Norsk hydro satsar på energibesparing

av Odd de Presno Forum 1983-06, sida 17-19, 30.03.1983

Taggar: Bolag: Norsk Hydro Teman: energi

Av Odd de Presno

EH 1982 blev ett dåligt år för Norsk Hydro. Resultatet som offentliggjordes i februari visade på en nedgång före reserveringar på 550 miljoner NOK eller ungefär 30 procent. Omsättningen blev drygt 20 mrd NOK en uppgång på ca 14 procent från år

Detaljer om varifrån förlusterna härstammar uppgavs inte, bortsett

Det blåser motvind för Norsk Hydro. För andra året i rad gör företaget förluster inom pertokemi, alumi nium och magnesium.

I avsikt att förbättra resultatet satsar man kraftigt på kostnadsnedskärningar. Och i ett bolag vars produktionskostnader nästan till 30 procent utgörs av energi, betyder detta energiekonomisering vidaste bemärkelse.

från att det rör sig om petrokemi-, aluminium och magnesiumverksamheten. Dessa områden gick också år 1981 med förlust, ca 180 miljoner NOK för petrokemin och ca 60 miljoner NOK inom aluminium. Arbetet med att strama åt utvecklingen i de förlustbringande enheterna har pågått en längre tid. Under de senaste fyra åren har Hydro investe rat över 3 miljarder NOK i Porsgrunn, Kargy, Notodden, Rjukan och Glomfjord. Under år 1982 utvidgades bla kapaciteten för råaluminium i Karmey till 160000 ton. Vidare existerar planer på att reducera arbetskraften i Hergya vid Porsgrunn med 700-800 man och i Notodden med 450-500 man. Förlusterna skylls huvudsakligen 17

F RUN 6/83 6/83 F RU på låg säljvolym i förhållande till kapaciteten. Men i stället för att reducera kapaciteten bygger man ut och väntar på bättre tider. Under mellantiden jobbar man hårt med att reducera alla onödiga utgifter. Speciellt har man tagit energikostnaderna under luppen. Ungefär 30 procent av produktionskostnaderna i Hydro har anknytning till energi.

Energiekonomisering i praktike — Det är riktigt att dämpa elektricitetsutgifterna lite, konstaterade generaldirektör Odd Narud för några månader sedan.

Kampen för att minska energikostnaderna försiggår både på den politiska arenan och internt inom bolaget. Senaste nummer av Hydro Rundt, som utges av avdelningen för information och samhällskontakt, har ägnats energiekonomiseringen helt och hållet. Både press, politiker och anställda skall informeras om vad som försiggår.

Koncernens arbete för att minska energikostnaderna är då också värd en studie och det har intresse både för investerare och företag med liknande problem.

Hydro har nämligen satt igång en gigantisk plan för att spara kostnader. Det letas med ljus och lykta efter investeringar som kan minska förbrukningen av allt från elektricitet till olja.

Teknisk utrustning moderniseras så att den förbrukar mindre energi. När nya anläggningar uppförs krävs energisnåla lösningar. Kontinuerligt utvärderas huruvida dagens råmaterial kan ersättas med andra som kan ge mer för pengarna.

Mycket av arbetet försiggår under ledning av ifrågavarande division. Andra åtgärder är allmängiltiga och verkställs på bred bas inom koncernen.

18

Alla är med

Bättre planläggning och kontroll ä ett genomgående tema. Ett korncernutskott för energi (KUVE) har fått ansvaret för att samordna det decentraliserade ENfGK-arbetet (ENOK = energiekonomisering på Hydrospråket).

Forskning och Engineering samar betar med fabrikerna när det gäller att utveckla och prova ny teknik eller nya metoder för energianalyser — för att garantera att energin utnyttjas så effektivt som möjligt.

Alla uppmanas hålla ett öga på energin från det att den lämnar källan ända tills den kommer fram till förbrukningspunkten. På alla ställen där vatten, olja, gas, koks, kol eller avfal omvandlas till elektricitet eller kemisk energi medan den transporteras till förbrukaren. Anda tills den omvandlas till värme, ljus eller mekanisk energi.

Redan vid produktion och transport av elkraft och vid de omformningar den genomgår, före den kommer tex till en elektrolyscell, uppstår betydliga förluster. Orsakerna kan vara allt från hänsyn till sportfiske till förluster på grund av friktion i tunnlar.

Förluster av elektrisk energi uppstår i turbiner och generatorer, vid upptransformering, i kraftöverföring, nedtransformering, likriktning osv. Bara 70-80 procent av den ursprungliga energimängden når fram till elektrolyscellen.

Man försöker motivera förbrukarna till mera rationell användning av energi. Exempelvis har det införts ett prissystem för divisionernas inköp och återförsäljning av kraft till bolaget. Divisionerna kan på detta sätt förbättra sitt ekonomiska resultat då de säljer sin överskottskraft till andra delar av koncernen.

Men det är inte bara fråga om elkraft. Vid Norsk Hydro Miljeteknikk på Notodden har man tex installerat en ugn som återvinner 60 procent av energiinnehållet i avfall. Resultatet blir varmt vatten eller ånga.

Inom problemdivisionerna gör man följande.

Petrokemi

På Rafnes har man utvecklat ett ADB-baserat hjälpmedel för att få översikt av hur ändringar i en fabrik påverkar energisamspelet mellan alla fabriker. Meningen är att man skall kunna hindra energiåtgärder i en fabrik om de inte har en gynnsam inverkning på Rafsnes som helhet.

Datorn beräknar hur fabrikerna skall köras efter omläggningen, hur energisystemen komrner att uppföra sig och vilket ekonomiskt värde omläggningen representerar. Den kan också peka på hur mycket flaskhalsarna i en anläggning kostar och hur mycket som kan satsas på att avlägsna dem.

Anläggningarna på Rafnes består av Etylen-fabriken, VCM-fabriken och Klorfabriken. Råenergiförbrukningen ligger på 29,6 PJ om året. Det motsvarar 700 000 ton olja. Förbrukningen av elkraft är 500 GWh, varav 70 procent används i elektrolyscellerna för framställning av klor, medan resten förbrukas i motorer för pumpar och kompressorer.

Med en så hög energiförbrukning kommer varje inbesparing på 0,1 procent att betyda kostnadsreduktioner på en miljon NOK per år. Bara genom att styra lufttillförseln på bästa möjliga sätt i förhållande till rökgasmängden i krackningsugnar och ånggeneratorer uppnås en inbesparing på 1,5 miljoner NOK. Besparingen kan troligtvis fördubblas under år 1983.

Man planerar att ersätta en ångturbin i Etylenfabriken med en elmotor i drift året om. Motorinstallationen kommer att kosta ca 9 miljoner NOK, men kostnaderna går ner med 11 miljoner NOK per år.

I VCM-fabriken utgör energikostnaderna ca 10 procent av tillverkningskostnaderna. Ursprungligen förutsattes att fabriken skulle importera en ångmängd på 30 ton/h. När de planerade projekten genomförs kommer VCM-fabriken att bli en nettoexportör av ånga, ca 15-20 ton/h.

Hydro överväger att utnyttja de varma gaserna från krackningstornen till ångproduktion. Efter ombyggningen kommer man att kunna öka temperaturen på det som pumpas in i krackningstornen och därigenom reducera bränslebehovet. Man talar om en energivinst på omkring 11 miljoner NOK per år.

Aluminium

Vid utvidgningen av elektrolyskapaciteten på Karmey har man installerat nya processer, som kommer att ge reduktioner i energiförbrukningen på upp till 20 procent. För att uppnå detta har Hydro investerat i en ny elektrolysanläggning för produktion av råmetall och ett nytt gjuteri.

Elektrolysanläggningen baserar sig på elektrolysceller med förbakade anoder. Energiförbrukningen i dessa celler är 13,6 kWh per kg aluminium, dvs 3 - 3,5 kWh per kg mindre än vid produktion i de gamla cellerna på Karmey. Resultatet är en reducerad produktionskostnad på ca 0,4 NOK per kg aluminium, eller ca 20 miljoner NOK per år.

Gjuteriugnarna på Karmey eldas med olja. De gamla ugnarna har en oljeförbrukning på ca 80 kg per ton aluminium. I det nya gjuteriet har man installerat ugnar som kan klara sig med hälften så stor oljeförbrukning. Gjuteriet har en årskapacitet på 80000 - 85000 ton. Med dagens oljepriser kommer en halvering av oljeförbrukningen att innebära en inbesparing på omkring 4 miljoner NOK årligen.

Både i elektrolysanläggningen och i gjuteriet återvinnes spillvärme som används till uppvärmning av arbetslokaler och kontor. I elektrolysens strömfördelningskonstruktion återvinnes en effekt motsvarande 100 kW genom att utnyttja kylluften till att uppvärma verkstäderna. I gjuteriet brukas avgaser till uppvärmning av friskluft.

Magnesium

En planerad ombyggning av elektrolysprocessen i magnesiumfabriken på Hereya kommer att kosta omkring 300 miljoner NOK. Resultatet blir en reduktion av arbetsstyrkan i fabriken med över 30 procent! Dessutom har de nya cellerna som skall installeras en 5-6 gånger högre strömstyrka än de gamla.

Inbesparingen som uppnås i förbrukad elektrisk energi ligger på ca 80 CWh per år. Det motsvarar årsförbrukningen i ungefär 3000 elektriskt uppvärmda «lägenheter, dvs nästan 20 procert reducering av fabrikens energiförbrukning.

Bland de andra projekten i magnesiumfabriken kan nämnas ugnsdriften i renmagnesiumgjuteriet (den möjliga inbesparingen är 1500 ton olja och 3,5 miljoner kWh per år) och omläggningen av dolomitbränningen. Gasförbrukningen vid bränningen reduceras med ca 8 000 ton, motsvarande ca 12 miljoner NOK per år.

Stora förväntningar

Norsk Hydro har stora förväntningar på det omfattande ENCK-arbetet. Bara inom lantbruksdivisionen vid Porsgrunn Fabrikker räknar man med energivinster på upp till 75 000 ton oljeekvivalenter när alla projekten är genomförda. Omräknat till dagens energipriser motsvarar detta inbesparingar på nära 100 miljoner NOK om året.

Och 100 miljoner NOK i året är stora pengar, också för Hydro. Om en sådan inbesparing hade kommit med i resultatet för 1982 skulle det ha betytt en 7 procentig förbättring av resultatet före reservationerna.

Vad som kommer att ske under år 1983 är en annan sak. Det är i stor utsträckning en fråga om att få kunderna att köpa det som produceras. Om man då inte är bättre betjänt av att en gång för alla avveckla aluminium och petrokemi och i stället koncentrera sig på de divisioner som går bäst.

uu — rn moon AL LLL 19