Nokia Saga: Ett pågående hjältedrama
av Janne Salonen Forum 1995-12, sida 09, 28.09.1995
Nokia Saga:
ETT PÅGÅENDE HJÄLTEDRAMA
Janne Salone Årsberättelserna presenterar i kalla siffror det otroliga fenomen som heter Nokia: de förmår dock inte belysa bakgrunden till framgången: de mänskliga insatser som har gjort den möjlig.
ågon traditionell företagshis torik förmår knappast gör rättvisa åt Nokia-dramat: också Marco Mäkinens intressanta och lättlästa bok ger endast en ofullständig glimt av den verkliga berättelsen. Kanske bara en roman i Tolstojs eller Solsjenitsyns skala skulle kunna göra Nokia-dramat verklig rättvisa.
Nokia Saga har utkommit i anledning av Nokias 130-årsjubileum: ännu för 30 år sedan var Nokia-bolaget dock enbart en rält liten träförädlingsindustri. Det egentliga dramat började år 1967 genom att dåvarande Finska Gummifabriks Ab och Finska Kabelfabriks Ab sammanslogs med Nokia-bolaget till Nokia-koncernen.
Koncernen ärvde det egentliga dramat från Kabelfabriksbolaget. vars VD Björn Westerlund också blev Nokiakoncernens första chef. Rötterna til dagens Nokia låg i krigsskadeståndsleveranserna och i efterkrigstidens bilaterala sovjethandel. I krigsskadeståndet ingick stora mängder kabel, vilket tvingade Kabelfabriksbolaget att kraftigt utöka sin produktion. Också efter krigsskadeståndets fullgörande gick kabeln bra åt, både till Sovjetunionen och till hemlandet, men även på export västerut: Westerlund krävde att bolaget inte skulle få vara ensidigt beroende av Sovjethandeln.
En liten elektronikdivision
Tack vare den växande och lukrativa kabelrörelsen kunde bolaget på Westerlunds initiativ och genom hans envishet upprätthålla en liten men förlustbringande elektronikdivision. Då Nokia-koncernen uppstod var elektroniken redan en egen division, visserligen den minsta och minst lönsamma, men representerade ändå en verklig business som det gick att bygga vidare på.
Nokia Saga är huvudsakligen en informativ skildring över det pionjärarbete — och de pionjärarbetare — som gav Nokia produkter inom mobiltelefonin och inom publik telekommunikation att sälja. Liknande pionjärar Forurn nr 12/9 bete förekom inom statliga TELEVAbolaget och i Salora-bolaget, som mest satsade på hemelektronik. Allt detta skulle senare uppgå i Nokia-koncernen.
Större genom köp
Kari Kairamo. som 1977 efterträdde Björn Westerlund som chef för Nokia, var fast besluten att göra Nokiatillen av de ledande elektronikkoncernerna i Europa. Instrumentet för att förverkliga ambitionerna blev företagsförvärv, och under 1980-talet genomförde Nokia flera stora förvärv inom speciellt hemelektroniken: Salora, svenska Luxor och, störst av allt, tyska Standard Elektrik Lorentz. som var en del av stora amerikanska multinationella ITT-koncernen. Nokia köpte också Ericssons datadivision, som hade blivit en svår huvudvärk för Ericsson. Saloraförvärvet förstärkte också mobiltelefonikunnandet, eftersom Salora var bättre än Nokia på att utveckla själva de bärbara telefonapparaterna.
Men 1980-talets boom gick mot sitt slut, och svårigheterna började torna upp sig för Nokia. I synnerhet konsu mentelektroniken blev en svår huvudvärk genom att marknaderna stagnerade och konkurrensen från Asien blev verkligt hård.
Svåra krisår
Konsumentelektroniken åsamkade förluster i miljardklassen under några år i följd. Kari Kairamo, Finlands mest kända och karismatiska företagsledare under 1980-talet, begick självmord i december 1988 i ett anfall av depression. Kairamos tragiska öde blev också ett slags startskott för den djupdykning som snart skulle följa i Finland. Nokiakoncernen drabbades av den svåraste krisen sedan tillblivelsen. Mäkinens bok är mycket svag när det gäller alt skildra detta kritiska skede för koncernen, och hur Nokia tog sig ur den.
Kairamo efterträddes av Simo Vuorilehto, Nokias biträdande chef och den som ansvarade för Nokias traditionella tunga industri (gummi, metall, träförädling, kraft etc.). Egentligen hade han varil på väg ipension, och kände sig inte riktigt hemma som chef för en högteknologikoncern. Vuorilehto råkade dessutom snart i konflikt med den man som var utsedd att leda högteknologidelen inom Nokia, Kalle Isokallio. Nokia sålde dataverksamheten till japansk-engelska ICL för ett gott pris, som dock snabbt åts upp av hemelektronikens fortsatta förluster.
Stormigt i ledningen
Striderna i högsta ledningen började leda till handlingsförlamning, och till att Nokia verkade driva vind för våg. Samtidigt befann sig Finland i en djup ekonomisk kris. I detta skede hade någon utländsk elektronikkoncern förmodligen rätt förmånligt kunnat köpa hela Nokia och dess kunnande inom mobiltelefonin, som började vara vinstgivande redan då huvudprodukten var NMT-systemet och telefoner till dem, men som var i startgroparna för ett otroligt dramatiskt språng tack vare GSM-systemet som i början av 1990 fortsättning på sid 3 9