Nordiska Genbanken ”arkiverar” växtgener
av Bjarne Nyman Forum 1989-12, sida 12-13, 31.08.1989
Nordiska Genbanken 10 år:
FRAMTIDA
VÄXTFÖRÄDLING
Nordiska Genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter, som underlyder Nordiska Ministerrådet, fyller i år tio år. Under denna tid har botanikerna i Norden samlat in frön av olika nyttoväxte 10 000-tals partier.
- Genbanken skall garantera, att de traditionella nordiska odlingsväxternas genetiska uppsättning bevaras för framtida behov, säger professor Peter Tigerstedt vid Helsingfors universitets institution för växtförädling. Det är fråga om genuppsättningar, som inte längre finns till exempel hos dagens spannmålsutsäden och som kan ha betydelse för växtförädlingen i framtiden.
12
Bjarne Nyman
VIKTIGA VÄXTGENER BEVARAS FÖ äxternas gener består — liksom | / människans — av en DNA-molekyl, där basparen har en viss sekvens, speciellt för varje gen. När de nordiska odlingsväxterna förädlas för att bättre anassas till det effektiva jordbrukets behov sker samtidigt en utarmning av genuppsättningen och växternas vilda bakgrund går om intet. - Skeendet är oåterkalleligt — det som en gång förlorats, är förlorat för alltid ger Peter Tigerstedt. Vi får en utarmad omgivning, där odlingsväxterna inte längre klarar sig utan människans hjälp. Nordiska Genbanken, med huvudsäte i Alnarp i Skåne, finns till för att motverka utarmningen. Där bevaras frösorter, som under årens lopp utvecklat speciella genuppsättningar. unika i världen. Det är fråga om spannmålsväxter, som anpassat sig till den korta men intensiva nordiska sommaren och som lärt sig att leva på våra nordliga breddgrader. De är inte nödvändigtvis lika effektiva och produktiva som dagens utsäden, men de har däremot den vilda bakgrund, som gör deras genuppsättning värdefull för kommande växtförädling.
Genbank — databank
I Alnarp förvaras fröpartier omfattande några tusentals korn av varje sort i nedfruset tillstånd (till -20”C). Ett reservlager finns i gamla stenkolsgruvor på Svalbard. All existerande information om fröna är dessutom lagrad på dator. För t ex en vetesort, finns egenskaper som proteinhalt, bakningsegenskaper, — frostbeständighet. motståndskraft, o d registrerade, vilket är till stor hjälp för växtförädlaren, som därför kan göra sin ta sökning efter lämpligt utgångsmaterial på dator.
I framtiden kommer informationen ytterligare att kunna preciseras, tack vare genteknologins frammarsch. Det blir möjligt att läsa all information, som finns — De speciella egenskaper våra vetestug har måste bevaras, genom att de är unika, säger professor Peter Tigerstedt. Nordiska Genbanken ”förvaltar” det genetiska arvet.
NORDEN 2 12/1989 FORUN generna i form av DNA-sekvenser, och lagra den effektivt på dator. Då blir det ännu lättare för växtförädlaren att hitta det material han vill ha.
Men uppgiften är inte enkel. Människans gener innehåller så mycket information att om den karterades och nedtecknades i bokform, skulle den växa till en bokhög av samma höjd som stadiontornet i Helsingfors. För växter gäller ungefärligen samma storleksordning - högen skulle bara bli 15-20 meter lägre.
- Redan om tio år kommer vi tack vare genteknologin att ha ett klart begrepp om den information som finns i växternas gener. förutspår Peter Tigerstedt. Genbankerna kommer att ha informationen lagrad som DNA-sekvenser på dator.
Utöver frösorter tar Nordiska Genbanken även hand om växter, som inte kan uppbevaras i fröform, tex potatis, fruktträd. bär och buskar. I dvlika fall har man skapat klonsamlingar, som bevaras i speciella anlagda odlingar. Till exempel på Åland finns klonsamlingar för vissa äpplen och körsbär. Samlingarna är registrerade i genbanken och egenskaperna lagrade på genbankens dator.
Speciella nordiska egenskape a Genbankens uppgift är att betjäidlingen i alla nordiska länder. dvs totalt ca 200 institutioner, statliga, privata och kooperativa. Kundkretsen är av klimatologiska skäl enbart nordisk, eftersom klimatet i de nordiska länderna ä speciellt. Vi har här våra långa sommardagar med nattlösa nätter. som gör det möjligt för växterna att assimilera koldioxid nära nog dygnet runt. Vidare sätter Golfströmmen sin speciella prägel på klimatet i Norden.
— Ingenstans i världen odlas vete på så nordliga breddgrader som hos oss, konstaterar Peter Tigerstedt, De speciella egenskaper som våra vetesorter har, måste bevaras, därför att de helt enkelt inte existerar hos andra sorter. Vi kan till exempel inte importera utsäden från USA, eftersom de inte skulle klara av våra klimatförhållanden. Också i Kanada ligger den nordliga gränsen för veteodling ungefär 1000 km söderom Finlands sydspets.
Utarmningen av det genetiska arvet sker av krassa ekonomiska orsaker. När det inte längre lönar sig att odla de gamla sorterna, får de ge vika för effektivare sorter eller så flyttas gränsen för odling söderut.
I de nordliga delarna av Finland och speciellt i Tornedalen har under årens lopp utvecklats speciella sorter av havre, vete och korn, som anpassat sig till det nordliga klimatet. Nu lönar det sig inte längre att odla dessa sorter, eftersom de inte kan konkurrera med sydligare sorter. Men de sydliga sorterna klarar inte av klimatet upp i norr. Följden är ingen odling av de aktuella spannmålen överhuvudtaget. Och risken för utarmning av värdefull genetisk information är uppenbar.
Men nu finns sorterna sedan tio år tillbaka uppbevarade i Nordiska Genbanken där de står till växtförädlingens tjänst, om man i framtiden vill dra nytta av de speciella egenskaper dessa sorter utvecklat ; sina gener.
Genteknologins dilemma
Genteknologin skapar — såsom ovan konstaterades — nya möjligheter för växtförädlingen, men samtidigt även problem, som kanske inte alltid är så speciellt lättlösta.
— Växtförädlingen utgår ifrån att gener är allmän egendom, på samma sätt som vatten och Iuft. Ingen skall kunna äga gener. Men hur blir det nu, när gener och gensekvenser kan syntetiseras? frågar sig Peter Tigerstedt. Skall t ex företag, som syntetiserat 1 500 baspar och åstadkommit en gen. som hindrar svampsjukdomar, kunna patentera sin uppfinning?
Situationen är enligt Peter Tigerstedt bäddad för en stor debatt, eftersom olika intressen står emot varandra. Många internationella storföretag, tex oljebolagen, har under de senaste åren kraftigt börjat engagera sig i genteknologi.
I USA är patenttänkandet förhärskande, medan de flesta länder i Europa talar för Plants Breeder’s Rights. Det senare innebär, att den som utvecklat en gen skall ha rätt till de produkter som kan åstadkommas, inte till själva genen. Vårt land ligger tillsvidare utanför denna överenskommelse om PBR. Å andra sidan har heller ingen ännu i vårt land försökt få patent på en gen. LJ
For Nordic expatriates
Nordben is co-owned by four leading Nordic insurance companies. Through these combine resources and experience Nordben can provide lif and pension solutions created and managed with international understanding and flexibility and at the same time observing Nordic traditions.
For futher details contact Paul Cutter or Tomas Järisoo
NORDBEN IS THE Nora
Life and Pension Insurance Co, Ltd Harbour House, South Esplanade,
Guernsey, Channel Islands.
SPECIALIST IN =
LIFE & PENSION
Telephone +44 481 710 661 Facsimile +44 481 710 719
Finland +35806165917
Sweden +4HOB7873812 Denmark +451151513 Norway — +472489269
NORDBEN
Life and Pension Insuranee Co, Lid Member of Lautro
FÖRUN, 12/1989
Information also available in the Nordic Countries
Benny Tuomolin. Pensions-Varma Hans Ektund, Försäkringsbolaget SPP Ole Ramer, Statsunstalten för Livsförsi Torfinn Torheim, UNI Forsikring Livsf 13