Norge nytt oljedöme med växtvärk

Medan de flesta i-länder gör allt vad de kan för att säkerställa sitt energibehov, vet inte Norge vad man skall göra med all den olja och gas som gömmer sig under Nordsjön. Det är lönande att vara oljeexportör, men var skall man placera alla de oljemiljarder oljeexporten inbringar. Ett årligt extratillskott på 10—15 miljarder mk sätter lätt en industrialiserad ekonomi med hö sysselsättning i gungning.

Att borra efter olja mitt på öppet hav är inte billigt.

Det krävs betydande investeringar för att komma åt de stora energimängder som gömmer sig under nordsjöbottnen. Investeringarna uppgår redan nu till flera miljarder mk. Bara att åstadkomma ett borrhål kan kosta tiotals miljoner. Och inte sällan händer det att man borrat i onödan och inte kommer över någon olja alls. Att hålla igång produktionen och verksamheten på ett oljeborrtorn mitt ute i Nordsjön är inte heller lätt. Servicebåtarna som pendlar mellan borrtornen och fastlandet måste klara sig i de värsta oväder, ofta med tjugometerhöga vågor. Och kostsamt blir det också. De dagliga utgifterna för att hålla borrtornen eller riggarna igång är omkring 150000. Så det är stora summor det rör sig om. Totalt beräknas investeringarna i Nordsjön nå över 200miljarderssträcket år 1980.

Men oljan hämtar penga e Oljeproduktionen vid Ekofisk kommer mycket snabbt att återbetala investeringarna. Med dagens oljepris och med full produktion, som kan köra igång utan komplikationer, tar det bara ett par, tre år för att komma upp till 10 miljarder mk i oljeintäkter. Det är fem gånger mer än vad investeringarna: har kostat.

e Vid det nya oljefältet Statsfjord, med en produktion på 20 miljoner ton per år, är den norska statsmakten direkt med genom oljebolaget Statsoil och kommer att ta hand om 60 /o av fältets oljeintäkter. Överlag kommer den norska staten genom skatteregler och royalties att disponera över 50 9/o av de årliga oljeintäkterna.

e Med ett produktionstak på 90 miljoner ton per år kommer den norska staten att få omkring 10—15 miljarder mk i direkta oljeintäkter i början av 80-talet.

12

Forum 19/74

Var placera oljemiljarderna?

Det är klart att man på det norska finansministeriet frågar sig vad man skall göra med alla pengar. Att placera ett penningtillskott som motsvarar hälften av den finska statsbudgeten på rätt sätt ställer stora krav på finanspolitiken. Hos oss diskuterar man vad 3 miljarder till i budgeten har för effekter på inflationen, vad skall då 15 miljarder till betyda för den norska kronan?

Skattelättnader och ökad u-hjälp

Finansministeriet har räknat ut att för varje oljemiljard kommer 80000 norrmän att flytta och byta arbete. Med de beräknade oljeintäkterna per år kommer var tredje norrman att byta jobb och hemort på 80-talet.

För att lätta på dessa omfattande samhällspolitiska effekter, med ökad urbanisering och tillväxt inom servicesektorn, har den norska regeringen gått inför att för det första hålla tillbaka oljeproduktionen så mycket som möjligt och för det andra har den försökt kanalisera en del av oljepengarna ut ur ekonomin. Man går t ex in för att på allvar försöka leva upp till det mål man ställt i EN, nämligen att 17/0 av BNP skall ges i utvecklingsbistånd. Detta mål har alla de politiska partierna i Norge nu ställt sig bakom (Jfr Finlands 0.2 2/9). Samtidigt planerar man också att hjälpa de ickeoljeproducerande u-länderna genom att sälja olja till dem till ett lägre pris, uppger O Göthe, direktör för det norska industriministeriet.

Pristrycket är i alla fall betydande och det préssade läget på arbetsmarknaden ser inte heller ut att lätta. De stora oljeintäkterna, som man väntar på, kommer att underlätta de statliga finanserna så pass mycket att man redan nu har kunnat lätta på skattebördan. Skatterna skall sänkas med 2 miljarder mk nästa år.

Forum 19/74

Långt ifrån de drömmar om ett skattefritt Norge som eftermiddagspressen har talat om och som det norska Glistruppartiet krävt är man ännu, men det är ju först på 80-talet som oljemiljarderna börjar rulla in på allvar.

Trycket på Norge är starkt

Den norska regeringen har gått in för ett produktionstak på 90 miljoner ton olja per år för att klara av de ekonomiska och politiska konsekvenser som produktionsintäkterna kommer att ha för det norska samhället. Och på många håll i Norge tycker man att redan denna produktionsnivå är för hög. Lantbruket och fisket blir allt mer i kläm. Småindustrin klappar ihop i lönekonkurrensen. Och Nordnorge kan bli allt mer efter i den snabba utvecklingstakten.

Men det är inte någon lätt sak att hålla tillbaka de stora intressen som står bakom oljeutvinningen. På den norska nordsjöoljekonferensen i Stavanger i september uttryckte sig de internationella oljeföretagens representanter i klartext på den punkten.

— Tillsvidare är det lönsamt att utvinna de stora oljefälten i Nordsjön. Det är också klart att regeringarna vill ta hand om en större del nu med de stigande oljepriserna. Men när en gång arbetet är planerat och igångsatt så lämna det ifred. Att ändra på de grundläggande villkoren när investeringarna har börjat är ett säkert sätt att motarbeta ansvarsfulla företagare, betonade A Hols, produktionschef vid Shell International.

Nyrika norrmän är glada att inte höra till EG

Norrmännen röstade mot fullt medlemsskap i EG och nöjde sig med ett frihandelsavtal. Det är man nöjd över idag när man vill föra en egen oljepolitik.

EG är den näststörsta energiimportören i väst och hoppas på så mycket olja som möjligt från Nordsjön för att lätta på

Norgenytt oljedöme med växtvär de stora underskotten i den gemensamma handelsbalansen, säger Michael Davis från EGs energiutskott. Målet för EG är att täcka 1/4 av oljeoch gasbehovet med leveranser från Nordsjön 1985. EGs oljeimporttillväxt skulle då sjunka från 69/9 per år till 29/0. Tillsvidare är Norge inte bundet av några avtal så det är i främsta hand EG-medlemmen Storbritannien som får Forts på sid 38

Olje- och gasletningarna i Nordsjön har hållit på I ett tiotal år, men själva oljerushen satt igång för fem år sedan. 500 miljoner mk hade slängts ut på bottnen innan det nappade. Och det var mer av en händelse än genom Systematiskt letande som den internationella Phillipsgruppens borrspets stötte på olja vid Ekofisk-området på den norska kontinentalsockeln.

Det blev startskottet för en verklig oljeboom i Nordsjön. Idag är det över 120 olika företagsgrupper som letar efter olja i Nordsjön. De totala investeringarna uppgår redan nu till över 5 miljarder mk.

Fyndigheterna bara ökar

De redan kända oljereserverna i Nordsjön beräknas till 2,5 miljarder ton olja och lika stora mängder gas. En fjärdedel av dessa reserver finns på den norska kontinentalsockeln. 1980 kommer den norska oljeproduktionen att närma sig 100 miljoner ton per år. Det betyder att Norge med en egen oljekonsumtion på 9 miljoner ton olja i året kommer att bli en betydande oljeexportör redan om något år,

Men det är bara början. De mest optimistiska — utredningarna — säger att hälften av världens oljereserver döljer sig utanför den norska kusten i norr och under Barentshav. Där är kontinentalsockel-indelningen mellan Sovjetunionen och Norge ännu oklar men förhandlingarna pågår intensivt.

Ett fynd har redan gjorts under det Norska havet vid Voring Platån på 1200 fots djup. Källan ligger utanför norska kontinentalsockeln och den juridiska rätten till fyndet är inte uppklarat.

13