Konjunkturläget allt dystrare

av G M-z Forum 1977-12, sida 51-52, 31.08.1977

De dystra prognoser som Forum gjorde senaste höst, och som skilde sig från de flesta andra prognosmakares, var inte all pessimistiska i överkant. Tvärtom var inte ens Forum tillräckligt pessimistisk, även om vi såg svartare på framtiden än alla andr institutioner.

Det är nu ganska tydligt att totalproduktionen i år blir mindre än i fjol. Vi är på väg ne i en ny recession. Återhämtningen i fjo blev inte mera än tio månader lång. Vi får endast hoppas att också nedgången n blir kortvarig, även om garantier inte kan ges.

Skogsindustrin dämpade sin optimism

SW” Skogsindustrins produktionsvolym per arbetsdag låg i maj 6 procent över den motsvarande fjolårsnivån. Resultaten varierade starkt, både i tiden och mellan branscherna, under april och maj. Men 6 procent är ett ungefärligt och rimligt medelvärde för ökningstakten. Också exportsiffrorna var åtminstone ännu i januari och februari växande. Det som däremot inger bekymmer är nedgången i skogsavverkningarna. Den visar att man inom skogsindustrin har reviderat höstens optimistiska konjunkturförväntningar neråt. Medan man senaste höst och i början av vintern låg skyhögt över föregående års nivå låg man i april nere på fjolårsnivån och i maj bara 4 procent högre än för ett år sedan, Råvaruanskaffningen visar inte optimism. Man tog i så hårt senaste höst att man efter nedskruvningen av målet för lageranskaffningen kunde avsluta hyggessäsongen tidigare än vanligt.

Under hela hyggesåret från juli till maj har man dock avverkat en dryg femtedel mera än föregående period. ‘Timmeranskaffningen = var 50 procent och avverkningen av massaved 4 procent större än året förut. Sågindustrin har alltså goda lager medan pappersindustrin har varit försiktig i råvaruanskaffningen.

Järnverken hindrar katastrofsitfror

Den nya recessionen beror tydligen inte främst på skogsindustrin, Inom metallindustrin råder det däremot växande bekymmer. Maskininvesteringarna hos oss och utomlands utvecklar sig inte positivt. I maj minskade maskinindustrins och den elektrotekniska industrins produktionsvolym med 16 och 14 procent. I april med dess speciella förhållanden = var = nivåminskningen över 20 procent. För transportmedelsindustrin var tillbakagången i maj 13 procent.

Det som hindrar rena katastrofsiffror för metallindustrin som helhet är- vo Medan totalproduktionen enligt Mercators index ännu senaste vinter under januari och februari höll sig uppe något så när väl, vände läget under våren. Under mars och april låg indextalet per arbetsdag 5 och 2 procent lägre än vid samma tid året förut. Och enligt de preliminära siffrorna för maj fortsatte utförsbacken då och gav en ca 4 procént lägre nivå jämfört me produktionen i maj i fjol.

lymökningen inom järnverken, Där har man ju tagit ny kapacitet i bruk och tydligen lyckats klara avsättningen. Järnverken hade i maj 22 procent större produktionsvolym än för ett år sedan. Övrig produktion av basmetallprodukter ökade med 8 procent, medan metallmanufaktur ökade 12 procent. Genom dessa ökningstal kunde metallindustrins produktionsvolym hindras att minska mera än 7 procent. Men detta är ju illa nog.

Tog löftena skruv?

Ser man på byggnadsstatistiken blir förhoppningarna om ökade industriinvesteringar inte särskilt goda, åtminstone inte på kort sikt. De pågående industri “byggnadsprojektens kub va vid utgången av mars 15 procent mindre än för. ett år sedan. Men å andra sidan var igångsättningen av nya projekt något större än under första kvartalet i fjol. Nu ökade kuben med

Branchläge hjälp som strejkrörelserna gav kan komma att ligga en god bit handeln då dras ned till samma blir läget också prekärt inom ha politiken haft framgång.

Könjunkturläget har tydligt försämrats bruket och skogsbruket som visade ökning under vårmånaderna. Under sommaren svängde troligen jordbruket och möjligen också skogsbruket över till minussidan.

Kvartalssiffrorna för industrin är oroväckande. Årsmedeltale vånande nog är det byggnadssektorn som är en relativ ljuspunkt och överträffar förväntningarna. Där har den statliga stimulans Näringsgrenarnas förändringstakt Förändring i “/a per arbetsdag 1977/7 11 procent. Har kanske skattelättnadslöftena för industribyggnader tagi skruv? Att antalet beviljade byggnadstillstånd för industriprojekt efter en ökning i april åter minskade i maj manar till försiktighet i bedömningen, Däremot har våra myndigheter en fjäder i hatten när det gäller bostadsbyggandet, Kuben var vid utgången av mars 4 procent större än för ett år sedan för de pågående projektens del. Och de beviljade nya byggtillstånden var i maj 6 procent större än i fjol vid samma tid. Också kubsiffrorna för offentliga byggnader visar mer eller mindre påtaglig ökning. Mot denna bakgrund är det förklarligt att cementindustrin klarar sig bättre än kollegerna i verkstadsindustrin. Ler- och stenproduktindustrins produktionsvolym var i maj bara en halv procent mindre än för ett år sedan. På porslinssidan nådde man också upp till fjolårsnivån,

Vänd också utan den dragapril. Nu var det bara jord under fjolårsnivån. Om partilåga nivå som detaljhandeln, indelssektorn som helhet. För .. Siffra inte tillgänglig. ” Prel

FORUM 12/77

Jan— Feb Mars— . Sektor Mars April Maj Mars April Maj Jordbruket +1 +4 « +8 +8 . Skogsbruket +9 +4 +1 + +1 +7 Industrin —-0 —4 —6 —2 —5 —7 Byggnadsv. —1 —1 . —1 —1 er Handeln —4 —5 —6 —5 . Samfärdseln 2 2 - 1 1 . Totalt —5 —2 54 —0 —-2 ‘- liminär uppskattning.

Stämplad av depresslon

Inrikeshandeln har redan länge varit stämplad av depression. I april låg detaljhandelns = omsättningsvolym drygt 9 procent lägre än för ett år sedan. Denna låga nivå är dessutom inte något tillfälligt bakslag eftersom medeltalet för årets fyra första månader är 10 procent lägre än senaste år. Man kan antaga att konsumtionen har skurits ned för att klara finansieringen av den fortsatt livliga bostadsanskaffningen. Denna har ju också hål lit tvångssparandet uppe och hindrat det sammanbrott i banksparandet som en stagnation annars borde resultera i.

Störningarna i livsmedelshandeln var starka i april, Mjölkbutikernas omsättningsvolym sjönk med 20 procent. Köttbutikernas med 31 procent och diversehandelns med 19 procent. De allmänna livsmedelsaffärernas minskning var 6 procent. Det är alltså helt förståeligt att också livsmedelsindustrins produktion gick tillbaka i någon mån, 1 april visserligen bara med

3 procent. Men i maj var minskningen 10 procent.

Inte heller på beklädnadssidan var läget gynnsamt. I april var textilhandelns tillbakagång 20 procent och konfektionsaffärernas 16 procent. Till någon del kan dessa dystra siffror vara en tillfällig grop. Atminstone låg genomsnittet för de fyra första månaderna «något högre. Men en nedgång med över tio procent var dock vanlig under hela perioden så läget är uppenbart svårt. Att textil- och konfektionsindustrin i maj låg bara 5—10 procent under fjolårs nivån är därför en rätt god prestation.

Partihandelns utveckling var märkbart bättre än detaljhandelns. Man nådde i stort sett upp till fjolårets nivå. Främst berodde detta på den ”allmänna” partihandeln, vars omsättningsvolym ökade. Specialpartiaffärernas omsättning gick däremot allmänt tillbaka. Partihandeln med maskin-, metall- och råvaror nådde dock nästan upp till fjolårsnivån trots den ogynnsamma utvecklingen inom industrin. G M—z

MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 10 År resp. Jotalindex Jordbruk Skogsbruk Industri Byggnader Handel Samtärdse mån. per arbetsdag (100.0) (23.6) (12.6) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1973 329 132 135 502 289 438 318 1974 342 132 136 528 299 455 335 1975 336 138 116 505 3I04 480 325 1976 339 147 109 518 293 486 31 75 786 77 75 76 77 76 7 -76 77 76 77 76 77 -76 77 -76 77

I 331 3 322 344. 314 317 129 133 HN 126 505 518 281 277 405 349 250 249

H 359 339 341 365 341 347 130 140 135 185 554 1560 255 1252 431 417 29 283

MN 36 334 317 337 IV 360 343 334 372 Vv 349 356 a 34 348 330 125 139 155 334 319 138 144 153 349 . 160 a 12 169 564 507 244 242 154 519 479 248 246 130 543 527 262 452 433 205 289 461 — 440 s268 s264 454 a 327 ee

Anm, I totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats. I övriga serier (utom byggnadsverksamheten) har endast variationerna i totala antalet dagar I månaden upphävts, medan de arbetsfria dagarnas sänkande Inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna I tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter. ” Preliminär siffra. ! Korrlgerad siffr eller serie.

VII Vill

Totalindexens utveckling I ?/» per arbetsda (jämförelse med föreg. års motsv. månad 0. glid. kvartal 1976 månad = kvartal Mars —7 —6 April —5 —83 Maj +2 +0 Juni +4 +1 Juli —2 +1 Augusti +1 +1 September +6 +4 Oktober +7 +5 November +2 +8& December +9 +5 1977

Januari +4 +4 Februari +1 —0 Mars —5 —2 April —2 “— Maj “4

FORUM 12/77

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."