Norden år 2030 — värden mässa?

av Christian Sundgren Forum 1985-12, sida 11-13, 28.08.1985

Taggar: Teman: ekonomi

”Undcer 1980-90-talen anslöt sig allt fler politiska partier till tanken att vi inom de nordiska länderna skulle bli självförsörjande i största möjliga utsträckning. Framför allt måste meningsfulla, produktiva arbeten bevaras här hemma. Människor skulle inte godtyckligt förtidspensioneras. Fysiskt svaga, gamla och sjuka måste också få delta i produktionen efter förmåga. Väljarna krävde stör re bildning i ekologi, självtillit och fitosofi — det vi kaltar samsyn ”Att människor får olika lön beror för det mesta på att alla har olika behov. Samlön får vi ur våra gemensamma inkomster. Den ger oss en materiell grundtrygghet. Vi får råd med mat, bostad, kläder, medicin och olika sarmhällstjänster ”Det som ledde till att bönder och konsumenter bildade en gemensam front mot storbolagen och lantbrukskooperationen var munvädret om “rationella, lönsamma storjordbruk, som skulle trygga folkhemmets livsrnedelsförsörjning. Livsmedelspartiet (LMP) växte fram lavinartat, och fick stort stöd för 10-årsplanen “Avveckling av gifter i det nordiska jordbruket ”Om vi ser på elproduktionen, så har vi förstås samordningen rmellan vind- och vattenkraftverken, Fast de olika kraftverken i Norden hänger inte alltid ihop i nätverk som förr. Regioner och kommuner har på de flesta håll blivit självförsörjande med både el och värme. Man har kraftvärmeverk med virvelbäddar som kan ta ved, torv, sopor och annan biomassa. De ger 1/3 el och 2/3 värme ‘Jag hoppas, att ni inte ska bli besvikna över att inte finna gnistregn, oväsen och rykande damm i vårt stålverk. Stålverk och valsverk, som förr I världen alltid var separata enheter, är här byggda i ett. Vi har en snabb och kort processkedja, som fyller alla tänkbara krav på en god arbetsplats ”I genomtänkta produkter ska alla detaljer helst ha lika lång livslängd. En viss viktig och omöjlig liten bit ska inte få tvinga användaren att slänga varan. Och det som så småningom blir gammalt och utslitet, ska helst kunna återbrukas, ombrukas (Citat ur boken Norden år 2030, ISBN 91-970081-0-9)

F RUN 12/1985

RDEN| Norden år 203 — värd en mässa?

Har ditt företag fått anbudet att vara med och bygga det framtida Norden? Tur för dig. Ditt företag har kvalitet att bjuda på även nästa århundrade.

Har ingen knackat på i ditt företag? Det var illa!

De som planerar framtidsutställningen Norden 2030 tycks inte anse att ditt företags produkter fyller morgondagens krav. Det är dags att byta företagsfilosofi om ditt företag skall skapa ett framtida Norden den att framtiden är spännande oc möjlig här i våra länder. Vi har en hög välfärd — nu skall vi ge innehåll och mening åt våra liv här i Norden. Vi måste engagera oss I arbetet med att forma vår framid. Det säger industridesignern Henrik Wanhlforss, som för några år sedan publicerade en av de mest spännande och stimulerande böcker som skrivits om det ramtida Norden.

De optimistiska tongångarna håller i sig. Nu skall det hela bli en häftig framtidsmässa, där alla nordbor skall kunna känna och eva sig in i ett NORDEN år 2030. Tänk att kunna välja bort alternativ med arbetslöshet och naturförstörelse! Istället tonar man in i framtidssamhället där kunskapsnivån är den viktigaste resursen. I det framtida Norden lägger man en ära | högkvalitativa, ompakta och miljövänliga systemlösningar på alla områden, står det i broschyren om ramtidsmässan.

— Vi måste kasta loss psykologiskt redan nu, för att kunna bygga upp något nytt ram till år 2030 — vi är snart där! Det är ju bara fråga om livslängden på en högst vanlig Volvo, och så är vi där. Den tekniska

F ramför allt vill vi visa ungdomen i Nor utvecklingen är ofta ett självändamål, Det får den inte vara! Vi måste styra teknologin mat nya, mer människovänliga tillämpningar.

Ett hav av idéer

Någon brist på idéer och nya tekniska lösningar finns det inte hos Henrik Wahlförss. Som Industridesigner är han van att tänka i nya häftiga banor, och komma med tuffa förslag. Att idékläckandet inte rinner ut i sanden har han visat med den nya Valmet-traktormodellen han ritat, och som säljer världen över.

— Vi har redan vertilerat vilka krav vi ställer på morgondagens produkter. Nu är det dags att presentera de konstruktiva förslagen. Bäst är det om vi kan fylla mässan med nya prototyper. Den nya elbilen som passar det nya samhället och de nya livsvärderingarna. Den nya cellulosaindustrin som utnyttjar alla spillprodukter och är självgenererande osv. Alla prototyper blir inte marknadsprodukter, men de bidrar till komponentförnyelsen, och därmed till utvecklingen av hela produktionsapparaten.

Hela fartyget som framtidsmässan skall byggas på och transporteras av måst — Vi vill visa en positiv framtidsbild för att entusiasmera och engagera, säger Henrik Wahlforss, den drivande kraften i projektet Norden 2030.

1 konstrueras — projekt på hundratals miljoner i sig. Wärtsilä håller som bäst på och gör beräkningar för det planerade paviljongfartyget. Det skall byggas av färdiga komponenter.

— En flytande mässa skall det vara, då kan man nå alla intresserade nordbor. Och i hur många utländska hamnar skulle man inte kunna presentera den ”nordiska modellen” med en sådan vandringsutställning, betonar Wahlforss.

— Wärtsilä är ett av de mest avancerade varven i världen, Varvet klarar av det mesta. Och det är det som är idén med denhär mässan. Med nya prototyper skapas spin off -effekter av olika slag, Det garanterar att många profiterar på projektet samtidigt.

— Mässan är en första marknadsföringsplattform för de medverkande företagen. De idéer och produkter som tänder publiken har en given marknad, medan de som inte entusiasmerar någon är lika bra att glömma meddetsamma.

Skeppet Norden 2030

Framtidsmässan och skeppet som inrymmer den kommer att ha tre avdelningar. entrén förses varje besökare med hörlurar. ngen skall kunna släntra igenom mässan. Med en tredimensionell film tonar besöka Stiftelse Ö Stiftelsen Norden 2030 bildades hösten 1984.

Ö Styrelsen är sammansatt av ledamöter från alla nordiska länder.

€ Stiftelsens ordförande är riksdagsledamoten Margareta Winberg och verksamheten bedrivs från Stockholm.

€ Stiftelsen, som inte är vinstgivande, har hittills finansierat sin verksamhet med medel från ett tiotal svenska statliga organisationer. Enda anställda är projektledaren industridesignern Henrik Wanhlforss.

€ Stiftelsen söker nu sponsorer bland näringslivet för att bygga en framtidsmässa eller -utställning.

Ö “Mässan för framtiden ska bjuda på ett överflöd av idéer att associera kring och utveckla vigare. Vi vill visa upp djärva och avancerade systemlösningar som kan fungera i nya sammanhang. För första gången presenteras i samlad form många av de konkreta förslag och projekt som kan bilda byggstenarna till vår nordiska modell”, står det i stiftelsens folder för framtidsmässan.

e VvVigare vill stiftelsen Norden 2030 med ett studiepaket engagera ungdomen vid skolor, studieförbund och folkhögskolor i de nordiska länderna att på bred bas vara med och diskutera och bygga upp ett livskraftigt framtida Norden.

1 ren in rätt för att kunna göra upptäcktsresan in i framtiden. Resan går över det hav av idéer som är utställningens kärna.

”Inne på mässan hörs inget annat än stämningsskapande kulisser. Där finns inga texter… Man väljer scenarier där delarna bildar labyrinter, andra bildar gångar av bilder och filmer. Här och där står modeller, redskap och apparater för att visa hur mycket av framtidens teknologi som existerar redan idag… Här bjuds ett spektrum av allt, från det mycket konkreta och beprövade, till det spekulativa och fantasifulla. Man går omkring och upptäcker nya mål och nya verktyg för den egna och den gemensamma resan”

Utställningsbroschyren får det onekligen att låta spännande. Och när man fått vara med om allt detta, träder man in I framtidsmässans tredje avdelning. Här får besökaren diskutera vidare sina intryck, söka upp tilläggsinformation, sätta sig på kafésidan, följa med en framtidsteater eller helt enkelt pusta ut — varför inte med en god bit mat på utställningsrestaurangen

Nordiska hjärnor — vakna!

Det är långt till år 2030 — räcker idéerna till? Knappast något företag i Norden har planeringen klar så långt in i framtiden. I e ypperlig liten publikation Människan 2000 (utgiven av bl a TFiF) har visserligen en del ingenjörer tänkt på framtiden. Men i allmänhet förefaller de som planerar den tekniska utvecklingen inte särdeles framtidsorienterade — Fel! Det tänder omedelbart bland ingenjörer. Man behöver bara komma med en idé, och så tar det fart. Här finns det nytänkande om nånstans! Det vet jag av erfarenhet som industridesigner, konstaterar wanhlforss med blixtrande ögon.

— Vi vill tänka nytt och förbehållslöst. Vi är som barn. Vi är unga i själen, men kan inte utveckla allt detta i det dagliga arbetet.

Därmed gör han det en gång för alla klart att just på en framtidsmässa kan olika spännande utvecklingsidéer konfronteras med varandra och ge de synergieffekter som behövs, när man är ute och skisserar upp vårt framtida Norden.

Upp med svansen!

Henrik Wanhlforss har tillsammans med Leif O Pehrson i boken Norden år 2030 skisserat ett ganska annorlunda Norden, Norden har vänt ryggen till den krisdrabbade och tufta internationella frihandeln. I stället bygger ”Economic Nordic” på en mer oberoende och självgenererande nordisk ekonomi, som samtidigt möjliggör ett öka 12/1985F RU u-landssamarbete till ömsesidig nytta.

Är det samma drömvisioner som framtidsmässan för fram — Boken är ganska extrem, och kan ses som ett partsinlägg i debatten om det framtida Norden. Man kan säga att den är en provocerande utgångspunkt. Nu vill vi ha alla synpunkter med. Företagsektorn formar ju samhället, därför måste den vara med i uppläggningen av framtidsmässan. Dessutom står näringslivet för dynamiken — i ren självbevarelsedrift bör företagen vara dynamiska och därmed framtidsinriktade.

— Vi vill spränga gränser, vi vill visa att vi kan något — vi själva här i Norden. Vi behöver inte sloka med svansen och snegla på Japan. Vi vill visa en positiv framtidsbild för att engagera och entusiasmera ungdomen. Företagen har en klar skyldighet här!

Med era målsättningar om att tekniken skall var mänskotillvänd och naturvänlig kan det knappast vara alla företag ni vill ha med? Kärnkraftproducenterna t ex — Nej! Men kärnkraften är ett passerat stadium år 2030 — åtminstone i Sverige. Vi har en tuff linje när vi väljer de företag vi tar med som sponsorer. Annars blir det inget — Vi handplockar företagen. Vi är ute efter företag som är måna om att göra nor F RUN 12/198 diska kvalitetsprodukter i framtiden. Det spelar ingen roll om det är stor- eller småföretag. Det viktiga är att det är företag som vågar satsa friskt.

— Vi i Norden är rikast i världen. Men vi måste göra sådana produkter som kan utnyttjas i världen som helhet. Vi kan inte snylta på andra. Det är filosofin.

Det bSlir spännande att se vilka företag som slutligen kommer att finnas med på framtidsmässan, som utställare och sponsorer. De designer, arkitekter och tekniker som tillsammans med Henrik Wahlforss bildar Stiftelsen Norden 2030 har just kommit igång med att kontakta de företag som de tror att har framtiden framför sig, och som är värda att visas upp på mässan.

Ett tiotal svenska statliga organisationer, allt från Styrelsen för Teknisk Utveckling till Sida, har satsat det startkapital som projektet krävt hittills. Nu gäller det för näringslivet i Norden att ställa upp, om det skall bli något. Neste och Gyllenhammargruppen har redan visat intresse för att vara med.

Det är ett dyrt projekt, men onekligen intressant och spännande, Och vilket nordiskt företag med perspektiv skulle inte vilja vara med och forma ett Norden, där det själv finns med!?

Christian Sundgren 9

Nokia avvaktar

Framtidsmässan Norden år 2030 måste få stöd av de nordiska elektronikföretagen. Skall publiken kunna välja mellan olika spännande framtidsalternativ och utnyttja informationsbanken, måste det finnas dataprogram till hands. Datateknik på mässan skall vara avancerad men samtidigt användarvänlig. Den utmaningen har inte finländska Nokia varit. beredd att ta, enligt ”going”infodirektören Thomas Zilliacus — Projektet var för löst i fogarna och framförallt för dyrt, när det presenterades oss. Därför blev det nej från Nokias sida i detta skede.

Men ett elektronikföretag måste väl vara med och skissera framtiden — det är väl just på Nokias områden som utvecklingen är snabb och betydande för samhället — Jovisst, men år 2030 ligger lite väl långt i framtiden. Det går inte att säga något konkret om våra produkter vid den tidpunkten. Det som skisseras fram är så raffinerat, att dagens datorer framstår som banala. Och det är ju dem vi skall sälja i dag.

Kanske det framtida Norden, som projektet ritar upp, inte alls passar Nokia? Är det för ”grönt”, för mänsko- och naturtillvänt — Nog kan man göra djärva skisser, men vi ansåg att projektet var alltför vagt och för dyrt för att vi skulle gå bakom det som sponsorer. Det hade inte varit förenligt med affärsmässighet.

Skall utländska, kanske utomnordiska företag istället skissera upp Nordens framtid — Nokia kan alltid ompröva sitt beslut ifall projektet får klarare konturer. Jag har förstått att projektet redan nu fått stöd från en del andra företag och att Gyllenhammargruppen har visat intresse för det hela. Vår VD Kari Kairamo sitter ju med i den gruppen. Det kan ju påverka Nokias slutliga ståndpunkt till Norden år 2030 -utställningen. CS 9

Thomas Zilliacus, Nokia