NordBygg-84

av Claus Laurén Forum 1984-12, sida 31-32, 22.08.1984

Taggar: Teman: energi

12/84

Av CLAUS LAURÉN

NORDBYGG 8 i ROT-programmets tecken

Den stora interskandinaviska byggutställningen Nordbygg gick av stapeln den 22—27 maj, och platsen för mässan var mässhallarna i Älvsjö, strax utanför Stockholm Några revolutionerande nyheter erbjöd utställningen egentligen inte, men som helhet var den i alla fall högst sevärd.

I Utställningens genomgående tema var det s.k. ROT-programmet. Den här förkortningen står för Reparation-OmbyggnadTillbyggnad — ett begrepp som har formats av de misstag som begicks inom storbyggerisektorn under sextiotalet och början av sjuttiotalet, Slarvbyggandet under denna fatala period lämnade ett arv efter sig i form av rötskadade fönsterinfattningar, fukt- och mögelproblem i lägenheterna, samt usel energiekonomi. Redan i dag, tio-tjugo år senare, är det dags att betala för dessa misstag, och räkningen går på miljardbelopp.

Det är alltså helt följdriktigt att Nordbygg dominerades av fönsterbågar i ”evighetsmaterial”, ny och delvis mycket intressant isolerteknik, instrument för mätning av värme- och fuktvandringar, samt energisnåla helhetslösningar. Utöver den här typen av teknologi, som s.a.s. ligger i tiden, visades allt ifrån hammare-och-spik-ideér till högteknologiska bygginstrument, som arbetar med hjälp av laser, och avancerad datateknik för byggplanering.

Intressanta hus

Det var framför allt helhetslösningarna som tilldrog sig uppmärksamhet. Det är tydligt, att byggenergiforskningen börjar trampa ut barnskorna och att den enskilde innovatörens roll blir mindre iögonenfallande. I dag handlar det om att samordna de landvinnigar som gjordes under slutet av sjuttiotalet och åttiotalets första år, och detta kan bara ske genom samarbete mel lan flera olika specialister, som var och en är expert inom sitt begränsade område.

En av de intressantaste lösningarna var det s.k. Legalett-systemet, en byggnadsidé som skapats av Curt Ingeström. Hela huset är egentligen en enda stor värmeväxlare, där hög isoleringsgrad och effektiva energifönster borgar för att uppvärmningskostnaderna hålls låga. I jämförelse med en normal villa skall Legalett-huset inte dra mer än hälften av energikostnaderna. Med tanke på att just värmesidan är en av de tunga posterna i villa-ekonomin verkar det här systemet mycket attraktivt.

Som grund ligger en kraftig, värmetrög betongplatta, som genomkorsas av rör. Varmluften samlas upp under taket och pressas med hjälp av en fläkt ner i bottenplattans kanaler, varvid betongen värms upp. Också spillvattnet får avge sitt värme till värmeväxlingssystemet. Genom att vända på värmevandringen uppnår man alltså ett varmt och skönt golv, medan taket däremot är kallt. Kråkorna får frysa bäst de gitter…

Tre olika uppvärmningssystem borgar för att värmeförsörjningen fungerar. En solpanel ger värme under soliga dagar, en högeffektiv braskamin gör det möjligt att elda billig skräpved (eller, varför inte, briketter) och en elpatron finns för säkerhets skull installerad som reserv, om allt annat skulle råka slå fel.

Mögelskador osannolika

Trots att huset är väl isolerat och tätt ä risken för mögelbildning lika med noll. Ventilationssystemet är nämligen utrustat med en avfuktare, och det varma golvet borgar för att grunden hålls torr. Inneluften har dessutom passerat genom ett effektivt dammfilter, vilket håller mögelspårerna borta.

Fönsterytorna har ju fram till i dag varit ett problembarn i energisammanhang. Hur väl man än isolerar en fasad blir vinsten i praktiken obetydlig om fönstren läcker värme. Därför har Legalett-huset utrustats med Kappa-Energiglas, som har betydligt bättre k-värden än normalt fönsterglas.

På det hela taget ger Legalett-systemet ett intryck av att vara en balanserad och väl genomtänkt konstruktion. Det rör sig om vad man kunde kalla ett ”fullvuxet energibygge, ett system som redan har passerat experimentstadiet och som fungerar på basen av välkänd och utprovad teknologi.

Ett framtidshus? Ja, med största säkerhet! och trots att systemet är patenterat kommer vi nog snart att få se liknande skapelser dyka upp på marknaden.

Glasverandan kommer igen

Inte helt överraskande visades också några ”solrum” på mässan. Det här förefaller att vara något av en modetrend just nu, och inget ont i det. Solrummet bygger delvis på idéer från gamla tiders glasverandor, men är naturligtvis i sin moderna tappning en sofistikerad energifälla i stället för en värmeläcka.

Traryds solrum var utrustat med ener 31

AGA visade upp avancerad värmemätningsutrustning, baserad på infrarött ”ljus” och digitalteknik.

Den smarta, finskkonstruerade takrännan Vesivek saknar skarvar och tillverkas på plats efter behov.

[R 3 gglas och fönsterbågar utan köldbryggor. En kraftig betongsockel gör det möjligt att korttidslagra soldagens värmeenergi, så att den kan tas ut på natten. Systemet bygger på samma princip med omvänd värmevandring som tillämpas i Legalett-huset.

fots att Traryds solrum är en ny pro dukt på den skandinaviska marknaden bygger den på beprövad teknologi. Solrum har länge varit en stor artikel i U.S.A. och Traryd har länge exporterat sina glaskonstruktioner på den marknaden. Nu kommer alltså artikeln också i Norden, där den rimligen bör bli ett uppskattat komplement till villor och bottenvåningar med uteplats.

Det finns en del intressanta siffror på utnyttjandegraden av ett solrum eller en solbalkong, då denna utrustats med Kappa-Energiglas. Man räknar med att temperaturen under dagtid kommer att hållas över 17”C enligt följande tidtabell 90—95 24 under maj och septembe 65—70 94 under april och oktobe 20—25 24 under mars och novembe 10—15 24 under december, januari oc februari

Den här beräkningen är baserad på Göteborgs klimat, och utnyttjandegraden sjunker givetvis ju längre norrut man förflyttar sig. Under alla omständigheter gäller dock att ett solrum förlänger sommaren i betydande grad, och att det delvis kan utnyttjas som uteplats t.o.m. under årets kallaste månader.

Glas och isolering

Glas är, som jag tidigare har noterat i olika sammanhang, ett material som är inne. De olika glasmaterialen, energiglas av olika utförande och därtill hörande ramoch bågkonstruktioner upptog en hel hall på Nordbygg.

En annan detalj, som tilldrar sig speciellt intresse i energikrisens dystra tider, är isolermaterialen. Det vimlade av isolerlösningar på mässan, och i de flesta fall rörde det sig naturligtvis om beprövad och välkänd teknik. En överraskning var att man fortfarande vågar sig på pplystyrenmaterial i isolersammanhangen, och annonserar dessa material som ”svårantändliga”. A la bonheure — styren brinner inte, det är visst och sant. En mindre trevlig egenskap är däremot att ämnet avger synnerligen giftiga gaser vid upphettning, och att det därför bör undvikas helt och hållet.

Två nya takisoleringsmaterial introduceras f.n. i Sverige, nämligen Vitull och Warmfiber. Båda materialen har sedan länge varit i bruk utomlands och det rör sig alltså om isolerteknik som befinner sig långt bortom experimentstadiet. Materialen är avsedda att användas på ungefär samma sätt, och i viss mån liknar deras egenskaper varandra.

Fördelen med den här typen av läst iso 12/8 lermaterial är att det sprutas på plats. Det betyder att alla värmeläckande luftfickor fylls ut av sig själva och materialet lägger sig automatiskt på plats. Isolering med skivor är en betydligt vanskligare historia, eftersom det är nästan omöjligt att helt undvika köldbryggor.

Warmfiber och Vitull skiljer sig på vissa punkter från varandra. Warmfiber är ett organiskt material, närmare bestämt cellulosa, och tillverkas bla. av pappersavfall. Aj, säger kanske någon — det låter väldigt brandfarligt… Men i själba verket är fibern omöjligt att antända, eftersom den är behandlad med borsyra.

Vitull är i princip traditionell glasfiber, men saknar bindemedel, och blir därför inte stickig på samma sätt som fiberskivorna. Vitull har lägre densitet (den är lättare) än Warmfiber och det här utnyttjar tillverkaren i en inte alldeles saklig marknadsföringsformulering: man pekar på att Vitullen har bättre k-värde per vikt än vad Warmfibern har För konsumenten är viktfrågan naturligtvis tämligen ointressant — vad som är av betydelse är naturligtvis volymen. Och gör man jämförelsen utifrån volymfaktorn blir skillnaden mel lan materialens k-värden helt negligerbar. På det hela taget verkar det som om Warmfibern vore ett något bättre material än Vitull, men bakom Vitull står en etablerad tillverkarjätte, nämligen Gullfiber. Så det lär stunda till öppet marknadskrig mellan de här två produkterna…

Olika instrument utvecklas snabbt

På högteknologisidan kan noteras ett antal spännande artiklar. Där fanns bla. nya laseropererade avvägningsinstrument som arbetade med synlig laserstråle. Det här innebär i praktiken att man slipper spänna upp en massa trådar vid gjutning och liknande arbeten. i stället riktar man laser] juset, så att man klart och omedelbart kan avgöra om någonting har gått på tok.

Fuktproblem och fuktmätning är ett område som har blivit speciellt intressant i samband med ROT-programmet. På den här punkten höll sig Finland framme med sofistikerad fuktmätningsutrustning från Vaisala. Det här är produkter som verkligen har framtiden för sig. En annan spännande finsk produkt var den avancerade luftrenaren Elixair med sin tredubbla reningseffekt baserad på dels mekaniskt filter, dels jonfilter av cottrell-typ, och dels kemiskt gasfilter. En ambitiös produkt, såvitt jag kan bedöma.

Och sist, men inte minst, må nämnas den avancerade samling av infrarödsökare för studium av värmevandringar, som AGA presenterade. Det här är också en teknologi, som har fått ökad betydelse i samband med de höjda energipriserna. OO