Nordiska konjunkturläget: Tillväxt så in i Norden

Taggar: Orter: Norden Teman: ekonomi

HH konjunktur e puls

Nordiska konjunkturläget:

Tillväxt så in i Norden

DE NORDISKA LÄNDERNAS EKONOMIER TUFFAR PÅ FÖR FULLT. NORGE, DANMARK OCH ISLAND ÄR NÄRA SINA KAPACITETSTAK.

et är inte bara Finland som D upplever en stark ekonomis tillväxt. Alla nordiska länder präglas av en utdragen tillväxtperiod, som det inte syns något omedelbart slut på. De norska, danska och isländska ekonomierna är emellertid rätt nära sina kapacitetstak, varför en viss avmattning av tillväxttakten är att vänta. I dessa länder finns dessutom en risk för överhettning, i Norges fall en alldeles uppenbar sådan. I Sverige, som de senaste åren haft en svagare tillväxt än grannarna, tyder de senaste tecknen däremot på att tillväxttakten ännu kan öka.

Även om utsikterna de närmaste åren verkar ljusa, finns en rad hotbilder på längre sikt. Norden dras fortsättningsvis med en hög skattebörda och en stor offentlig sektor. I Sverige och Finland uppvisar arbetsmarknaderna inte ännu en sådan flexibilitet att framtida utmaningar i en allt öppnare ekonomi nödvändigtvis kan mötas. De norska och isländska ekonomierna möter en annan typs hot: De kännetecknas av ett oroande stort beroende av en enda råvarutyp.

Sveriges tillväxt öka med inhemsk kraft

Finland drabbades hårdast av den ekonomiska krisen i början av 90-talet, men också Sverige djupdök. Sveriges ekonomi började liksom Finlands åter växa snabbt efter 1993, men tillväxten kom av sig. Nu verkar tillväxten dock ta fart igen.

Den låga tillväxten 1996-97 berodde på en svag inhemsk efterfrågan. Nu börjar sysselsättningsläget och inkomstutvecklingen förbättras. Beslutet att inte delta i EMU:s tredje skede har inte följts av högre räntor. Också förväntningarna har förbättrats. Så trots att exporttillväxten efter ett antal goda år lite avstannar verkar den inhemska efterfrågan ta ordentligt fart. De flesta

Skribenten är ekonomist vid PTT Pellervo ekonomiska forskningsinstitut bedömare antog ännu i våras en något försvagad tillväxt år 1999 jämfört med 1998, men nu verkar detta ändra. Sveriges främsta analysinstitut Konjunkturinstitutet skriver i sin senaste prognos upp tillväxtsiffrorna för 199899 till 2,9 respektive 3,3 procent.

Strukturellt finns det ändå en hel del problem. Arbetslösheten har hållits låg främst genom arbetskrafts- och utbildningspolitiska åtgärder medan några egentliga steg för flexibilitet på arbetsmarknaden inte tagits. Även om den offentliga sektorns balans nu är god, är skattegraden och den offentliga utgiftsnivån ohållbart höga. Dessa är för övrigt sådana problem som den finländska ekonomin i olika utsträckning delar med den svenska.

Från finländsk sida är det av intresse hur den svenska kronans kurs utvecklar sig nu då Sverige är utanför EMU:s tredje skede och Finland är med. Försvagas kronan mycket i förhållande till euron försämras vår relativa konkurrenskraft. En oro för att så håller på att ske har framförts i den finländska debatten. I Sverige debatteras det varför så sker, eftersom fundamenten inte skulle tala för en försvagning. Därför bedömer man på flera håll i Sverige att kronan nu är undervärderad och åter kommer att stärkas.

Oljebaserad tillväxt i Norge, annat trängs ut

Norges ekonomi avviker från RR | mm dernas på ett avgörande sätt: Det myck I m et starka beroendet av energisektorn. Exportintäkterna från denna kombinerat med en lyckad ekonomisk politik har tryggat en stabil och snabb ekonomisk tillväxt hela 90-talet.

Idag står den norska ekonomin på randen till överhettning. Bakom den ekonomisk-politiska framgången ligger en kombination av stabil växelkurs, återhållsam finanspolitik och moderat inkomstpolitik. Särskilt de sistnämnda har förmått hålla inflationen i schack trots den höga tillväxten. Idag hotas detta på många fronter. Arbetslösheten har sjunkit under den s.k. naturliga arbetslösheten, vilket lett till arbetskraftsrist i flera branscher. Tills vidare har efterfrågan kunnat mötas av ett ökat arbetskraftsdeltagande och arbetskraftsimport (inklusive i viss utsträckning rån Finland). Men då taket börjar vara nära är risken för löneinflation uppenbar, trots de tidigare framgångarna att hålla arbetskraftskostnaderna i styr.

Dessutom har den ekonomisk-politiska policymixen som berömts naggats i kanterna. Det stora överskottet i bytesbalansen innebär ett förstärknings OLIKA TILLVÄXTRYTM I DE OLIKA LÄNDERNA Reell BNP 1987-99 [1990 = 100 ag R 1995 9899"

FORUM NR 7-8/98

Medelta å rognos + 1961-70 1971-80 1931-90 1991-33 1994-97 1998: = 1999! nyare Finland 48080 35086 -3,1026 —-3,9006 47006 4208 30080 c högre) Sverige 4,60 — 2,0096 20090 —-1,6086 — -2,6086 2,60 24080 högre Danmark = 4,5046 2.308 —2,0086 — 10086 3209 3,004 28096 .v lägre Norge 4206 — 47096 24086 3008 4509 4,1096 - 3,0090 läg Island 4,80 64086 2,8096 —-0,406 3706 — 46086 34026 42 a tryck mot kronan. Strävan efter en stabil växelkurs har tvingat fram lägre räntor än vad den inhemska situationen skulle förutsätta. Dessutom har den nya norska regeringen, som tillträdde senaste år, genomfört en rad reformer som konjunkturmässigt inte varit särskilt lyckade. De sociala utgifterna har ökat i en tid då en fortsatt mycket stram finanspolitik skulle ha varit välkommen. Ökade möjligheter till studieledigheter har de facto minskat utbudet på arbetskraft i en tid av arbetskraftsbrist.

Trots detta förefaller den norska ekonomin fortsätta växa de närmaste åren, om än något långsammare än tidigare. Men på längre sikt finns hotbilder. Nordsjöoljan och -gasen är självfallet grundorsaken till att det går så bra för Norge. Men å andra sidan börjar energisektorn dominera näringsstrukturen. Mervärdet av energiproduktionen är redan idag klart större än hela den egentliga industrins - som också den mer än tidigare är energirelaterad. Norges näringsstruktur har blivit ensidigare och mer beroende av en mindre förädlad produkt, som dessutom inte räcker i evighet. Norges beslut att stanna utanför såväl EU som EMU gynnar inte nödvändigtvis strävan att åter göra näringsstrukturen mer mångidig. Av intresse är dessutom hur väl den s.k. Petroleum-fonden, som placerar en del av oljeintäkterna utomlands med tanke på framtiden, kommer att utvecklas.

Danmark åtgärdade ekonomin tidigare än andra

Sedan 1993 har Dan- H = mark haft en lång enhetlig period av stark tillväxt. Detta måste H m ses mot bakgrunden att Danmark varken upplevde en motsvarande nedgång som Finland och Sverige under början av 90-talet, eller gynnats av någon särskilt lönsam bransch såsom den norska oljan. De goda åren ger nu Danmark

FORUM NR 7-B/98

Prognosen 1998,1999 är OECD: dess lägsta arbetslöshetsgrad på tio år, och både den offentliga ekonomin och bytesbalansen uppvisar stadiga överskott.

Den danska ekonomin har varit mer stabil än Sveriges och Finlands inte minst därför att Danmark tidigare inledde saneringen av den offentliga ekonomin och skapade större flexibilitet på arbetsmarknaden. Detta märktes i en högre arbetslöshet under 80-talet, men nu då arbetskraften varit mer flexibel har den danska ekonomin bättre kunnat snappa upp tillväxtimpulser. Anpassning till recessionen i början av 90-talet kan delvis tillskrivas detta, även om det faktum att den danska finansmarknaden slapp en motsvarande bankkris som de andra nordiska länderna spelade den viktigaste rollen. Danmark klarade sig genom en intern anpassning med enbart avstannande tillväxt, stabil valutakurs samt bara något ökad arbetslöshet och ökat offentligt underskott - till skillnad från OSS grannar som kommit upp ur träsket först efter devalveringar, enorma underskott i de offentliga finanserna och kraftigt ökad arbetslöshet.

Utsikterna för de närmaste åren är fortsättningsvis goda. Tillväxten ser visserligen ut att avstanna något under 1998-99. De senaste prognoserna pekar på lägre siffror än OECD förutspår. Det är dock inte fråga om någon egentlig konjunktursväng, utan närmast en följd av att kapacitetstaken börjar vara nära i flera branscher. Såväl konsumenternas som näringslivets förväntningar är höga, räntorna är relativt låga och än så länge har inflationen inte tagit fart. Det danska ekonomiministeriet upplever dock att det finns en risk för överhettning, varför regeringen planerar strama åt finanspolitiken nästa år. Det förefaller vara en välriktad åtgärd. Då Danmark beslutat hålla sig utanför EMU:s tredje skede, men ändå eftersträvar en stabil valutakurs, kan en ökande löneinflation och räntestegring lätt bryta ryggen av den fortsatt tillväxten. Dessutom finns det klara branschvisa överhettningar och flaskhalsar, inte minst på fastighetsmarknaden och inom byggnadsbranschen.

90-talet lyckat för Island Detta decennium har överlag varit en fram- H LL gångsrik period för den isländska ekono- | m min. Inflationen, som varit ett ständigt fenomen på Island, har fåtts ner. Då den tidigare stadigt legat på över 30 procent - t.o.m. närmare 100 procent i början av 80-talet - är den nu på en internationellt sett helt gångbar nivå om några procent. Finansmarknaden har avreglerats och budgeten balanserats efter att närapå ständigt uppvisat underskott. Följden har varit en god tillväxt den senaste fem åren.

Om Norges ekonomi är oroande ensidigt beroende av en råvarutyp, så gäller motsvarande i ännu högre grad för Island. Över 70 procent av landets export är fiskprodukter. Konjunkturutvecklingen är följaktligen starkt beroende av priset och tillgången på fisk. Näringsstrukturens smala bas understryks av att ytterligare 12 procent av exporten kommer från den energiintensiva aluminiumproduktionen, som lockats hit av den i praktiken kostnadslösa energitillgången.

Islands arbetsmarknad har som motvikt till denna ensidighet tryggat en viss stabilitet i utvecklingen .Arbetskraftsdeltagande är högst av alla OECDländer, då 83 procent av den arbetsföra befolkningen tillhör arbetskraften. Motsvarande siffra för Sverige och Finland ligger kring 75 procent, medan ett europeiskt medeltal är långt under 70. Dessutom arbetar islänningarna i medeltal längre än de flesta andra européer. Arbetslösheten har varit mycket låg, eftersorn det höga arbetsdeltagandet och den långa arbetstiden smidigt anpassats till behovet. Den senaste tiden har en viss orolighet emellertid kunnat skönjas på arbetsmarknaden. Fiskarna strejkade under våren. Strävan efter av större stabilitet i avlöning och anställningsförhållanden låg delvis i bakgrunden.

Den närmaste framtiden ser fortsättningsvis rätt ljus ut. Även om risken för en överhettning av ekonomin också är aktuell så antas tillväxten fortsätta på en hög nivå. 9