Norr - det bortglömda väderstrecket - Finland måste aktivera sig i Barents!

; [softolå

Christian Schönberg

Norr har länge varit det boriglömda väderstrecket i Finlands virikes- och handelspolitik. Nu gäller det att inte enbart fästa blickarna på våra nordligaste närområden — vi måste också agera aktivt för att tillvarata våra intressen på sikt inom området.

F ör bedömningen står överdirektör Bo Göran Eriksson från handels- och industriministeriet, som i egenskap av ordförande för en ekonomisk arbetsgrupp granskat realiteterna i området.

Det största intresset ur finländsk synvinkel hänför sig till de enorma gasfyndigheter som finns i området. De i dag registrerade pgasfyndigheterna i Barents har redan nu visat sig innehålla mera gas än alla Norges tillgångar sammanlagt.

Under det första decenniet på 2000talet kommer man i Västeuropa att be finna sig i ett läge då efterfrågan på gas ökar och man tvingas se sig om efter nya källor. Redan i dag kommer en tredjedel av gasen från Ryssland.

Barentsområdet ligger för närvarande bäst till och är dessutom ur teknisk synvinkel inte är svårt att exploatera.

Gas har miljödimension

Gasens betydelse ökar. i synnerhet ur miljösynvinkel, kontinuerligt. I ett något längre tidsperspektiv kommer det att finnas ett efterfrågegap på kanske

Forum nr 14/95

NANR

ENA ZEN | (DUKA 100 miljarder kubikmeter per år i Västeuropa, vilket kan ställas i relation till att Finland för närvarande importerar totalt cirka tre miljarder kubikmeter på årsbasis.

— Om en exploatering tar vid i Barents är vi i en särställning. Vi har infrastrukturen, oavsett hur gasledningen kommer att dras. Det verkar också rimligt att vi skulle kunna ha en betydande roll på offshoresidan vilket i sin tur betyder att vi i god tid bör aktivera oss inom området. Barentssamarbetet måste ingå som en betydande del av vår kommande handels- och utrikespolitik, säger Bo Göran Eriksson.

Betyder detta att tankarna på ett eventuellt gassamarbete med norrmännen läggs på hyllan — Norska gasen, Haltenbanken och dess utnyttjande är en helt annan fråga. Efterfrågepotentialen i Finland är alldeles för liten för att dra en direkt ledning från Norge till landet.

Om projektet däremot kunde kombineras med storavnämare som Stockholm och Bergslagen kan projektet måhända realiseras. Men dessa har ju som känt inte visat något större intresse varför det förefaller som om Haltenbanken-projektet skulle läggas på is.

— Till åtskillnad från Haltenbanken skall vi emellertid inte titta på Barentis ON FIF a ÅL

gasen ur energiförsörjningssynvinkel utan närmast som en spin-off verksamhet. Därför är vi synnerligen intresserade att tillsammans med ryssarna aktivt arbeta vidare på projektet.

Från politik till ekonomi

Barentssamarbetet har sin upprinnelse i politiska omständigheter. Speciellt från Norges sida har man önskat få igång ett intensivare samarbete med den del av Ryssland som gränsar till Norge.

Norges dåvarande utrikesminister Thorvald Stoltenberg tog redan år 1993 initiativ till upprättande av Barents råd i Kirkenes. Arbetet har därefter avancerat inom olika områden. I själva substansfrågan handlar det om två huvudpunkter: miljöproblemen som kretsar kring den civila och militära kärnkraften samt de stora apatit- och nickelförgiftningarna i området. Den andra huvudpunkten handlar om den ekonomiska potentialen, sedd såväl ur regional som global synvinkel.

Forum nr 14/95

Unik rapport

Ett specialorgan Finnish Barents Group gavs i uppdrag att gå på djupet med problematiken gällande struktur och existerande projekt inom området. Uppdraget resulterade i en unik expertrapport — den första sammanfattande analys som överhuvudtaget gjorts inom området. Arbetet har dels utförts i Finland men också på ort och ställe i Petrosagorsk, Murmansk och Arkangelsk.

Rapporten består dels av en allmänt beskrivande, deskriptiv del med alla tänkbara parametrar beträffande den ekonomiska verkligheten, inkluderande även de intressanta naturtillgångarnaiBarentsområdet — och dels av en rullande databas med kontinuerlig uppdatering av alla cirka 150 projekt som för närvarande rullar på i regionen. Faktamaterialet bearbetades av EriksSONs grupp som sammanställde en prioriteringslista över ett tjugotal realiserbara projekt av speciellt stor betydelse.

Hallå, näringslivet — Nästa skede blir att engagera ekonomiska intressenter, i främsta hand näringslivet som borde få upp ögonen för de möjligheter på naturresurssidan som finns mom området. Det borde därutöver snarast ordnas ett möte på hög politisk nivå mellan den ryska regeringen och toppledare från alla de nordeuropeiska länderna, menar Eriksson.

— För det andra måste man försöka engagera finansieringskällor, som Världsbanken, Europeiska Återuppbyggnadsbanken EBRD . Europeiska Inyvesteringsbanken, Nordiska Investeringsbanken o.s.v. plus naturligtvis Wall Street och andra privata intressen, för projekten.

Också EU-policy behövs

Den stora förändringen sedan senaste höst är att Finland och Sverige numera är medlemmar i EU vilket betyder att unionen borde knytas närmare till samarbetet. EU har speciella (policies) områden som speciellt omhuldas; Östersjönär ett. Det vore enligt Eriksson värt att ha en speciell policy också för nordvästra Ryssland. Var ligger problemen — Det finns en hel del god vilja i Murmansk och Arkhangelsk Oblast för samarbete men det är klart att massiva investeringar fordrar en investeringsomgivning där handelns allmänna uppbyggnad, lagstiftning och politisk tilltro äri balans. Visst kan man notera en viss återhållsamhet bland presumtiva investerare, tycker sig Eriksson märka.&

Fredrik Nars chefredaktör 199 orum får ny chefredaktör. Fredrik

Nars, som arbetat som redaktö vid tidskriften sedan januari detta år har utnämnts till ny chefredaktör från årsskiftet. Han efterträder Ragnhild Artimo som varit Forums chefredaktör sedan april 1985. Hon kvarstår som tidskriftens redaktionssekreterare.

Före sitt tillträde som redaktör på Forum har Fredrik Nors senast verkat som kursassistent vid Svenska handelshögskolans fortbildningscentral. Han har också varit chefredaktör för Svenska Handelshögskolans Studentkårs tidskrift Hankeiten 1990-91, och följt Forums utveckling som medlem i Forums redaktionsråd sedan 1990.

Fredrik Nars tar över Forums roder i ett spännande läge: tidskriften blir från 1996 månadstidskrik, och förnyas genomgripande både till den visvella imagen och till innehåll och redaktionellt arbetssätt. Därmed blir Forum en helt ny produkt i en förnyelseprocess som blir den mest dramatiska i tidskriftens tjugosjuåriga historia. Forums nya ombrytning och typografi har planerats av grafiker Mervi Laakso vid Paper moon Graphic Design. Till den nya chefredaktörens planer och visioner återkommer vi i nummer 16. RA 9