Nokias Neuvo valde de bästa två av världar

av Ragnhild Artimo Forum 1993-02, sida 06-07, 18.02.1993

Taggar: Personer: Yrjö Neuvo

Motto ”.And one man,

In his time,

Plays many roles.” Shakespear ed glimten i ögat medger Yrjö Neuvo att jobbet som Nokias teknologidirektör var et erbjudande han inte kunde avböja, och en chans som inte kommer många gånger i livet. Så han tog den.

Men han tog den med ett hos oss ovanligt förbehåll: han behöll nyckeln till den dörr han stängde.

Inte för att han var osäker på sitt val. Utan för att han var hungrig på möjligheter.

Neuvo gav upp sin högskoleprofessur vid TTKK, Tammerfors tekniska högskola. Men inte utnämningen som Finlands Akademis forskarprofessor. Den bäddar för en fortsatt forskargärning inom signalbehandling vid TTKK rån sommaren 1994, om det är vad han vill göra då. Det är så långt hans första kontakt med Nokia sträcker sig, på hans önskan.

Nokia är nu

Nu satsar Yrjö Neuvo förbehållslöst på Nokia. Han berättar gärna hur han andade jobbet. Det låter som nånting abricerat av koncernens PR-avdelning.

— Jag satt i bilen på väg till sommarstugan en fredag i september, då jag blev uppringd från Nokia på min mobiltelefon. År du intresserad av att bli Nokias teknologidirektör? lydde rågan. Tanken var lockande och utmaningen spännande, och så diskuterade vi optionen vidare under de följande veckorna. För mig innebar uppgiften något helt nytt eftersom jag aldrig tidigare direkt tjänat näringslivet.

Det var också ett svårt val eftersom det betydde att professor Neuvo skulle lämna den akademiska värld som var mycket viktig för honom.

— Jag önskar att jag kunde leva två liv! Att mitt Nokia-engagemang åtminstone till kontraktet ger möjlighet till tidsbundenhet är därför symboliskt viktigt.

Neuvo och Nokia är lyckligt skräddarsydda för varandra. Neuvo med sitt — även globalt — unika kunnande inom digital signalbehandling och tilllämpningar är en definitiv lottovinst som ledare för Nokias teknologiutveckling inom mobiltelefoni och telekommunikationer. Nokia är å sin sid -M fill Nokia och andra i landet? ed topptrimmat kunnande och flitigt arbete klarar vi oss g krisen. Bara kunskap räcker inte, man maste ha beredskap att tillömpa den ocksa.

Nokias Neuvo valde

DE BÄSTA TV AV VÄRLDA

Ragnhild Artimo

O

Yrjö Neuvo, professor och PhD, lämnade en lysande akademisk karriär vid TTKK:s institution för signalbehandling för att bli teknologidirektör vid Nokia. Men Neuvo nöjer sig inte med en bästa kakbit.

Han vill ha två.

ett attraktivt utmaningspaket för Neuvo som redan mer än berättigat sin existens på den akademiska sektorn.

Snabbrörlighet viktig trumt

Utöver det kunnande och den utvecklingspotential Nokia besitter lockades Yrjö Neuvo av koncernens dynamiska go-getter-anda och resultatinriktade arbetssätt. Och realistiska FoU-policy: senaste år satsade Nokia 1,1 mrd mk på forskning och produktutveckling i år blir det 1,3 mrd mk. Det är en sektor där man inte har råd att spara. De högteknologiska produkternas livscykel blir visserligen allt kortare, men allt mera tid måste i stället satsas på att ta fram nya innovationer.

Som Nokias teknologidirektör — och direktionsmedlem — är Neuvos utmaning att sörja för att Nokia håller en profil som ”snabbrörligt teknologiföretag” med beredskap att raskt tilllämpa de nyaste innovationerna. Inte bara i år. utan om fem år, om tio år.

— Min uppgift är att säkra att Nokia har tillgång till de nyaste teknologlerna på de sektorer koncernen fokuserar sig på. Nokias affärsenheter är relativt självständiga och mitt mandat är att stöda och betjäna dem, men i enlighet med deras egna behov och önskemål, inte i andan ”generalstab”.

Humankapital flaskhals

Gällande utvecklandet av Nokias nuvarande vitala kunskapsområden konstaterar Neuvo att det råder en viss brist på humankapital främst inom programteknik för telekommunikationssystem, och inom högfrekvensteknik för mobiltelefoni: det är svårt att få folk med tillräckligt fackkunnande där. Nokia har på dessa områden FoU-samarbete med forskare i England, Tyskland och San Diego.

— Det är inte fråga om direkt teknologbrist härhemma eller att utbildningen skulle vara undermålig. Saken skulle korrigeras redan genom att några professorer skulle intressera sig för dessa områden — som sedan skulle dra till sig teknologer, genom att man skulle ha lockande forskningsområden som också drar till sig extern finansiering. Naturligtvis menar jag inte att industrin skall diktera vad högskolorna skall syssla med, men högskolorna kunde kanske bättre beakta vilka områden som har behov av mera folk och rikta efforterna i enlighet med det, också med tanke på de unga ingenjörernas sysselsättning.

Det behövs enligt Neuvo flera eldsjälar av typ Olli V. Lounasmaa vid Tekniska högskolans lågtemperaturlaboratorium — han har visat att tillräcklig entusiasm inte bara drar till si teknologer som en magnet, utan också forskningsanslag. Tänk, suckar Neuvo, om Lounasmaa inte valt lågtemperatur utan elektronik…

Professor Neuvo berättar att man i januari med finansieringsstöd från undervisningsministeriet — kört — igång ”slutbildnings”- och fortbildningsprogram i Uleåborg, Tammerfors och Helsingfors. Målet är att ge ingenjörer på slutrakan specialkunskaper på sektorer med ingenjörsbrist, och omskola eller fortbilda färdiga ingenjörer verksamma på arbetslöshetshotade sektorer.

Gränslösa kommunikationer

Det viktigaste för företag, liksom för individer, är att identifiera de egna starka områdena och på dem utveckla hela potentialen. Det är en fortgående process, inte ett avgränsat projekt. För Nokia är det området telekommunikationer.

— En extra bra utgångspunkt, då man opererar i en begränsad ekonomi som den finländska, är att ha en s.k. världsprodukt — en produkt som utan större funktionella eller designskillnader är gångbar och efterfrågad i hela världen.

En sådan är mobiltelefonen, som åtminstone härhemma nästan kan ses som Nokias symbol. Och globalt är Nokia näststörst med mobiltelefoner, efter gigaföretaget Motorola.

— Mobiltelefonerna är en fantastiskt växande marknad med ett enormt sug världen över, säger direktör Neuvo. — Också telekommunikationsbusinessen är i medvind. Min övertygelse är att Nokia opererar på verkligt livsdugliga och expansiva områden. Under detta decennium kommer telekommunikationstjänsterna att öka och nya tjänster utvecklas och tas I bruk.

— 80-talet innebar = datorernas egentliga genombrott. Då togs bankoch andra automater i bruk i stor skala, och folk lärde sig att använda dem. Nu är utmaningen att få datorer och textbehandlingsapparater att samarbeta geografiskt gränslöst. Jag emotser också mobiltelefonens genombrott som en veritabel ”folktelefon”, redan genom att apparaterna hela tiden blir billigare.

Att volymen för mobiltelefoner accelererande ökar och priserna sjunker innebär för tillverkaren en utmaning att effektivera produktionen så att man kan bibehålla marknadspositionerna.

— Själv skulle jag gärna se utvecklat ett koncept som är en kombinerad mobiltelefon och fickkalkylator, som skulle möjliggöra såväl ljud- som bild och textkommunikation och dessutom ha en almanack som skulle uppdateras automatiskt via sekreterarens dator — nuvarande elektroniska datorer är bara skräp för de måste ju uppdateras manuellt. Den apparat jag föreställer mig är något som kanske kunde kallas personlig kommunikatör, personal communicator. Och idealiskt vore att den trådlöst kunde kommunicera med stordatorer. Den skulle spara tid genom att på ett sätt ersätta telefonen — det skulle inte alla gånger vara nödvändigt att ”ringa” genom att budskapen kunde förmedlas i textform, om det är fråga om korta ärenden, typ frågor och svar.

Mycket av det nya är redan här — eller ”där”: I England t.ex. har Nokia levererat telekommunikationscentraler till operatörer som erbjuder kabelTV-tjänster och reguljära telefontjänster via samma ”kabelvägar”. Trenden är att olika telekomsektorer alltmer sammansmälter. Det intelligenta nätet är på väg. Och den trådlösa sektorn utvecklas med stormsteg — mot bl.a. det trådlösa kontoret. Inom en överskådlig framtid har vi inte längre telefonnummer på basen av boende- eller operationsområde, utan ett personligt telefonnummer med vilket vi kan nås var som helst i världen.

År det nödvändigt — att vara anträrfbar varje minut i dygnet — Det är ett privilegium, framhål fortsättning på sid 14

ABSTRACT

Yrjö Nenvo, Nokias teknologidirektör sedan årsskiftet, har en massivt akademisk bakgrund. Han är teknologie licentiat (Tekniska högskolan). Ph.D. (Cornell University), senast professor vid Tammerfors tekniska högskola. och med tidigare gästspel vid bl.a. Cornell University och University of California.

Han är fortfarande också forskarprofessor vid Finlands Akademi — en dörr tillbaka till den akademiska världen! — och Fellow i IEEE, (Institute of Electrical and Electronic Engineers, vars vetenskapliga tidskrift han är redaktör för. Han är också medicine doktor h.c. (Tammerfors universitet) och medlem i Svenska Kungliga Yetenskapsakademien.

Vid sidan av sin akademiska bana har Yrjö Neuvo långa och nära relationer med näringslivet på förtroendeposter och som rådgivare i företag som Salora, Valmet, ABB, Vaisala. Tampereen Tietoverkko och Tampereen Teknologiakeskus.

Kuriosa: en av astronom Yrjö Väisälä (Neuvos morbror) år 1938 upptäckt asteroid har 1991 fått namnet Neuvo efter professor Yrjö Neuvo. LJ