Nordiska projektexportfonden körde igång

av Christian Sundgren Forum 1983-01, sida 30-32, 19.01.1983

Taggar: Personer: Hans Hegh Henrichsen Teman: ekonomi

F RU

CHRISTIAN SUNDGREN

Har du något projekt på gång i u-länder eller statsländer som kan vara i nordiskt intresse? Tåga då upp till Unionsgatan 30 i Helsingfors - där finns pengar att hämta. Närmare bestämt 7,5 miljoner mark i året.

”Vi kan inte vänta på möblerna”

HE Bli inte förvånad om om den sympatiska norrmannen med gråa tinningar tar emot Dig i tomma lokaliteter utan gardiner eller mattor.

• Det är klart att den nordisk 30

Här bjuder man p 75 miljone för projektexporte baserad i Paris norrma född: 31.12.192 familj: hustru Soo Lan från Malaysia, tre bar projöktexpertkonsortium,

Charges d’Affairs vid norska ambassaden i Manila; Handelsråd vid norska ambassaderna i London,

Paris och Ankara tidigare verksamhet: VDD vid Cecotrat, ett franskt Eksportråd.

vw TT

Direktör vid Norges

1/8 a

NORDISKA PROJEKTEXPORTFONDE projektexportfonden också måste möblera nordiskt. Vi skall ha finska soffgrupper, finska mattor, svenska bord och norska stolar. Men inte kan vi vänta på möblerna för att komma igång.

Det säger alltså Hans Hoegh Henrichsen, som är nyutnämnd VD för den Nordiska Projektexportfonden. Det var Nordiska Ministerrådet som fattade beslut om att instifta en ny nordisk institution för att öka samarbetet mellan de nordiska exportfrämjande kreditinstituten. Projektexportfonden fungerar under en treårig försöksperiod från den 1 juli 1982 och det var så sent som i september som det blev klart att Hans Hegh Henrichsen skulle basa för detta nya nordiska organ.

Norsk-finsk kam - När styrelsen för exportfonden sammanträdde 1.9.1982 hade vi fyra mycket starka kandidater att välja emellan, isynnerhet två var mycket jämnstarka: en finländare från ett av våra stora konsultföretag och norrmannen Hans Hegh Henrichsen.

• Det blev alltså ett svårt avgörande, menar Christian Andersson konsultativ tjänsteman vid UM och ordförande den Nordiska Projektexportfondens styrelse.

—- Vi hade kanske inte väntat oss att så många meriterade skulle söka tjänsten. Allt som allt var det ju 30 sökande och av dem 4 verkliga toppnamn. Men Henrichsens praktiska erfarenhet av projektexportfrågor; hans internationella karriär, arbetet i Norge med exportfrämjande och hans

Nordiska projektexportfonden skall bidra till att stärka de nordiska ländernas konkurrenskraft vid export främst till utvecklingsländer, men även till statshandelsländer. En förutsättning är att det föreligger ett ”nordiskt intresse”.

post som VVD vid ett franskt projektexportföretag, var större än alla andras — han fick tjänsten. Den finländska kandidaten på slutrakan var också stark, men principen i det nordiska samarbetet är den att om en institution placeras i ett land så skall arbetet ledas av en person från ett annat nordiskt land.

• Den finländska andelen i fondens budget är mellan 15 och 16 procent. Nu gäller det för de finländska företagen att hålla sig framme och utnyttja fondens tjänster i samma proportion, påpekar Christian Andersson.

Snabb star - Hade inte tänkt mig att själva verksamheten skulle komma igång redan denna höst. Men vi har redan hunnit ta ställning till ett 20-tal ansökningar om stödfinansiering till olika projektexportstudier, säger VD Hans Hegh Henrichsen.

• Det kanske var lite tyst och stillsamt till en början, men nu tar jag emot 4-5 telefonförfrågningar per dag. Svenska och norska företagsrepresentanter besöker mig dagligen.

Har de finländska företagen hållit sig framme - Bland de första ansökningarna fanns bara ett par finländska projekt. Men vi ser ju inte riktigt så nationellt på saken - alla projekt vars utredningar finansieras skall ju vara av ”Nordiskt intresse”.

Men fog för en finländsk aktivering finns det i alla fall - Jo. Intresset har också ökat me telefonförfrågningarna. . Och ko ihåg: vi kan ge råd om samarbetsfor mer, samarbetspartners och marknadsutsikter för de projektexportplaner som är aktuella.

Vad för nordiska projekt är då på gång - Det är en bred täckning från fiskeri-, jordbruks och transportprojekt till kraftstationer och verkstadsindustrier. Här måste man välja och vraka innan vi stöder någon lönsamhetsstudie. Vi kan inte tänka oss flera nordiska projekt samtidigt inom samma område. Här fungerar vi som en spärr mot onödig konkurrens.

Med tanke på alla de former av exportstöd som redan finns - var kommer Projektexportfonden in i bilden - Vårt arbete ingår i den nordiska satsningen på samarbete kring projektexport. De krav vi ställer för att hjälpa till i finansiering av projektstudier är 1. Projekt måste gynna minst 2 nordiska länder och helst ge upphov till konkreta varuleveranser.

2. Projekt måste bringa industriföretagen i Norden mer tillsammans.

• Det är bra mycket lättare att samarbeta när det verkligen finns medel reserverade för ändamålet.”

Men i huvudsak är det alltså igen frågan om exportstöd - Jo, men jag ser inget fel i det. Vi kan inte sitta här i Norden och vänta på en internationell tillväxt. Vi måste vara litet mer offensiva vi också.

• De internationella projekten blir allt större och större. De blir mao allt svårare för det inskilda nordiska företagen att klara av dem finansiellt, därför är det viktigt att gå ut tillsammans. Vi har lika stora resurser som Frankrike och kan tävla med vilket internationellt storföretag som helst på så sätt.

• Internationella projekt utgör alltid en finansiell risk. Tillsammans är den lättare att bära.

Storskalighet eller inte?

Principen att projekten skall bli större och större - skall vi faktiskt hålla fast vi den? Varför inte istället visa vårt kunnande i småskaleprojekt anpassade till u-landssituationen - Sådana projekt kan man klara a — 3 nationellt. Men trenden går i riktning mot större och större projekt i u-länderna. Storföretagen erbjuder dem - u-länderna tar dem. Om vi skall få en andel av u-landsmarknaderna måste vi, enligt min mening, följa denna utveckling mot större projekt och planera dem gemensamt, nordiskt.

Den enda tillväxten i världsekonomin ser ut att ske i u-länderna. Men skulle inte en kombination av exportstödet och biståndssamarbetet skapa mer stabila och långsiktiga relationer mellan Norden och u-länderna - Nej. Vi måste se till att projekten kommer att genomföras och att finansieringsidan med återbetalningarna till oss löper. Vi kan därför inte följa biståndsströmmarna.

—- Vi finansierar ju högst 50 procent av kostnaderna för projektstudierna. Vår fond skall aldrig få bli tom och vi räknar med att få tillbaka åtminstone 40 procent av planeringskostnaderna.

• Vi utesluter inga länder, men projekten och projektländerna måste nog vara realistiska.

Hur många sådana ‘realistiska’ projektstudier räknar ni med att kunna stöda per år - Ett 40-tal. Vår andel av kostnaderna betalas ju tillbaka på bankmässiga villkor, när projektet väl har kommit igång. Om vi som tumregel räknar med att en projektstudie kostar omkring 300 000 mark och att vår andel därav är hälften, ja, då räcker vår budget till 40 projektstudier årligen.

O

Nordiska projektexportfonden träder ju till allra först när nya exportprojekt planeras, sedan kommer de nationella exportkreditinstitutionerna in i bilden och till sist eventuellt Nordiska Investeringsbanken. Det finns m a o nu gott om finansieringskällor att tillgå till för nordisk projektexport.

För att den yngsta nordiska finansinstitutionen skall få klartecken för att fortsätta sin verksamhet efter de tre första försöksåren måste åtminstone följande villkor ställas - stödet till förstudier av internationella projekt i ”nordisk intresse” får inte bara gälla storföretagsinvesteringar - exportprojekten som planeras måste också vara i mottagarländernas intresse.

32

JAN FRÖJDMAN RR

Trögt före i Finland, men internationellt är

Det internationella intresset för vindenergi har ökat tydligt under de senaste åren. Många länder har satsat betydande summor på utveckling av prototyper och några länder står i beråd att ta steget vidare från prototypstadiet.

Sverige satsar i dag mest pengar i världen räknat per capita - på vindenergiforskning. Danmark har kommit långt speciellt med småskaliga vindkraftverk. I USA satsar man bla på vindenergiparker med många kraftverk placerade i grupp. I Holland undersöker man möjligheten att lagra energi i konstgjorda vattenbassänger, dit vattnet pumpas med hjälp av vindkraft.

Hur länge räcker det innan det börjar blåsa gynnsamma vindar för vindkraften även hos oss? Vårt land har de naturliga förutsättningarna.