Nordel - ett exempel på nordiskt samarbete som fungerar också i praktiken

av Bjarne Nyman Forum 1982-12, sida 14-15, 25.08.1982

Taggar: Orter: Norden Teman: elproduktion

Nordel — ett exempel på nordiskt samarbete som fungerar också i praktiken

De största nordiska elproducenterna organiserade sig år 1963 inom ramen för Nordel - en lös organisation vars syfte är att befrämja samarbete främst inom Norde av elenergi. Det är fråga om ett samarbete som har lyckats också i praktiken. Orsaken till framgången är enkel: De beträffande produktion, distribution och konsumtio blir billigare för samtliga parter att idka samarbete. Elkraften produceras för varje ögonblick i de kraftver som har de lägsta produktionskostnaderna. Senaste år blev elenergiutbytet mellan Nordel-länderna hela 13,3 TWh e I praktiken båbörjades det nordiska elsamarbetet redan år 1951, år eldistributionsnätet i södra Sverige kopplades samman med Själlands kraftöverföringsnät via en marin kabel. Gradvis har sedan nya högspänningsförbindelser mellan de nordiska länderna (förutom Island) öppnats. Idag finns det totalt 16 stycken högspänningsförbindelser över de nordiska gränserna.

Huvudorsaken till att samarbete har uppstått står att finna i de olika elproduktionsstrukturerna i de enskilda nordiska länderna. Danmark saknar vattenkraft och har inte heller gått in för kärnkraft, utan förlitar sig främst på ångkraftverk drivna med fossila bränslen.

Norge producerar s gs all sin elektricitet i vattenkraftverk. Sverige har rätt varierande elproduktionsstruktur med inslag av vattenkraft, kärnkraftverk och fossila bränslen. Sverige är dock en storproducent och -konsument av elkraft och har därför också ett stort behov av att jämna ut förbrukningstopparna.

I vårt land finns det också ett behov av utjämning. Dessutom tjänar varie land på att ha tillgång till billig importkraft, om tex störningar i elproduktionen skulle uppstå. Det är både billigare enklare att importera elkraft för et 1 tillfälligt behov än att starta upp egen reservkraft producerad med dyr olja.

En annan orsak som talar för ett elsamarbete mellan de nordiska länderna är att vårfloden inträffar vid olika tidpunkter. I Finland inträffar vårfloden vanligtvis före Norges vårflod och Sverige kommer i sin tur en vecka efter Norge.

Tidsdifferensen mellan de nordiska länderna medför för sin del att toppförbrukningen per dygn inträffar vid olika tidpunkter. Det sammanbundna Nordel-nätet fungerar som en utmärkt buffert för dessa toppar.

Ökat elutbyte

Under senare delen av 1970-talet har elenergiutbytet mellan de nordiska länderna varierat rätt litet och kretsat omkring 7—10 TWh årligen. Senaste år exporterades och importerades elkraft inom Norden i en betydligt högre utsträckning; det totala utbytet blev hela 13,3 TWh. Norge stod för den största andelen i exporten (6,3 TWh), Sverige kom som god tvåa (6,2 TWh). I sammanhanget bör man dock komma ihåg att Sverige importerade ca 2,8 TWh från Norge.

Huvudmottagare i det nordiska el samarbetet har i stigande utsträckning blivit Danmark, som senaste år tog emot 7,8 TWh från Nordel, d vs i detta fall endast Sverige och Norge, emedan inga förbindelser finns mellan Danmark och övriga nordiska länder.

(Siffrorna anger bruttoutbytet mellan länderna — om Danmark importerar elkraft på en samkörningslinje och exporterar på en annan medräknas båda elenergiutbytena med i import- och exportstatistiken.)

Finlands elenergiutbyte med Nordel-nätet (Sverige) kommer inte upp till samma storleksklass som utbytet mellan Norge, Sverige och Danmark. Senaste år exporterade Finland elkraft till Sverige ca 0,5 TWh och importerade ca 1 TWh. För Finlands del steg importen år 1981 något i jämförelse med färegående år.

Alla vinner

Enligt dir Klaus Ahlstedt på Imatran Voima Oy är optimeringen av produktionskostnaderna för elenergin en av Nordels viktigaste uppgifter — Genom att varje deltagande part i varje ögonblick kan använda sig av de billigaste produktionsenheterna gagnar

Forum 12/8 samarbetet alla deltagande parter på samma villkor. Varje land får sin andel av ”samarbetsvinsterna”.

I praktiken går samarbetet till ungefär så här: De nationella kontrollstationerna håller kontinuerlig kontakt med varandra per telefon för att ha up-to-date kunskap om produktionsläget i samtliga nordiska länder (inte Island). Jämförelser görs över hur mycket toppkraften kostar. Om det tex visar sig att man i Finland är tvungen att starta reservkraft (pga en förbrukningstopp t ex) hör man sig för om något av de andra nordiska länderna kunde leverera den behövliga kraften till ett billigare pris.

— Om priset för ”den sista kilowattimmen” i Sverige just då är, låt oss säga 100, medan den hos oss är 140, görs affären upp till priset 120, och bägge parter vinner på affären, konstaterar dir Ahlstedt.

Utskottsarbete

En stor del av det arbete som sker inom Nordel utförs av utskott under själva Nordel-organet (se organisationsschema).

Driftutskottet inom Norde! handhar aktuella samkörningsfrågor, kraftsituationen i de olika länderna samt driftsäkerhet och driftstörningar inom det nordiska kraftsystemet.

I ett tidigt stadium av Nordelsamarbetet kom man underfund med att det kunde finnas behov för en gemensam planeringsfunktion. Prognoser och planer på utbyggnad av produktionskapaciteten kan numera jämföras inom Nordels planeringsutskott. Detta utskott funderar bla på framtida samkörningsfrågor, inte bara i de nordiska länderna.

Nämnas kan, att planeringsutskottet som bäst håller på med att ta fram en utredning om erfarenheter av likströmsförbindelser i det nordiska elsystemet för ECE:s (Economic Commission for Europe) räkning. Utredningen skall användas inom ECE:s elkommitté som utreder frågan om ett ökat elsamarbete mellan Väst- och Östeuropa.

Värmekraftutskottet inom Nordel behandlar i sin tur gemensamma problem i de nordiska ångkraftverken, tekniska frågor överlag, men också personalfrågor.

Förutom de rent tekniska frågorna när det gäller nordiskt elsamarbete har Nordel sett det som sin uppgift att också upplysa allmänheten om elenergin och dess användning och om Nordels verksamhet. Senaste år producerade Nordel kortfilmen ”Samarbete är kraft”, och i år har pamfletten ”Energin i samhället” utkommit.

Bjarne Nyman

Tromes

Island

Sostda.

Ng . " — Sverige

SEKRETARIAT

NORDEL 20 pers/ 4 pers/land

PERMANENTA UTSKOTT

TILLFÄLLIGA

DRIFT- UTSKOTT

KOTT| RINGS: UTSKOTT! UtsKÖTT| UTSKOTT

Forum 12/8 400 kv ledni åk ina 300 ky lednir

SookVine 220 ky lednin 220 kv Ina 132 kV ledning (endast Island 1520 a fständ om)

Likatrömsledning

Dö-in “Omformarstation växet-Ik, växelström Back4o-back staljon

Samköm förb för än 220 kv brerosrnoalen Ior vol Konr ti 203

Planerade men ännu ej’besilutade lanerade men ännu ej utbyggnade — I dag finns det sam manlagt 16 högspänningsförbindelser över gränserna mellan de nordiska länderna.

Inom Nordel har man lyckats undgå onödig bråkrati genom enkel organisationsform. Trots det börjar ”pappersproduktionen” i lorm av rapporter anta enligt mångas åsikt onödigt stora proportioner.

15