Nu kommer hyperflexbyggandet: Dynamisk funktion för en dynamisk verklighet

av Claus Laurén Forum 1992-05, sida 12-13, 09.04.1992

Taggar: Teman: byggande

Nu kommer hyperflexbyggandet:

DYNAMISK FUNKTIO för en dynamisk verklighet

Text: Claus Laurén

Hur kommer en byggnadsyta att utnyttjas om ett år, om tio år, om trettio år? En knepig fråga, inte sant? Men värd att beakta — redan då byggnaden planeras.

anningen är helt enkelt den, at ingen med handen på hjärta torde kunna besvara en sådan fråga. Vem som brukar en byggnadsdel och hur den används är helt enkelt omöjligt att prognosticera (eller ”prognosera”, som man säger på s k nusvenska). Kontor, massageinstitut eller livsmedelslager — ytans användning begränsas enbart av dess fysiska utformning och fasta utrustning, samt möjligen av dess geografiska läge.

Nittonhundratalets tunga arkitekturidéologier, — funktionalism och strukturalism, är alltjämt helt aktuella i många avseenden. Det kan därför vara på sin plats att fräscha upp informationen en smula.

Funktionalismen utgår, axiomatiskt, ifrån att en byggnads funktion är någonting en gång för alla givet, och att byggnaden ifråga bör utformas så, att den på bästa sätt tillgodoser denna = ”förutbestämda” — funktion. Tanken var måhända riktig, när den en gång i tiden kläcktes, men det har hunnit växa en hel del mossa på denna idé under decenniernas lopp.

Strukturalismen började göra sig hörd redan långt före andra världskriget. Då hade sekelskiftets gudomliga stabilitet fått sig åtskilliga grundskott, och man hade lärt sig att leva i en föränderlig värld.

Konsekvensen blev för arkitektens vidkommande att försöka formge byggnader med öppen och multipel funktion, baserad på optimalt föränderliga system.

Ett dataåldersfenomen

Tiden skulle utvisa, att visionärerna som lekte med tanken på oändligt manipulerbara byggnadsytor, hade rätt. Däremot var de trettio till femtio år före sin tid! Det är egentligen först i dag, som datatekniken och den galopperande informationsutvecklingen har skapat akuta behov av hyperflexibla byggnadsytor.

12

Redan för ett tiotal år sedan såg man inom europeiska företagsgruppen Hiross vart utvecklingen var på väg. Man förutsåg mycket snabba lokalbyten för företag. Man insåg att teknikutvecklingen krävde en exceptionell konstruktionsidé, baserad på ett tomt byggnadsskal med ett minimum av bärande väggar. Man insåg också att personal och tekniska installationer måste kunna flyttas inom detta skal, snabbt och med ett minimum av arbetsinsats, Vidare förutsåg man ett behov av värme- och ventilationssystem, som uppfyllde betydligt högre krav än de tidigare ställda.

Utifrån dessa aspekter började man utveckla en s.a.s. ”futurologisk” totallösning av det framtida företagets behov. I dag levererar man ett rumssystem, som kallas Flexible Space, och som innebär ett samlat grepp om denna problematik.

Inte längre science fiction

Det skulle också visa sig, att det som en gång i tiden projekterades som ett mycket avancerat och framtidsorienterat system, i dag är högaktuellt. Behoven har helt enkelt sprungit ikapp utvecklingsarbetet, och det flexibla rummet har förvandlats från en exklusiv specialitet till någonting, som i princip varje företag, stort som litet, har behov av.

Det talas mycket om ”intelligenta” eller ”smarta” byggnader i dag. Flyttar vi blicken från lilla Finland till förslagsvis Frankrike, Japan eller USA, så visar det sig att den intelligenta byggnaden ingalunda alltid behöver vara ett kontorshus. Det ”smarta” bostadshuset är i många fall ett faktum i dessa länder, redan i dag.

Det här betyder, praktiskt sett, att det flexibla rummet inte längre är en angelägenhet enbart för företagsvärlden, utan inom överskådlig framtid kommer att bli ett behov även inom bostadssektorn. Redan i dag ser ma embryot till en sådan utveckling. Beroende på sysselsättnings- och konjunkturfrågor, nativitets- och ålderskurvor, samt centraliserings- och decentraliseringstendenser, kan behoven av lägenhetsantal och lägenhetsytor variera, om inte över en natt, så i vart fall inom ramen för ett år. Observeras bör, att dessa variationer kan vara mycket stora!

Att sedan hemmet i allt högre grad elektroniseras och digitaliseras, späder ytterligare på denna behovsutveckling. För Finlands del innebär det sistnämnda ett framtida problemområde, men inom framför allt kontorssektorn är problemen redan i dag aktuella i detta land.

Ekonomin avgör

Om man bortser ifrån funktioner som komfort, driftsäkerhet, personalvård och estetik, kan man fastslå att ett företag har mycket stora, omedelbara och framtida ekonomiska fördelar av ett flexibelt rumssystem. En intressant aspekt på detta är: vad händer den dag, då ett företag läggs ner eller flyttar?

Lokalerna skall överlåtas på en ny användare, och om dessa lokaler är av konventionellt — (läs ”funktionalistiskt”) snitt, måste den nye användaren bedriva en verksamhet, som på ett eller annat sätt liknar den tidigare. Alternativet kan eventuellt vara omfattande ombyggnader och ändringar.

Att detta betyder stora kostnader i dröjsmål och direkta utgifter behöver man inte vara ekonom för att inse. År lokalen däremot baserad på ett flexibelt rumssystem, överlåter man i princip ett tomt skal, som med ett minimum av tidsspillan och expenser kan anpassas till avnämarens behov och önskemål.

I en konjunktur av dagens modell, med allt vad det innebär av osäkerhet och förändringar, är de omedelbara och kortsiktiga, ekonomiska frågorn 5/1992 FRU av speciell betydelse. Det ovan förda resonemanget har således en speciell aktualitet just i dag.

Kortfattad systempresentation

I mycket grova drag kan den ovan redovisade idén karakteriseras som ett samordnat system av lätt flyttbara väggar och ett golv som medger snabba förändringa vis å vis möblering och teknisk armatur. Det innehåller emellertid betydligt mer än så.

Konceptet — som i Finland marknadsförs av ABB Fläkt Oy — inrymmer ett mycket avancerat värme-, kyloch ventilationssystem. Det innebär, kortfattat, att VYVS-funktionerna är totalt flexibla, och att individuell kli FRUN, 5/1992

En av idéerna bakom flexsystemen är att installationen kan ske utan nämnvärd muskelstyrka, utan avancerade verktyg eller hantverkskunnande.

matisering är möjlig, utan några ingrepp i själva byggnaden. Kablage dras under golvet till önskad punkt i rummet, och innebär därför ingen störning. Inte minst i datasammanhang (datorhallar) ger denna konstruktion betydande fördelar.

Här kom vi alltså in på de tidigare nämnda funktionerna komfort respektive driftsäkerhet. En annan spännande synpunkt är personalfrågorna. Låt oss anta att två personer placerats i

Det flexibla rummet är inte bara teknik — det handlar i hög grad också om inredningsestetik.

samma rum p.g.a. rationell planering. Bägge är utomordentliga medarbetare, var på sitt håll, men personkemin fungerar dåligt dem emellan. Det flexibla systemet medger, att personerna i fråga, utan större omställningar, kan placeras i var sitt rum!

Eller ett annat exempel: företaget rationaliserar och personalen minskas. Med hjälp av en skruvmejsel och en smula handkraft kan den kvarvarande personalen få större ytor att svänga sig på. Motsatsen är naturligtvis också möjlig. Företaget expanderar, och mer personal anställs, Ytan per medarbetare minskar, men var och en kan i alla fall få en egen ostörd vrå för sitt arbete. Elektronik, klimatsystem, ljusarmaturer och möblering anpassas till den nya rumsindelningen utan större ingrepp.

Skattemässigt inte ”fast egendom”

Riktar man nu blicken mot husägarens intressen, blir det hela riktigt spännande. Skillnaden i taxeringsvärde mellan ett tomt byggnadsskal och en fullt utbyggd lokal är betydande. Om man nu leasar in ett flexibelt rumssystem med allt vad det innebär av utrustning och armaturer, utgör detta inte någon skattepliktig, fast egendom, utan helt enkelt ”möblemang”!

Hur är det då med estetiken? En vacker miljö är ju viktig, både för medarbetare och besökare. Behöver det egentligen sägas mer än att Hiross från början är ett italienskt företag, som sedermera blivit mer och mer internationellt? Italiensk design brukar inte behöva skämmas för sig, och även i detta fall gäller att det ovan beskrivna rumssystemet erbjuder inredningsarkitektoniska lösningar, som spänner över en skala från enklast tänkbara, avskalade high-tech till läcker, dyrbar och hyperelegant lyx.

Vad som ovan beskrivits är egentligen myket mer än ett rum. Man skulle vara frestad att säga, att det handlar om en rum-tid, en fyrdimensionell inredningsidé, där även tidsfaktorn tagits med i räkningen. [ 13