Novo — jätten i det lilla landet
av Sigyn Alenius Forum 1986-12, sida 24-25, 28.08.1986
NORDEN 86/ Novo cent i tre år och vinsten minskade förra året med 5 procent. Pengarna satsas nu på forskning och utveckling. Det är vapnet i kampen mot amerikanerna och japanerna som är som rovdjur på språng.
Novo är världsetta på enzymer, men andra följer starkt efter, säger Mads Ravn Sö rensen, vice VD och en av den tio man starka hjärntrusten kring Mads Avlisen, företagets VD. Enzymer är numera inte svåra att framställa — förargligt nog framställer till exempel Novos egna kunder i USA idag själva sina enzymer.
Novo satsar nu mest på insulinet, det är det stora och det spännande området. På enzymområdet gäller kampen de traditionella faktorerna: pris och leveranspunktlighet. För insulinets del är det idag en fråga om superkvalitet, om service och om att genom intensivt forskande nå först till det stora målet, en cell som opereras in i människokroppen och övertar insulinproduktionen på människans egna villkor. Detta arbetar Novo med nu. Djurförsök pågår redan.
Jo, det är realiteter bakom dethär, säger man på Novo. Men det kommer att gå många år ännu, 10—15 minst. Bland annat måste immunitetsproblemen lösas.
Diabetes ökar
Diabetes ökar hela tiden — orsaken är, anser man på Novo, att den ena nationen efter den andra går in i burger-kulturen (okulturen är kanske riktigare). Japanerna står för det bästa exemplet. Idag är diabetessiffrorna i Japan nästan lika höga som i USA. Men bara för ett tiotal år sedan, då japanerna ännu åt fisk och grönsaker, kände man knappast till diabetes i det landet.
Novos VD Mads fBvlisens politik är att satsa med full kraft på insulinforskningen. Novo har tidigare använt en tiondedel av sin omsättning för forskning och produktutveckling. Omsättningen var drygt fyra miljarder DKK 1985 och det året avdelades 450 miljoner DKK för forskning, drygt tiondedelen således. Den tendensen fortsätter. Om det så ska gå ut över dividenderna och populariteten, anser Novos ledning.
N u har dividenden legat på 20 pro Motigt för genteknik Amerikanerna och japanerna är Novos konkurrenter både på enzym- och insulinmarknaden. Båda länderna har nu gått in för gentekniken. Den tekniken behärskar Novo också, men företaget har fått kämpa i tre är för att få de danska myndigheternas tillstånd. Miljögrupper, gröna organisationer och religiösa sammanslutningar är lobbyisterna som har satt krokben för den utveckling som Novos ledning önskade.
— Det er gået politikk i sagen, säger Ravn Serensen. — Man er på politikerside 24
Jättarnas kamp — den vet danska Novo allt om. Biokemijätten som idag sitter på 50 procent av hela världens enzymproduktion och 40 procent av insulinet. Men smakar det så kostar det. Det är flera år sedan Novo vart annat år fördubblade vinsten och ökade dividenderna.
E 2 : m Det började vid köksbordet och i källaren… ponerande ut.
helt klar over at genteknologien er nedvendig hvis Novo skal holde trit med USA og Japan. Men politikere skal jo genvaalges — de stikker fingeren i jorden og siger nej hvis det gir flere tillhaengere.
Först när Novo hotade att flytta hela sin insulinproduktion till utlandet gavs tillståndet. Nu är Novo i full gång med att bygga upp sin första fabrik för insulinproduktion på genteknisk bas. Den ska stå klar 1987.
Nya tillstånd att använda genteknologin ges endast efter särskild undersökning i ett för ändamålet tillsatt organ med representanter för både myndigheterna och tekniken. Lagen som bestämmer detta stiftades som ett av de sista besluten i folketinget före sommarsemestern.
Redan 1982 gick Novo över till att producera vad som idag kallas humaninsulin — namnet svarar för att detta insulin är helt identiskt med det som människokroppen själv producerar. Den process som används är enkel: direkt extraktion av insulin ur bukspottskörtlar av svin och kor. Det insulin man får den vägen är till 58 av 59 delar identiskt med människoinsulin. Tidigare användes det som sådant, men 1982 lyckades Novo ersätta den 59de komponenten (på syntetisk väg) så att man fick fram humaninsulinet.
Idag ser Novos anläggningar I Bagsveerd så här im:
Det är detta insulin som Novo nu önskar framställa med hjälp av gentekniken.
Rädsla för det okänd — Processen er renere og enklere, säger Ravn Serensen. — Affaldsprodukten er let at komme af med. Råvaren som bakterierne “fodres” med er stivelse (sv. stärkelse) som landbruget producerer. Idag importeres bugspytkirtler fra 25 lande. Det bortfaller — en valutabesparelse. En bugspytskirtel frå et svin daskker en injektionsdiabetikers behov i 8 dage, en kirtel fra en ko i 14 dage. Med genteknikken har man en kontinuerlig produktion, råvaren hemtes hjemme, arbejtsprocessen kraever hverken haje varmegrader eller tryk eller andet extraordiret. USA og Japan bruger genteknikken kun allerede.
Motståndet i Danmark mot gentekniken har varit betingat av rädsla för följderna, som det stora flertalet av danskarna inte har tillräckligt teknisk utbildning för att förstå. Man är helt enkelt rädd för att bakterierna som industrin använder ska komma ut.
Novos svar på detta är: de bakterier som Novo använder är ofarliga. Amerikanerna och japanerna använder kolibakterier, so 12/1986 FORU för övrigt inte heller är farliga. De kan inte överleva om de i misstag kommer ut ur de kolvar och tankar där de odlas. I fria luften dör de. Novo har för att ytterligare öka säkerheten baserat sin produktion på jästbakterier.
— Taber De en pakke gear ude i skoven så sker der jo intet!
Nej ett paket jäst som faller ut ur shoppingkassen skapar ingen panik och för övrigt håller vi våra bakterier hemma, säger man på Novo.
Enkel teknik
Själva gentekniken är enkel.
Operation 1: man isolerar en insulinproducerands cell ur en bukspottskörtel hos en människa (ett trafikoffer till exempel. Körteln behöver inte tas ut på ett så tidigt stadium som organ som ska transplanteras. Man kan ta ut den insulinproducerande cellen vid obduktionen i vanlig ordning. Alla danska sjukhuspatienter som dör obduceras rutinmässigt. Att få en sådan cell erbjuder sålunda inget problem.
Operation 2: man söker en lämplig mikroorganism (Novo har, som sagt, jästbakterien), spjälker en gen och inför genmassa från den mänskliga insulinproducerande cellen. Förmågan att producera mänskligt insulin har därmed överförts till mikroorganismen. .
Operation 3: den sålunda skapade insulinproducerande mikroorganismen placeras i en kolv med näringsvätska där den börjar föröka sig. Alla de nya cellerna producerar samma sorts insulin.
Operation 4: insulinet utvinns ur cellkulturen på normalt sätt, renas och är därefter klart att brukas.
— Så enkelt er det, säger Ravn Serensen och ser lycklig ut. — Kan man begripe at politikerne har veeret så lenge om at lade os gå i gang?
Tekniskt återstår inga problem längre, förtröstan på Novo är stor. Bland de 900 medarbetarna arbetar 250 forskare nu vidare.
— Hvordan det kan komma til at påvirk jätten .. det lilla lande produktion — afsatning — ekonomi -— når man har celler som producerer selv? Det er en tanke som vi ikke går ind på nu. Forskningen skal videre.
Garanterat danskt
Så har det alltid gått till på Novo. När enzymerna upptäcktes var de det stora. Enzymer i tvättmedel som avlägsnar proteinfläckarna, enzymer till textilindustrin som renar väven. Danska Novo var i slutet av 60-talet då enzymmiraklet var i full gång de amerikanska husmödrarnas lycka och föremålet för börshajarnas spekulationer.
Novo är alltjämt det enda företaget i Danmark som noteras på New Yorks fondbörs. Intresset är inte detsamma idag. Nu kan amerikanerna själva framställa enzymer. Men Novo-aktierna omsätts allmänt over there. Åren 1970—75 var det många USA-företagare som ville köpa hela Novo.
Men det hade de aldrig kunnat göra. Novo ägs av en stiftelse sedan 1951 som med en bunt A-aktier med tio gånger högre rösträtt än B-aktierna garanterar att företaget aldrig genom ett plötsligt elegant klipp går över till utländska ägare. Stiftelsen har 64 010 röster och en stor del av B-aktierna ägs av de anställda i bolaget — Da vi förste gang emitterede medarbejderaktier på seerligt gunstige villkor var kun få intresseret. 1985 gjorde vi en ny emission, då kom 99 procent med checken i handen, säger Ravn Sgrensen. — Ja, vi har en fin atmosfeer. Strejke”? Halvanden dag siden Novo blev skabt!
Start på köksbordet
Novo kom till efter det att insulinet hade upptäckts. Det skedde vid universitetet i Toronto, som genast förklarade upptäckten fri för industriell produktion — för att betjäna mänskligheten, som universitetet konstaterade.
Två danska bröder, Harald och Thorvald Petersen grep chansen. De startade, som sig bör, ett företag som nådde världstoppen, hemma på köksbordet med laboratoriekolvarna i källaren. Det var 1921. Företa Schematiskt går insulinframställningen på genteknisk väg till så här. Egenskapen att producera mänskligt insulin ympas i en gen hos jästbakterien. Sedan sköter bakterien om produktionen.
FRUN 12/1986
Goda forskare och litet tur, det är hemligheten bakom Novos framgång, konstaterar Mads Ravn Sarensen, VVD för Novo.
get Novo registrerades 1925. En stor del av de medel som har behövts för insulinforskningen flöt in under de goda ”enzymåren” 1968—75. Under de åren började insulinforskarstaben växa och är idag uppe i 971 personer av vilka hälften är akademiker. Antalet anställda i Novo uppgår till totalt 5 000 av vilka 4 000 i Danmark.
idag måste Novo, som innehar 50 procent av världsmarknaden för enzymer, bereda sig på att den andelen kan sjunka. Novo har dock för en kort tid sedan slutit ett nytt stort kontrakt med Alko i Finland. Novo levererar alla enzymer Alko behöver och Alko fungerar som Novos generalagent i Finland.
Service: Novo-pennan Novo räknar med att kunna behålla sina 40 procent av världsmarknaden för insulin. Service är ordet. Ett bra exempel på Novos service är Novo-pennan. Injektionssprutan kan vara nog så praktisk. Men dosen ska varje gång beräknas och man har inte i alla sammanhang lust att dra fram en spruta. Novos ”penna” ser ut som en vanlig reservoarpenna. I det eleganta fodralet ligger påfyllningspatroner, färdigt portionerade doser för olika tillfällen diabetikern kan komma i. Äter man en gräddbakelse mera än man borde, finns det en portion insulin till hands. Äter man mer än man borde av det härliga brödet, finns det också en lämplig dos till hands. Likaså om man sitter på krog med en kund och pratar affärer. I sådana fall är det besvärande att behöva gå avsides och ta fram sin spruta och portionera ut rätt mängd insulin, Pennan kan man alltid sitta och leka med — injektionen kan till och med ges direkt genom rockärmen. För barn är pennan enormt praktisk. Föräldrarna kan skicka iväg barn som är diabetiker till skolan, till kamraterna direkt efter skolan och äter de något olämpligt så vet de att det finns en färdig ”patron” i pennfodralet.
Novos framgång — beror den på den intensiva forskninger? Eller på tur — Begge dele, säger Ravn Serensen. — Vi har gode forskere. Vi havde held til tidligt at isolere bakteriestammerne og tå de rigtige mutationer frem. Sigyn Aleniu 25