Nordbornas semester - alltför koncentrerad?
av Inger Jägerhorn Forum 1979-04, sida 14-15, 07.03.1979
Den del av semestertiden, som tillbringas hemma i bostaden varierar i Norden från cirka 30 procent för danskar och svenskar till cirka 40 procent för norrmän och drygt 60 procen för finländare.
Det är ändå en hel del semesterdygn som tillbringas på kommersiella inkvarteringsställen, d vs hotell och dylikt. Det är dygn som har stort intresse framför allt fö turistnäringen.
Ny)” Turistnäringen har ständiga bekymmer med att kapaciteten utnyttjas mycket ojämnt och dessutom genomsnittligt ganska lågt. Man tror att också en måttlig spridning av semestrarna kunde förbättra situationen markant. Om beläggningsperioden kunde förlängas med bara ett par, tre veckor skulle turistnäringens lönsamhet och ekonomiska förutsättningar förbättras betydligt och därmed möjligheterna att ge turisterna bättre service till mera konkurrenskraftiga priser. Problemet finns i alla de nordiska länderna. Därför har Nordiska ministerrådet tagit initiativ till en utredning om bland annat semesterspridningen i Norden. Utredningen har verkställts av Nordiska turisttrafikkommittén (NTTK).
Att turistnäringen just nu visar intresse för problemet beror på att en femte semestervecka nu införts i Sverige och att man diskuterar en förlängning också i de andra nordiska länderna. (Fackföreningsrörelsen i Danmark prioriterar visserligen en förkortning av arbetstiden per vecka och ser den femte semesterveckan snarast som en möjlighet att öka antalet arbetsplatser i ett svårt sysselsättningsläge.)
En förlängning av semestertide 1 i Norden borde kopplas ihop med ökad semesterspridning, anser man inom turistnäringen, och tror att det kunde lyckas genom ökat samarbete både nationellt och samnordiskt, framför allt genom att ändra attityderna hos både konsumenter och beslutsfattare.
Nationella olikheter
För närvarande har Danmark den mest ”semesterspridningsvänliga” lagen. Löntagarna har nämligen där rätt till att ta ut endast 12 dagar i följd under semesterperioden, medan löntagarna i de andra tre länderna har rätt att ta ut hela semestern i en följd under semesterperioden.
I allmänhet har lagstiftningen i de nordiska länderna närmast sociala mål, och bidrar snarast till att koncentrera semestrarna till högsäsongen. Bara i Finland har man inom den offentliga sektorn strävat till ökad semesterspridning genom att ge extra semesterdagar utanför semesterperioden.
För närvarande har löntagarna i Norden i genomsnitt 64 procent av årets dagar som arbetsdagar, 28 procent som veckosluts- och helgdagar och 8 procent som semester.
Fyra veckor är i hela Norden den vanligaste - semesterlängden. År 1973—74 tog 44 procent i Danmark, 61 procent i Finland, 51 procent i Norge och 66 procent i Sverige av den förvärvsarbetande befolkningen ut fyra veckors semester eller mera. Siffrorna är inte helt komparabla. Andelen som inte tog ut någon semester alls var störst i Finland (23 procent). Det beror troligen på att lantbruksbefolkningens andel är relativt sett större i Finland än i övriga nordiska länder. Generellt kan man konstatera att egna företagare/självständiga yrkesutövare i hela Norden tagit ut färre semesterdagar än anställda inom olika yrkesområden. Gruppen lantbrukare/egna företagare som inte tog ut någon semester 1974 var i Norge 56 procent, i Danmark 71 procent och i Finland 74 procent.
Vi ”klumpsemestrar”
Olika undersökningar visar att norrmän och svenskar i betydligt större omfattning (ca 60 procent) än finländare (ca 30 procent) tar ut sin semester i två eller flera perioder. Uppgift för Danmark saknas.
Också icke-förvärvsarbetande behöver semester: hos hemmafruar/ hemarbetande, pensionärer och studerande är variationerna i semesterns längd större än hos de förvärvsarbetande i alla de nordiska länderna.
Ofta kan det vara svårt i denna kategori att definiera vad som menas med semester. I allmänhet uppfattas det som den tid man vistas på annat ställe än bostadsorten. (Se tabell.)
FORUM 4/79
Enligt tillgängliga undersökningar har 71 procent av befolkningen i Finland (1974) bara en semesterperiod, medan däremot i Sverige över hälften av dem som tar semester, har mer än en semesterperiod per år.
I alla de nordiska länderna semestrar man mest på sommaren. Också om uppgifterna (se diagram) inte är helt jämförbara, ser det ut som om semestrandet skulle vara mera koncentrerat i Danmark och Finland än i Norge och Sverige. I Norge är andelen som tar vintersemester betydligt större än i övriga länder.
I undersökningen har man granskat behovet av och hinder för ökad semesterspridning både ur konsumenternas, ur samhällets, ur näringslivets och ur turistnäringens synvinkel. Konsumenterna (med det menas semesterfirarna, d vs konsumenterna av turistnäringens tjänster) tycks i allmänhet vara nöjda med nuvarande semesterspridning. En allmän förlängning av semestern skulle dock öka möjligheterna att sprida den. Beslutsfattarna — det betyder här arbetsmarknadsorganisationerna, myndigheter och politiska partier — anser inte att semesterspridningen är något stort problem. De har inte heller planer på ökad semesterspridning. Benägenheten att sprida semestrarna varierar efter näringsgren och tycks vara störst inom servicenäringarna. Att förlänga skolloven vore en viktig åtgärd för att kunna sprida semestrarna mera än hittills. De nordiska skolmyndigheterna har dock hittills visat en ganska passiv attityd till frågan. Man tror emellertid att det skulle bli lättare att få skolmyndigheterna intresserade av ökad semesterspridning om de kunde ges mera information om = lärarnas, skolelevernas och föräldrarnas beteende under skolferierna och deras förväntningar om feriernas placering,
Semesterspridning önskvärd
En bättre spridning av semestrarna skulle inverka positivt på de flesta områden, slår undersökningen fast.
Positivt för konsumenternas vidkommande är mindre trängsel på turistområdena, bättre servicenivå, lägre semesterkostnader, bättre utbud av turistservice. Negativt inver FORUM 4/7 kar spridningen på möjligheterna till sociala kontakter och möjligheterna att njuta av det bästa semestervädret. Ur samhällets synpunkt är fördelarna med spridda semestrar många: en spridning skulle positivt påverka samhällets fritidspolitiska och regionalpolitiska mål, skära ned trafiksystemets kostnader och andra samhälleliga investeringar, jämna ut valutabalansen och ge större möjligheter åt turistnäringen att utveckla sig. För näringslivet skulle möjligheterna att få semestervikarier förbättras. Det lämpliga semestersystemet varierar beroende på näringsgren, ibland kan spridda semestrar
Nordbornas semester — alltför koncentrerad inverka negativt på produktionsmässiga förhållanden.
Den nordiska utredningen går vidare med bland annat en undersökning av kapacitetsutnyttjandet.
Man vet att turisttrafiken mellan de fyra nordiska länderna år 1974 förorsakade närmare 11 procent av alla kommersiella övernattningar i dessa länder. Koncentrationen av dessa övernattningar är lika stor som för ”utomnordiska turister”. Det finns alltså en möjlighet att försöka sprida de mellannordiska turistströmmarna genom samnordiska marknadsförings- eller informationsåtgärder.
Inger Jägerhorn
Fördelning av semestrandet månadsvis i nordiska länder 1974, Procent.