktigare än för någon annan större konkurrerande elektronikkoncern (inklusive Ericsson). Det att mobiltelefonin har en störr betydelse för Nokia än för någon konkurrent kan faktiskt vara en stor konkurrensfördel som Nokia borde dra maximal nytta av. Faktum är nämligen att samtliga Nokias mera betydande konkurrenter är elektronikjättar med otaliga afärsområden, och dessa konkurrerande koncerner kan därför inte satsa lika helhjärtat management- och övriga resurser på detta affärsområde som fortfarande är det mest lovande inom telekommunikationer. Det att Nokia är det större företag som mest renodlat har mobiltelefoni som = huvudaffärsområde har även rönt uppskattning på aktiemarknaderna.
Ut med basindustri, konsumentelektronik?
Enligt denna strategi vore det fördelaktigt för Nokia att avyttra sekundära affärsområden, t.ex. konsumentelektronik (i den mån denna inte t.ex. beträffande komponenter och komponentutveckling kan tillföra mobiltelefonin något), samt basindustrierna. Att kraftproduktionen nu sålts ut åt Pohjolan Voima kan vara en utarmning av portföljen; denna sektor har krävt föga managementresurser men gett en jämngod avkastning.
Att mobiltelefonin är Nokias affärsområde par preferance medför givetvis även risker, kanske i synnerhet beträffande själva mobiltelefonapparaterna, där konkurrensen från asiatiska elektronikjättar nog kan förväntas hårdna betydligt (den värsta konkurrensen kanske inte kommer från Japan utan från Sydkorea och Taiwan). Ifall någon sådan konkurrent börjar dumpa priserna kan Nokias vinstmarginaler snabbt eroderas. Det är nödvändigt för Nokia att emulera Compagqs strategi inom mikrodatorer och att genom en konstant press på produktionskostnaderna uppnå ett lika starkt konkurrensläge som Compaq inom mikrodatorer,
De närmaste åren kan bli mycket spännande för Nokias och dess aktieägares del. Ifall allt går i lås har Nokias uppgång bara börjat — men också riskerna ökar härefter markant. 9