KERA i Vasa län: Fram för företagsamhet!

av Hans Östermark Forum 1980-04, sida 12-13, 05.03.1980

Taggar: Bolag: KERA Teman: företagsamhet

KERA i Vasa län: Fram för företagsamhet!

Vilka problem kan man skönja då det gäller framtiden för företagarna i Vasa län? KERA d v s Utvecklingsområdesfonden är med om att lösa problemen, främst d finansiella.

FA” Utvecklingsområdesfonden Ab (KERA) har under sin snart 9 år långa verksamhet beviljat krediter för totalt över 1,8 mrd mk varav företag inom Vasa län erhållit c 340 milj mk.

Företag belägna på den svensk- och tvåspråkiga kustremsan mellan Kristinestad i söder och Karleby i norr har under nämnda period beviljats krediter på drygt 152 milj mk fördelade på 434 krediter. Antalet nya arbetsplatser, som beräknas uppstå i de av KERA delfinansierade företagen på nämnda kustremsa är enligt KERAs uppföljningsregister 5 136 st.

Vasa län har proportionellt sett det största antalet potentiella kunder och sålunda har också länets andel av KERAS totala långivning varit relativt hög. Man bör dock komma =ihäg att KERAs låneandelar är lägre i Vasa län än i u-områdenas mera eftersatta delar i norra och i östra Finland. Likaså bör man komma ihåg att KERA. till sin natur är ett kompletterande kreditinstitut, kanhända den övriga kapitalförsörjningen också är sämre ställd i mindre industriella områden.

Vasa län hör huvudsakligen till u-områdenas zon II förutom vissa kommuner

För att ge läsaren en bättre bild i det följande fördelningen brans: kreditgivningen år 1979 inom det sk Suomenselkäområdet, som hör till zon I Dessutom tillämpas för vissa skärgårdsområden vissa specialförmåner.

Vilka reflektioner kan man då göra då det gäller Vasa län sett ur KERAS synvinkel? Som helhet betraktat är länet onekligen ett av de mera utvecklade då det gäller u-områdeslänen, Inom länet finns dock stora regionala skillnader, som borde beaktas när man försöker göra några regionala jämförelser.

Man bör likaså t ex beakta länets närhet till den svenska arbetsmarknaden och andra faktorer, som talar för starka insatser från samhällets sida då det gäller att stöda näringslivets utveckling.

KERAs kundföretag i Vasa län har klarat sig bättre ur 1970-talets lågkonjunktur än KERAS genomsnittliga kundföretag. Orsakerna är säkert många, det man närmast kommer att tänka på är de gamla företagstraditionerna inom länet, en mångsidig näringsstruktur, småföretagsdominansen med sin flexibilitet etc.

En företagsform, som för en riskfinansiär som KERA har bevisat sin livskraft uttryckligen i Vasa län är familjeföretagen. Å andra sidan har man under lågkon av fondens finansiering anges chvis I Vasa län då det gälle antal belopp nya arbetskrediter (1 000) platser lantbrukets binäringar 80 10 832 130 livsmedelsindustri (ingår foderkök för pälsdjursnäringen) 2 10 382 98 textil, konfektion och läder 20 2522 145 träförädling (sågar, snickerier etc) 33 9645 216 kemisk, gummi- och plastindustri 6 2900 s1T glas, betong o d industri 6 4 500 90 metall- och verkstadsindustri 43 8997 260 fastighetsbolag & kommunernas industrihallar 28 12807 — övriga 14 1805 42 251 64 390 1032 1 — Vi inom Utvecklingsområdesfonden (KERA) är beredda att, i samarbete med företagarna och andra intressenter, bistå företagarverksamheten på 1980-talet, skriver region chef Hans Östermark.

junkturens år kommit att tänka på sårbarheten inom vissa kommuners näringsliv på grund av koncentrerade satsningar på bara en viss bransch. I rättvisans namn bör man dock ge kommunerna och speciellt då de svensk- och tvåspråkiga i Vasa läns kustområde en eloge för sina framsynta satsningar då det gällt åtgärder som syftar till ett mera diversifierat näringsliv och nya arbetsplatser inom kommunerna.

Problem

Vilka problem kan man då skönja då det gäller framtiden och företagandet? Problemen är av skiftande natur och gäller speciellt småföretagarna.

& Byråkratin. Småföretagens ledare är i de flesta fall produktionsorienterade och de har inte möjlig het att lösgöra sig i tillräcklig utsträckning för skötseln av egentliga administrationsoch ledningsuppgifter, för att inte tala om skötseln av den pappersexercis, som samhällets olika, ofta okoordinerade instanser kräver då det gäller både rapportering och ansökningsförfaranden. Företagarens hela arbetsinsats snedvrids och han är tvungen att anlita utomstående expertis, vars kostnader är orimliga i relation till företagarens verksamhet, Något borde absolut göras på denna punkt, den ökande pappersexercisen tar kål på företagarna, och avskräcker från de så viktiga nyetableringarna.

€ Generationsskiftet. För företagen och samhället är det av ytterst stor betydelse att företagsverksamheten förutsätter störningsfritt oberoende av ett ägar FORUM 4/8 byte. I synnerhet då det gäller familjeföretagen är det svårt att förverkliga generationsväxlingen på grund av tex finansierings- och arvsskatteproblem. Förverkligandet av generationsskiftet bör planeras väl och är mänga gånger tidskrävande. Och tyvärr är det så att själva företagandet anses kräva så mycket tid av företagaren att han inte i tid beaktar de problem, som kommer att uppstå i samband med tex ett plötsligt dödsfall. Brådskande åtgärder från statsmaktens sida borde vidtas för bevarande av den för oss alla så viktiga företagsamheten.

€ Finansieringen. Sett ur en riskfinansiärs synvinkel är företagens största problem inom finansieringssektorn avsaknaden av betryggande säkerheter. Det nuva rande <inteckningssystemet motsvarar knappast tidens krav. Lösöresinteckningarna borde sålunda absolut ges en bättre förmånsrätt än vad den nuvarande lagstiftningen skänker. Likaså borde företagens huvudaktionärers personliga borgensansvar begränsas till en skälig nivå.

| Företagarutbildning. En fråga som också skulle fordra en närmare konfrontation och speciellt då på finlandssvenskt håll är utvecklandet av utbildningen av företagare och företagsledare för mindre företag. Företagarens roll är så krävande att krafttag borde vidtas för att råda bot på problemet. Intimare samarbete mellan företag och utbildningsanstalter på alla nivåer, effektivisering av fortbildning inom företagarsektorn genom ökad koordi nering o d skulle säkert vara på sin plats. Det verkar som om man också på företagarhåll har ändrat attityderna då det gäller utbildningsfrågor, så att realistiska möjligheter torde finnas med tanke på en positiv utveckling också inom denna sektor.

I denna artikel har beskattningsfrågor «avsiktligt utelämnats. För de flesta av företagarna är säkerligen beskattningen ett överhängande problem, ett problem, som kommer att existera så länge beskattning existerar!

Jag har den bestämda uppfattningen, att man på företagarhåll inom Vasa län trots allt ser positivt på framtiden och sina möjligheter att delta i utvecklandet av de samhällen där de verkar.

Hans Östermark 0

Det statsdominerade specialkreditinstitutet KERA (Utvecklingsområdesfonden Ab) har sedan det grundades år 1971 med huvudkontor i Kuopio haft ett regionkontor i Vasa med Vasa län som huvudsakligt verksamhetsområde. KERA beviljar krediter åt små- och medelstora företag ävensom åt kommunerna för deras industriella investeringar dvs närmast industrihallar. Enligt den lag som = reglerar KERAs verksamhet hör förutom egentlig industri följande branscher till KERAsS finansiering e turismföretag I e pälsdjursfarmin e fiske och fiskodlin e -handelsträdgårda e torvproduktio e arbetsrörelser

Kännetecknande för KERAs verksamhet är att krediterna kan beviljas utan betryggande säkerheter och likaså måste alltid en företagsanalys utföras över alla företag, som ansöker lån. Huvudkriteriet vid långivningen är företagets förutsättningar att kunna driva sin verksamhet lönsamt i framtiden. d|

Osakeyhtiö A L G O L Aktiebolag

RESULTATRÄKNING 1. 7. 1978 —30. 9. 1979

Omsättning Kostnader

Material och förnödenheter/varor

Löner yror vriga k

Förändring i lager

Driftsbidrag « oossssssrr rese re rea

Avskrivningar Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier .

Rörelsevinst . .

Aktiva Finansieringstillgångar

Kassa och banktillgodohavanden …

Försäljningsfordringar . .. Lånefordringar ……. Omsättningsskattefordran Förskottsbetalningar . Resultatregleringar … Övriga finansieringstillgångar .

Omsättningstillgångar Material och förnödenheter . .. Hel- och halvfabrikat/varor ..

Anläggningstillgångar och övrig utgifter med lång verkningstid Jordområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Aktier och andelar .

266.441.312,8 231.061.984,91 22.154.720,5 1.590.049,53 15.096.631,2 11.858.540,88 258.044.836,3 srtanserrer rr etern est 8.396.476,4 rese 859.494,63 875.325,66 1 .734.820 29 6.661.656,1 Övriga intäkter och kostnader

Ränteintäkter .. Dividendintäkter Övriga intäkter . Övriga kostnade Ändring av reserveringar . .. Räntekostnader .. Direkta skatter .

Räkenskapsperiodens vinst …..ses-sssessrs

BALANSRÄKNING 30. 9. 197 2.220.750,6 I 42,484.669,26 3.362.447,99 1.862.792,81 425.000,00 1.089.067,80 2.330.081,0 53.774.809,4 29.476.931,8 2,771.879,13 5.550.531,68 2.241.002,7 6.199.254,94 — 16.768.668,54

Passiva

Främmande kapital Kortfristigt Leverantörskulder . . Förskottsbetainingar Resultatregleringar . Övriga kortfristiga ski Långfristigt Lån av penninginrättningar . Pensionslån Reserveringar Investeringsreservering … Kreditförlustreservering . Garantireservering Eget kapital! Aktiekapital Fonder …. Vinst från tid Räkenskapsperioden 1.119.675,71 65-107,20 .547.609,54 13,65

S S 4.420.278,80 11.081.934,9 —4.869.283,99 —1.783.052,4 — 2.362.396,7 2.067.201,7 54,068.153,55 998.726,92 4.742.191,7 66.256.515,5 9.244.403,56 6.393.425,5 15.637.229,0 4.478.000,00 1.274.454,0 32.350 00 5.784.814,0 3.500.000,00 6.583.910,08 90.139,3 2.067.201,77 12.341,251,1 100.020.409,84

FORUM 4/8 13