Nordisk Byggdag XII: Framtiden byggs nu!
av K S-m Forum 1974-15, sida 34-36, 02.10.1974
T&K
En sagolik nyhet som ger andra orsak att förundra sig:
VAC 90/30.
Det finns verkligen orsak att förundra sig. UNIVAC 90/30 är mer än en datamaskin: det är ett helt system som växer i takt med ditt företag.
Och vi kan säga att vi verkligen är stolta över det. Vi vet att UNIVAC 90/30 är något unikt och vi påstår att det är den bästa investering du kan göra.
För det första är dess expansionsmöjligheter i det närmaste obegränsade. Från 32.767 bytes till 262.144 bytes. Dessutom kan man ansluta massminnen med upp till flere miljarder tecken.90/30 växer i takt med behovet.
Operativsystemet och — programvaran har byggts för att ge maximalt utnyttjande av såväl stora som små system. Operativsystemet OS/3 ingår i samma familj som operativsystemet OS/7 för de större maskinerna i 90- serien. Det OS/3 erbjuder finns normalt inte på system av denna storleksklass.
Men det är inte allt. Informationssystemet IMS/90 är också med och detta kan du ta i bruk genast utan någon kännedom om datateknik. Du kan ställa ekonomiska frågor och få blixtsnabba svar. Ingen = särskild programmering fordras för utredningar och sammanställningar. Ett inbyggt system för lösenord ger skydd mot obehörigt utnyttjande. UNIVAC 90/30 är byggd för er säkerhet.
Prestandamässigt är UNIVAC 90/30 i de flesta avseenden oöverträffad på marknaden. Inte nog med det. Det gäller också våra priser. Vi säljer inte enbart utrustningen, utan också allt tankearbete som behövs för dess användande: operativsystem, tillämpningsprogram ( som t.ex. UNIS för produktionsplanering, ALDOS för lagerstyrning och NEWSCOMEP för grafisk sättning ) samt all utbildning, teknisk service och obegränsat utnyttjande av systemet.
Vårt pris är ett TOTALT pris och därför förmånligt. Genom vårt fasta pris håller budgeten inte bara första året, utan andra, tredje, fjärde och femte året. Är inte det något att se fram emot.
SPERRYFUNIVAC
Vi lyckas tillsammans
En övergång till ett nytt system är alltid besvärlig. Speciellt om man har offrat mycket pengar på det tidigare nu otillräckliga systemet.
Dina tidigare investeringar i kunnande och utbildning är inte bortkastade: 90/30 har emulatorer, translatorer och andra hjälpmedel som säkerställer ett enkelt och smidigt byte till UNIVAC 90/30.
Och då du en gång gått över har du inga problem längre. 90/ 30:s expansionsmöjligheter är nästan obegränsade och även om vi antar att i framtiden 90/30 inte skulle klara av de krav och önskemäl ditt företag ställer — står UNIVAC i alla fall icke hjälplös. Efter 90/30 kommer de stora bröderna 90/60 och 90/70 med ännu större expansionsmöjligheter.
UNIVAC 90/30 är en datamaskinsnyhet som ger andra orsak att’förundra sig. Men för dig finns det ingen orsak att stå och fundera. För dig berättar vi gärna allt om dess teknik, programvara och operativsystem.
Tag bara kontakt med oss. T.ex. genom att ringa nummer 90-109 35.
temet är att man med en skälig arbetsinsats och stor sannolikhet kan prioritera livskraftiga projektidéer. En förutsättning är, att projektidéerna är klart definierade.
Metodik
Projektidéernas utvärdering baseras på en kvantifiering av de faktorer som är avgörande för projektets lönsamhet. Detta sker genom att räkna ut s k kännetal för projekten. Genom kännetalen kan de olika projekten jämföras = sinsemellan och prioriteten fastställas. Projektens kännetal uträknas medelst en poängbedömning vid olika faser av deras utvärdering,
Begränsningar
Bedömningen av miljörisken och dess värdering i pengar är komplicerad och ofta subjektiv. Detta återspeglas i poängbedömningen av projektets miljöfaktorer och påverkar kännetalet.
Utformning
Systemet är ett schema (fig. 2) uppbyggt av ett antal block. Inom dessa block värderas idén med poäng från 0 till 3. Blocken är försedda med en koefficient (1 till 4) som utvisar deras betydelse. Vissa block är försedda med ett s k ovillkorligt kriterium. Om en idé uppfyller ett dylikt kriterium i något av blocken behandlas den enligt ett speciellt mönster eller utesluts rentav från vidare bedömning. Idén kan tex vara absur eller kräva ovillkorliga åtgärder, tex utsläpp av ett livsfarligt avfall i vattendragen.
Användning Projektidéerna värderas av tre expertgrupper inom olika områden: — Experter inom miljövård och lagstiftning inom blocken 3, 4, 5, 10, 11, 14 — Experter inom processteknik inom blocken 6, 8, 9, 12, 15 — Ekonomiska experter inom blocket 18. Projektidéer med de högsta kännetalen kan penetreras närmare i en förundersökning där följande nyckelfrågor utreds: — marknaden för produkterna — know-how för processen — avfallsmängder (råmaterial) — preliminär processplanering — preliminär investeringskalkyl — preliminär lönsamhetskalkyl Preliminärt lönsamma och livskraftiga projektidéer underkastas därefter en detaljerad lönsamhetsstudie varefter projekt som kan realiseras utväljs.
Exempel på projektidée som värderats enlig systeme + Regenerering av spillolj e Användning av glasavfall för framställning av glasförpacknin + Återvinning av natriumsulfat ur viskosprocessens avfallsvatte e Centraliserad återvinning av kvicksilve e Återvinning av värdefulla metaller ur ytbeläggningsindustrins avfallsvatten (nickel, koppar, kadmium, krom, zink + Återvinning av krom ur läderindustrins avfallsvatte e Återvinning av aluminiumhydroxid vid råvattenrening och dess användning för framställning av aluminiumsulfa e Återvinning av aluminiumhydroxid vid råvattenreningen och dess användning för rening av avfallsvatte e Återvinning av ferrosulfat och dess användning för rening av avfallsvatte e Framställning av aktivt kol ur hydrolysres e Återvinning av kaolin ur slammet från pappersbrukens avfallsvattenrenin e Utnyttjande av slagg från masugn som tillsatmedel i beton e Björkoljans förädlin + Återvinning av metaller ur betba (Harry Grönfors, Linotekno Oy
Från sid 15
ISO-containerns bredd är ur många synpunkter olycklig. Den passar exempelvis sällsynt illa för samtliga standardpallar. Men den lär knappast ändras inom överskådlig tid. Med den som utgångspunkt har man redan gjort så enorma investeringar världen runt i containerfartyg och containerterminaler, att ingen återvändo torde vara möjlig. Enbart värdet av dagens omkring 400 000 ISO-container anges till cirka 3 miljarder mk. Ständigt nya containerfartyg, alla oanvändbara för annat än ISO-container, levereras varje år från världens varv och flera beställs. Värdet av dagens containerflotta inklusive nu beställda fartyg uppgår till bortåt 20 miljarder mk. Hur stora de samlade investeringarna är i världens alla containerterminaler, i specialkranar osv, har ingen ens försökt räkna ut.
Lastpallens och containerns mått passar alltså mycket illa ihop: i en container som fylls med pallar måste det bli stort utrymme outnyttjat. Men det förefaller ungefär lika omöjligt att nu ändra på lastpallens mått. Den sk europeiska järnvägspallen på 800 x 1200 mm finns nu i betydligt över 100 milj exemplar i
Forum 15/74
Europa. Enbart i Västtyskland har man beräknat att en övergång till annat lastpallsformat skulle betyda en omändring av transportmedel, lager och även direkt i fabrikernas tillverkningslinjer, som totalt skulle kosta näringslivet 9 miljarder D-mark.
Ogynnsamma premisser
Premisserna för att få fram en internationell standard för en transportförpackning har därför varit ovanligt ogynnsamma: man måste få en modul som passar två olika enhetslastbärare, som sinsemellan passar direkt illa.
Inom ISO bildades en speciell kommitté, som 1970 efter många års ansträngningar faktiskt lyckades ena sig om förpackningsmodulen 400 x 600 mm, som passar perfekt till de två pallformaten 800.x 1200 och 1000 x 1200 mm, liksom till det mindre vanliga formatet 1200 x 1200 mm.
Beslutet har dock ännu inte trätt i kraft, och främst i USA, England och Japan är man missnöjd. Där vill man utgå från sitt vanliga pallformat med 1100 mm bredd, som också ger betydligt bätt re fyllnadsgrad i ISO-containern. Beslutet 1970 kompletterades också med uttalandet, att man senare skulle diskutera en modul baserad på breddmåttet 1100 mm.
Irritationen ökar
Irritationen blir alltmer besvärande världen runt, över att standardiseringsarbetet på förpackningsområdet blivit så segslitet. FN-organet IMCO (International Maritime Consultative Organisation) har nu förklarat, att ISO med det snaraste måste lösa modul- och enhetslastproblemet, och att containermåtten bör vara basen vid standardisering. ISO har en längsta frist för sitt ställningstagande till 1975.
Det troliga är att ISO accepterar förslaget om att fastställa också en andra världsmodul för förpackningar, baserad på pallbredden 1100 mm. Förmodligen måste man resignera inför det faktum, att det är omöjligt att uppnå ett enda modulsystem som kan täcka allt förpackat gods i världen och samtidigt de från början oförenliga pall- och containerformaten. (Gunnar Larson 31
Vära ADB-standard
De kan dessutom utvecklas till individuell lösningar för varje öretag.
”Grå arbetskraft” underminera ”Grå arbetskraft> med omotiverade dagspenningar, obeskattade och alltför lockande arbetslöshetsunderstöd, ett femtiotal storprojekt som är i startgroparna utan att man vet varifrån arbetskraften ska tas — det här och en hel del annat ligger bakom den olyckliga situationen på arbetsmarknaden just nu, speciellt svår inom byggnads- och metallindustrin, där knappast ens trasorna i många fall återstår av vårens inkomst politiska uppgörelse.
— En del arbetsgivare bedriver en ansvarslös lönepolitik, sade bergsrådet E Tuomas-Kettunen då han risade också de egna leden i sitt föredrag vid Ekonomföreningen Niords 50-årsjubileum i slutet av september.
Han sade att bristen på arbetskraft har lett till att vissa arbetsgivare konkurrerar om den med alla möjliga löneförhöjningsmetoder, och att detta åstadkommit att vår lönenivå nu är så övergliden, att den torde slå finländskt rekord.
— En sådan lönepolitik, sade bergsråde 32
Tuomas-Kettunen, är om något ägnad att minska kollektivavtalens och arbetsmarknadsorganisationernas prestige.
Det hela har artat sig till en inflatorisk ringlek, där arbetstagarna driver från hus till hus, och kammar hem ytterligare några markslantar. Som blir allt värdelösare, eftersom det här sätter fart på inflationsspiralen. Vad säger arbetsgivarna om de här beskyllningarna för en ansvarslös lönepolitik?
Inom = metallindustrin är situationen kanske svårast. Behovet av arbetskraf är otrolig, 10000 arbetstagare skulle behövas. Vi har suget från de stora tillläggsprojekten i Lovisa, Neste, Pyhämaa, I år kräver de fyratusen arbetare, nästa år åttatusen. I Norge finns för tillfället redan 1000 finska metallarbetare. Där skulle finnas plats för 10000 till. — Skeppsbyggnadsindustrin behöver idag 1500—2000 arbetare, säger direktör Christian Landtman på Wärtsilä. Situationen är katastrofal. Löneglidningarna är lika stora som hela avtalsförhöjningen. Det är inte mycket kvar av vårvinterns inkomstpolitiska förhandlingar. Visst har Tuomas-Kettunen rätt i att arbetsgivarna borde vara solidariska. På våra möten är också alla av precis samma åsikt. Men när företaget står där med brist på arbetare, och leveranserna håller på att försenas — och här är det mera en fråga om prestige än om direkta böter — så slås de goda föresatserna i spillror. Man kan inte räkna med att stampa fram ur marken nya arbetare i den
Forum 15/74