Nordiskt ekonomiskt samarbete
av Mats Kockberg Forum 1980-04, sida 07, 05.03.1980
ledaren
Nordiskt ekonomiskt samarbete
TVÅA MANADER har förflutit sedan Volvo-chefen Pehr Gyllenhammar vid en av Tekniska Föreningen i Finland arrangerad paneldebatt framkastad ett förslag om intensifierat nordiskt ekonomiskt samarbete och ett nytt organ för att driva på utvecklingen i önskad riktning. Frågan ha väckt en intensiv debatt i nordisk tidningspress och berörs säkerligen under Nordiska Rådets sessio i Reykjavik denna vecka.
De professionella nordisterna har som väntat förhållit sig ytterst positivt till planerna. I synnerhet beträffande projektexporten kan man vinna mycket genom ökad nordisk integration, säger man. Den nordiska samarbetstanken har generellt förespråkare i sgs alla läger, oc det föreligger inga sakskäl att motsätta sig ökade gemensamma satsningar på olika områden. Ä andra sidan har man på sina håll, mest dock i kuloardiskussionerna, med dämpad iver kommenterat planerna på ett nordiskt samlat uppträdand på världsmarknaden. Varför skulle t ex den finländska byggnadsindustrin med gott fotfäste i SEV-länderna och Mellanöstern med vett och vilja släppa in skandinaviska konkurrenter på marknaden? Pessimisterna, eller realisterna som de själva gärna kallar sig, svarar genom att i samma mening hävda: lika ogärna som den svenska industrin med en väletablerad position på den latinamerikanska marknaden förhandlar om projektofferter med nordiska kolleger!
Trots att man i viss mån kan ge tvivlarna rät i denna skepticism, bör man inte sopa frågan om ökat nordiskt ekonomiskt samarbete under mattan. De praktiska samarbetssvårigheterna på fältet får inte utgöra ett hinder för lagstiftarna att skapa gynnsamma förutsättningar för integrationen, Däremot kan man ifrågasätta behovet av ett nytt korporativt organ utöver de existerande nordiska samarbetsinstanserna för att utveckla industrisamarbetet.
Ur Nordiska Ministerrådets berättelse över samarbetet, Nordiska Rådets ekonomiska utskotts utlåtande och de nordiska parlamentarikerna industri- och finanspolitiska motioner vilka alla behandlas under NR-sessionen — framgår nämligen att sgs samtliga substansfrågor är under beredning inom ramen för det redan etablerade samarbetet. Man utreder fn hur det skall gå att röja undan de såväl juridiska som beskattningsmässiga hinder som finns för den industriella integrationen. Man skall bl a forsk i möjligheterna att upprätta en nordisk bolagsform för att få fart på samverkan.
Redan nu uppfattas de nordiska länderna inom många företag som en utvidgad hemmamarknad. NR-sessionen väntas nu uttala sig till förmån för en möjligast långtgående harmonisering av beskattning, valutakurser och industripolitik för att ytterligare understryka hemmamarknadsaspekten.
Det nordiska parlamentariska organet fäster också uppmärksamheten vid energisamarbetet. Utvinningen av norsk olja på Nordkalotten är ett konkret projekt som kan gagna alla parter, och dessutom kan en samfälld insats då det gäller bruket av alkohol som energikälla leda till ett profitabelt slutresultat,
Istället för att grunda den av Gyllenhammar föreslagna nordiska industristiftelsen och därigenom ytterligare skapa ett resurskrävande byråkratiskt organ bör man se till att det nordiska ekonomiska forskningsråd som senare i å startar sin verksamhet jämte Nordiska Investeringsbanken ges kompetens att effektivt bereda konkreta samarbetsfrågor inom sina gebit.
Det nordiska samarbetet är i sin helhet en framåtskridande process. Alltför ofta framställs de samnordiska organen i en negativ dager med hänvisning till att rafflande tidningsrubriker sällan följer på deras initiativ. Det betyder emellertid inte att samarbetskvarnarna inte skulle mala: braskande rubriker behöver inte betyda att budskapet skulle vara sensationellt. Uteblivna förstasidesnyheter behöver inte heller vara ett tecken på nonchalans eller bristande initiativförmåga!
FORUM 4/80