Nordiskt samarbete inom petrokemin
av Håkan Lühr Forum 1977-12, sida 14, 31.08.1977
Nordiskt samarbete inom petrokemin
De nordiska folken (22 miljoner människor) konsumera i dag ca 75 kg plast per person och år, totalförbrukningen är alltså 1,65 miljoner ton. Om vi tillämpar USA:s tillväxttakt på oss, blir Nordens plastkonsumtion år 198 det dubbla eller 3,3 miljoner ton och vill man göra ett räkneexperiment för år 2000 kommer vi till talet 10 miljoner ton. Den sista prognosen är säkert behäftad med många osäkerhetsmoment, men i varje fall är det fråga om stora mängder av dessa syntetiska konstruktionsmaterial.
Nu frågar man sig vem det är som kommer att tillverka råmaterialet till dessa plastprodukter och vem som kommer att göra de plaster som vidareförädlas i Finland.
Vid förädlingen av råolja erhålls samtidigt utgångsmaterial för petrokemiska produkter. Då dessa behövs i allt större utsträckning och deras framställning fordrar allt större och mera kapitalkrävande anläggningar skulle utvecklandet av ett samarbete mellan de nordiska länderna med förnuftig fördelning av uppdragen ligga nära till hands.
=—— I rapporten från det nordiska statsministermötet i Helsingfors den 3 december 1976 sägs bla.:
Med petrokemisk industri förstås den industri som använder råolja eller jordgas som råmaterial. En grupp av de slutprodukter som erhålles vid den kemiska förädlingen kallas polymerer och används som viktigaste ingrediens då man gör plaster, gummi och syntetfibrer. På petrokemisk väg kan man även göra gödselmedel och vissa baskemikalier, viktigast bland dessa kanske ammoniak. Då oljan behandlats så att man erhållit industribensin får man ur denna genom :krackning eten som utgör det viktigaste utgångsmaterialet för plasterna polyeten . och = polyvinylklorid. Vid krackningen erhålles samtidigt propen, som i sin tur är utgångsmaterialet för polypropen. Denna plast har under senaste tid väckt stort intresse för sin mångsidighet, man kan tex tillverka fibrer och ur fibrerna möbeltyger, strumpor, skjortor m m.
Ur butadien kan man åter göra gummiliknande produkter.
1 ”Statsministrarna dryftade den senaste tidens utveckling inom det nordiska energi- och industrisamarbetet, i detta sammanhang speciellt perspektiven kring olje- och gasförekomsterna på den norska kontinentalsockeln. Statsministrarna var eniga om att de norska gas- och oljeförekomsterna representerar en värdefull resurs både som energi och som råvara och att detta utgör en naturlig grund för ett bredare industri- och energisamarbete i Norden. Man betonade vikten av att tillgodose nordiska intressen vid ilandföring och distribution av gas och olja från kända och eventuellt nya fält för att därigenom bla främja ett bredare industrisamarbete. På längre sikt kan eventuella olje- och gasfynd på den nordliga kontinentalsockeln utanför Norge öppna nya intressanta samarbetsmöjligheter.”
Vad som är av speciellt intresse är utnyttjandet av eventuella fyndigheter som göres norr om 62 breddgraden vilket framhålles i den norska kommuniken från nämnda möte: ”Statsministrene var enige om at det ber settes i gang en studie for å klarlegge mulighetene, feltene og formene for et samarbeid mellom d tre land, bygget på den forutsetning at det avdekkes drivverdige funn utenfor Nord-Norge.
Statsministrene ga de tre lands samarbeidsministre i oppdrag å ta initiativet til en slik studie.”.
Norskt-svenskt samarbete
Vid ett möte i Köpenhamn den 27 februari 1976 mellan den norska och svenska industriministern enades man om att utreda möjligheterna för ett närmare norskt-svenskt samarbete i första hand inom oljeförsörjning och petrokemisk industri. Den kommitté som bildades som resultat av detta möte har gett en rapport den 2 mars 1977. Då rapportens kapitel om ”Petrokemisk industri” och ”Förstudie av en våtgaskracker” mycket nära berör det nordiska samarbetet citerar vi delar av dessa kapitel:
Petrokemisk industri
Det petrokemiska området består av ett stort antal produkter, men i detta sammanhang är det främst sådana petrokemiska produkter för vilka produktionskapaciteten kan komma att byggas ut som är av intresse. Utredningsmandatet bör ses mot bakgrund av en ömsesidig målsättning att dels söka utnyttja existerande samarbetsmöjligheter för en mer expansiv utveckling inom det petrokemiska produktionsområdet, dels undvika sådana investeringar som leder till överkapacitet med risk för olönsamhet, kapitalförstöring och sysselsättningssvårigheter. För att kartlägga samarbetsmöjligheterna har en sammanställning gjorts över tillgängligt svensk-norskt ”marknadsutrymme” i stadium 1985. Tillgängligt ”marknadsutrymme” har definierats som skillnaden mellan inhemsk förbrukning och kapacitet efter beslutad utbyggnad. Det har även gjorts en kartläggning av ännu inte beslutade utbyggnader vilka eventuellt kan realiseras under perioden, Det bör påpekas att förbrukningsprognoserna är förknippade med bevänd!
FORUM 12/77