Norden tar skruv

av Håkan Nylund Forum 1983-01, sida 24-26, 19.01.1983

Taggar: Teman: ekonomi

Norden tar

MM Under 1982 tog den nordiska ekonomiska integrationen flere betydande steg framåt. Det mest spektakulära var introduktionen av utländska - i praktiken nordiska —- aktier på Stockholmsbörsen, först Kone och Norsk Data, vilka följdes av Nokia och Wärtsilä, som fick klartecken av Riksbanken strax före jul. En annan uppmärksammad utveckling var det ökande antalet finländska företagsköp i Sverige.

Litet i skymundan av denna utveckling skedde också en betydande branschintegration inom metallindustrin. De stora tillverkarna av bultar och skruvar i Norden gick samman och bildade ett gemensamt bolag, Bulten AB, för tillverkning och försäljning av skruvförband. Resultatet blev en svensk-finsk-norsk koncern, som med en uppskattad omsättning på ca 430 Mmk och över 2 000 anställda torde vara det näststörsta företaget i branschen i Europa.

24

Nordiska företag, Norden som gemensam hemmamarknad är en medicin som ofta erbjuds företag i svårigheter av festtalare och seminarieinledare om nordiskt ekonomiskt samarbete. Patienterna som vågat pröva receptet är emellertid få. Skruvförbandstillverkarna har vågat försöka, och i fjol blev ett starkt nordiskt bult- och skruvföretag verklighet. Kostnadseffektiviteten skall sitta i högsätet!

Den strategiska bakgrunden till bildandet av det nordiska företaget är rätt typisk för många branscher som arbetar på mogna marknader. Den tekniska utvecklingen och automationen förde med sig behov av långa serier för att uppnå låga enhetspriser, samtidigt som sortimentet är stort. Importtrycket ökade både från producenter som opererar med norma prissättning som bygger på produktionskostnaderna och i form av billigimport, främst från de mindre SEVländerna och Fjärran Östern, till priser som närmast är på råvarunivå. Samtidigt dämpar recessionen efterfrågan och bidrar till att pressa priserna nedåt, och resultatet är inte oväntat svag lönsamhet för skruvförbandsproducenterna.

Varken hund eller ko

Mot en bakgrund som denna hamnade tillverkningen av skruvar och bultar ohjälpligt i de nedre rutorna i Bostonkonsulternas berömda matrismodell. Mot den otacksamma ”hundpositionen” talade relativt höga marknadsandelar, i Finland hade den inhemska tillverkaren Ovako nära hälften av marknaden. Då möjligheterna att hitta någon profitabel nisch eller att göra någon klar status- eller kvalitetsdifferentiering var små återstod att gripa till en gammal strategi som igen börjat komma till heders —- att skapa förutsättningar för effektiv produktion till låga kostnader.

• Då branschrationaliseringen mellan Ovako, Wärtsilä och Fiskars slutgiltigt rotts i land kring 1979 började vi granska bult- och skruvtillverkningens förutsättningar, berättar Esko Liiri, VD för Bulten Ab:s finländska del Finska Bult Ab och tidigare chef för Ovakos skruv- och bultfabriker. Förutom att situationen var den som ovan skisserats var också i övrigt en viss brytningstid och generationsskiften på gång i branschen. Vi lyckades fyrfaldiga vår tidigare anspråkslösa export, vilket innebar en viss lättnad, men det stod klart att det behövdes mer och att det minsta möjliga marknadsområdet var Norden. Skruvförband är en typisk massfabrikationsprodukt, och e grundläggande sanning är att man inte kan göra allting själv.

Samma tankar i Sverig och Norg - I början av 1980 började vi söka samarbetspartners, och fann att Bulten-Kanthal i Sverige hade liknande analyser. Situationen var i stort sett densamma i hela Norden. Förhandlingarna startade för vår del våren 1980 och pågick i lugn och ro i två år, och slutade för vår del med att avtalet om samgången slöts den 2.7.1982.

Under tiden startade processen också bland de andra intressenterna och läggandet av företagspusslet började. I Sverige avskiljde BultenKanthal sin bult- och skruvtillverkning till ett separat aktiebolag, Bulten Ab. Den andra svenska intressenten, Hasselfors Ab, överförde sin fabrik för rostfria bultar och skruvar i Svartå till Bulten, och det norska metallföretaget Elkem A/S gjorde detsamma med sin fabrik i Dokka. Ovako hade förberett fusionen genom att bilda en skild division av fabrikerna i Äbo och Ekenäs, och bildade enligt avtalet Suomen Pultti av divisionen, som sedan överfördes till Bulten Ab. Betalningen av affären skedde i form av aktier (se figuren).

Utanför integrationen stannade några små tillverkare i Finland och Sverige och ett par något större Skruvförband är en typisk massprodukt, och man kan inte göra allting själv, understryker VD Esko Liri, Finska Bult Ab.

Efter arrangemang av denna storlek skall lönsam produktion vara möjlig, säger Bulten Abs VD

Bo Lundqvist.

1/83 F RUN

Mustad A/S och TNS A/S - Norge, samt danska NKT, som specialiserat sig mycket långt utanför standardprodukterna.

Produktionskostnaderna avgörand - Vår strategi bygger på kostnadseffektivitet: på en mogen marknad är produktionskostnaderna avgörande, fastslår Bo Lundqvist som rekryterats från Sandvik till VD för Bulten AB. Kostnadsmässigt skall vi bli bäst i Europa! Efter arrangemang av denhär storleksordningen finns det ingen anledning att tvivla på möjligheten till lönsam produktion.

Lundqvist pekar på tre nyckelområden för att förverkliga strategin: en agressiv marknadsstrategi, förändrad produktionsstruktur och kapitalbildning samt logistik.

• Marknadsföringsmässigt betyder det att vi kommer att gå in för ett flexibelt marknadsagerande, vilket betyder beredskap att gå ned i pris när så behövs, förklarar Lundqvist. Rent organisatoriskt har vi en matrisorganisation, där tillverkningen är uppdelad enligt produktgrupper men försäljningen geografiskt enligt marknaderna.

Försäljningen är uppdelad i resultatenheter inom de nordiska dotterföretagen, samt försäljningsbolag i Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Vidare ingår Bulten International oc 25

F RUN 1/83

HASSELFORS AB ELKEM A/S | | OVAKO OY-AB | | BULTEN-KANTHAL AB | 8,6 Ya 17,3 Yo 23,3 2 50,8 | BULTEN AB

HELÄGDA DOTTERFÖRETAG I FINLAND, NORGE SVERIGE SAMT FÖRSÄLJNINGSBOLAG UTOMLANDS

Bulten-koncernens ägoförhållande en tradingsektor i organisationen. — I vår strategi ingick att finna vägar till mellaneuropa, vilka Bulten-Kanthal redan hade, konstaterar Esko Liiri. Det var förstås ett extra argument för integrationen.

Det främsta argumentet var i alla fall tanken på Norden som hemmamarknad. Medan den finländska marknaden för skruvförband grovt räknat uppgår till ca 125 Mmk (enligt producent respektive importpriser) är den nordiska marknaden på nivån en miljard mark. I stort är de finländska, norska och danska marknaderna av samma storlek, medan den svenska är klart större tack vare den stora svenska verkstadsindustrin —inte minst bilindustrin.

Längre serier med omstrukturering

Samordningen och förändringen av produktionsstrukturen är givetvis en av de viktigaste ingredienserna i Bultens strategi att uppnå stordriftens fördelar med långa serier. Esko Liiri ger belysande exempel: - Konkurrenterna har hittills kommit upp till tio gånger längre serier. Med ett sortiment på över 8000 typer enbart i Finland - Bultens sortiment är idag över 15000 typer - var vi i en situation där en stor del av arbetstiden gick åt till omställningar av maskinerna. Då dessa hos oss är bemannade 16 timmar i dygnet användes 8 timmar för produktion och 8 för omställningar för seriebyten. Tex i Japan är maskinerna bemannade 16 timmar, men kör tack vare långa serier och automation över 18 timmar!

Omstruktureringsprocessen är som bäst på gång, och VD Bo Lundqvist tror att besluten skall vara fattade kring årsskiftet. - Största delen av justeringarna skall vara gjorda under det första halvåret 1983, så när som på större maskinflyttningar. Man måste bara handla snabbt, gå på och fatta beslut trots risker för misstag, summerar han upp filosofin, och tillägger att ”underdoktorn” för sjuka företag, Ulf af Trolle, hör till bakgrundsfigurerna till integrationen.

Några revolutionerande omställningar är dock inte att vänta. - Det fanns i själva verket redan från början en rätt långt gående arbetsfördelning mellan fabrikerna, säger Esko Liiri. Överlappningar i produktionen finns främst beträffande vissa bultar samt varmstukade produkter. Principen vid fusionen har varit att alla existerande arbetsställen fortsätter, dvs vi byter produkter och maskiner, men siktar inte på några nedläggningar.

15 procents avkastning målet

Bortsett från framtidstro avspeglar principen också det faktum att bultoch skruvproduktionen redan hos moderbolagen = sanerats kraftigt. Samtliga har varit tvungna att skära ned personalen, tex hos Ovako minskades personalstyrkan med ca 40 procent på fyra år.

På kapitalsidan har Bulten för nordiska förhållanden sänts ut i världen med en rejäl matsäck. Bulten Ab:s aktiekapital är 64 milj SEK, och Finska Bults aktiekapital är 13 Mmk. Men föräldrarna väntar sig också resultat: Bulten Kanthals verkställande direktör Per-Olov Nordberg har i en intervju ställt lönsamhetsmålet vi 15 procents avkastning på arbetande kapital.

Bo Lundqvist underskriver Nordbergs proklamation, men påpekar att det kommer att ta litet tid att nå målet.

• För i år räknar vi med ett litet överskott, och samma för nästa år.

• Början verkar bra, tillägger Esko Liiri. Det är också skäl att påpeka att bult- och skruvtillverkningen hos oss trots svårigheterna inte varit notoriskt olönsam: 1979 och 1980 gick vi på plus, och fast verksamheten 1981 var förlustbringande räknar vi med positivt resultat för 1982.

Fortfarande ”inhemskt”

Med tanke på att de svenska moderföretagen har en klar majoritet i Bulten - Bulten-Kanthal ensamt 50,8 procent av aktierna — är det klart att vissa nationalistiska hår reser sig på huvudet åtminstone i Finland, och VD Esko Liiri är angelägen att betona att man inte bara ger utan också får genom integrationen.

• För närvarande kommer ca 20 procent av vår försäljning i Finland från systerbolagen, och 80 procent från hemlandet. Aven om förhållandet förändras då produktionsstrukturen förändras så ökar vår export i stället. Dessutom kommer koncernen att utnyttja Ovakos råvaror. Mässingsprodukterna är också en egen sektor för Finland, ingen av de andra fabrikerna gör sådana, och vi kan utnyttja Outokumpus råvara.

Ett tecken på sensitivitet för nationella intressen framgår också av styrelsesammansättningen i de nationella Bultenföretagen. Trots att bolagen är helägda döttrar till Bulten AB besätter representanter för “”mormor” Ovako hälften av styrelseplatserna i Finska Bult.

fu LL 26