Nordtyskland bjuder - finska företag öppna famnen

av Erkki Olin Forum 1991-02, sida 14-15, 07.02.1991

Taggar: Teman: företag

Nordtyskland bjuder finska företag öppna famnen

Företagen bör undvika en oeftertänksam rivstart i euroloppet. Först behövs en grundlig utredning av förhållandena på utlandsorten. Men själva etableringen måste ske snabbt.

inska företag är i regel alltför [Fösnasanma. tycker direktör Carl Jirgen von Essen på TvskFinska Handelskammaren i Helsingfors. De borde snabbare fatta beslutet om etablering på den tyska marknaden. Men detta behöver för den skull inte ske brådstörtat. Vad han efterlyser är en målmedveten inriktning som föregås av ett grundligt utredningsarbete. Den som står till tjänst med råd och dåd är just Tysk-Finska Handelskammaren, dit företagen fritt kan vända sig. För närvarande är byggnads- oc 1 fastighetsinvesteringar i centrum för intresset. Investeringsbolagen köper upp, sanerar och hyr ut fastigheter i Tyskland för allt vad de är värda.

Handelskammaren hjälper företagen att etablera sig överallt i Tyskland — vilket numera även gäller de östra delarna av landet efter återföreningen i oktober 1990. Också där är nätet nu fullt utbyggt med 15 regionala handelskamrar.

Det tar naturligtvis en viss tid innan infrastrukturen börjar fungera tillfredsställande på östsidan. Därför kan det vara en god idé att företagen till

Text: Erkki Oli Ånn Hamburg är Tysklands största transitohamn och en av de viktigaste omlastningshamnarna i Europa med en volym om över 50 miljoner ton i året. I bakgrunden t h tvtornet, ett av stadens landmärken.

en början slår sig ned på västsidan och därifrån aktivt följer med utvecklingen.

Specialavtal med Hamburg och Schleswig-Holstein

Tysk-Finska Handelskammaren har ett särskilt avtal med de tyska delstaterna Hamburg och Schleswig-Holstein. Avtalet går ut på att marknadsföra orter inom delstaterna som etableringsplatser för finska företag. Sinsemellan har staterna dessutom avtalat om gemensamma ansträngningar för att få utländska företag att där grunda filialer, upprätta kontor eller starta produktion.

Det är von Essen som har hand om verksamheten i den finska ändan. Hans kontaktperson i Hamburg är avdelningsdirektör Horst Burgeleit, som representerar Hamburgische Gesellschaft fiir Wirtschaftsförderung. Den kontakten har nu funnits i snart fem år. Schleswig-Holstein kom med i bilden för ett år sedan. Organisationen där heter Wirtschaftsförderungsgesellschaft Schleswig-Holstein mbH, och kontaktman är Helmut Pambor, som verkar i staden Kiel.

Ett par. tre gånger om året kommer herrar Burgeleit och Pambor till Finland för underhandlingar med de finska företagen i Helsingfors och på någon annan ort som valts för besök. Också seminarier för intresserade företag ordnas. Nästa tillfälle blir i slutet av februari.

Under den femårsperiod handelskammaren nu aktivt skött etableringsverksamheten har över 30 finska företag i en eller annan form slagit ned sina bopålar på de ifrågavarande områdena. Snart sagt alla branscher och etableringsformer är representerade — fabriker, försäljningskontor, importagenturer och joint-venture företag.

— Ska man göra en grovindelning mellan områdena, så är kanske Schleswig-Holstein mera än Hamburg inne på ren industriverksamhet, säger von Essen. — Men den indelningen är absolut inte någon undantagslös regel. trots att de incitament delstaterna planerat för sin värvningskampanj också stödjer den inriktningen. På så sätt kompletterar de varandra — stadsmiljön och die griine Wiese.

2/1991

FRUN

Hamburg, med sina 2 miljoner invånare, 2 000 handelshus och 77 konsulat. erbjuder de finska företagen bl a fördelaktiga, tidsenliga och centralt belägna kontorsutrymmen, medan Schleswig-Holstein bla skjuter till lågräntelån och direkta investeringsstöd. beviljar fri avskrivningsrätt och reserveringsmöjligheter 1 bokslutet, samt tillämpar låga skattesatser.

En tredjedel av de 300 finska företag som verkar i Tyskland ligger nu i de två nordliga delstaterna. Hamburg, som av konsultföretaget Ernst & Young klassats som en av de mest fördelaktiga orterna i Europa för ett utländskt företag, hyser 50 stycken. I Hamburg är det ju praktiskt taget riskfritt att pröva sig för på den tyska marknaden. Staden kan nämligen i bästa fall ordna företaget fritt kontorsutrymme under en halvårsperiod. Blir hindren alltför svårforcerade är det bara att sätta lapp på luckan och ta sin Mats ur skolan.

Kostnadsnivån är en av de lägsta i Europa. Enligt tidningen Financial Times låg indexet för Helsingfors senaste oktober på 123 poäng och Hamburgs motsvarande notering på 93 poäng. Basindexet 100 poäng noterades för kostnadsnivån i London, 25 procent lägre kostnader i Hamburg kan ju verkligen vara något att ta fasta på för de finska företag som väljer ort för verksamheten i Europa.

Schleswig-Holstein har gynnsam åldersstruktur

Det som inte heller minst lockar de europasugna företagen är de två nordliga delstaternas centrala läge med tanke på marknaderna och transporttrutterna; den fungerande infrastrukturen och en välutbildad och motiverad arbetskraft. Särskilt i SchleswigHolstein är befolkningens åldersfördelning lämplig för en arbetsintensiv och yrkesmässigt krävande industriproduktion under hela 90-talet, och en icke oväsentlig detalj som sjukfrånvaron är i delstaten en av de lägsta i Tyskland! Några finska företag har redan gjort satsningar på produktion i Schleswig-Holstein.

Det är klart att den tyska återföreningen haft en kraftig verkan på den ekonomiska aktiviteten även i de nordliga delstaterna. Till exempel staden Läbeck i östra delen av Schleswig-Holstein har med en gång fått ett utvidgat influensområde som sträcker sig långt in i den nya delstaten Mecklenburg. Av gammalt har ju Libeck varit en aktiv förespråkare för samarbetet mellan Östersjöländerna.

Vad man nu kan vänta sig är en snabb utveckling av vägnätet och kommunikationer i övrigt.

F RUN 2/199 — Det måste formligen sjuda av aktivitet i norra Tyskland att döma av trafikökningen i Hamburgs hamn; ökningen år 1990 är på hela 25 procent jämfört med föregående år, omtalar von Essen.

Just nu utsätter den snabba tillströmningen av ny arbetskraft myndigheterna för en pärs som har lett till utdragna tider för behandling av olika slags tillstånd. Handelskamrarna försöker naturligtvis påskynda beredandet av ärendena så gott de kan.

De företag som har för avsikt att söka sig till Tyskland vill von Essen ge rådet att i detalj ta reda på de lokala förhållandena. Tyskarna är också produktiva i informationshänseende. Det finns bl a noggranna branschvis gjorda marknadsundersökningar som kan köpas från 150 DEM per styck. Närmare uppgifter angående källmaterial ges av Tysk-Finska Handelskammaren.

Det kan vara bra att veta att Treuhandanstalt, det organ som sköter privatiseringen av de förra DDR-företagen, tillhandahåller en hel del värdefull information som även distribueras via handelskamrarna. LJ

Finska Warico, dotterbolag till Finnpap och Finnboard, etablerade sig i Kiel 1983. Warico utgör en viktig länk i leveranskedjan från de finska fabrikerna till användarna i Mellaneuropa. Warico opererar som importör och befordrar godset från Kiel till Frankrike, Belgien. Hotland och Halien landvägen — totalt lär det bara ia fem dagar från fabriken till användaren.

— Tysk-Finska Handelskanunaren hjälper finska företag utt etablera sig överallt i Tyskland, säger handelskammarens direktör Carl Jiärgen von Essen.

15