Nu laddas det upp för KU

Taggar: Teman: utbildning

Nu laddas det upp för K (kompletteringsutbildning)

Ett kraftigt ökat utbud på kompletteringsutbildning kan snart väntas på det tekniska och ekonomiska området. Många institutioner laddar upp och planerar att sätta i gång med eller öka sin KU. Om några veckor avges ett statligt kommittébetänkande som skissar utvecklingen fram till 1995. Där föreslås att högskolor, organisationer och företag tar var sin sektor av KU-behovet. Statsunderstöd förutsätts. |

Undervisningsministeriet bad redan i sina senaste budgetanvisningar högskolorna komma med konkreta planer. Tyngdpunkten i betänkandet är lagd vid högskolegångnas kompletteringsutbildning, också om lägre både teknisk och merkantil utbildning har behandlats.

Tekniska Högskolan har i det här sammanhanget hänvisat till ingenjörernas utbildningsinstitut INSKO med omfattande kursverksamhet. INSKO anser å sin sida att deras kapacitet inte räcker till och hoppas på flankstöd från högskolan. Kauppakorkeakoulu har rätt långt framskridna planer och vid Svenska Handelshögskolan har en arbetsgrupp utarbetat ett förslag för hur kompletteringsutbildningen borde skötas. Skilda KU-institut eller centraliserade KU-enheter planeras vid båda högskolorna. Ekonomförbundet SEFE intensifierar också sina ansträngningar att få igång utbildning på svenska. Enligt det statliga betänkandet skulle det närmast ankomma på högskolorna att ge avancerad skolning, medan organisatiohernas kurser skulle arbeta med kortare tidsperspektiv, snabbinformation om nyheter och dylikt.

Den största flaskhalsen blir bristen på kompetenta lärarkrafter, i synnerhet om man följer statens normer för avlöning. Kampen om själarna behöver däremot inte bli så stor på elevsidan, behovet av KU stiger hela tiden och: utbudet i vårt land motsvarar inte ännu på länge den faktiska efterfrågan. Med kompletteringsutbildning avses utbildning på sådana områden där grundutbildningen föråldrats, Det kan gälla angränsande områden där man inte erhållit utbildning eller tom helt tya områden, Däremot anser KU inte omfatta fortsatt studier för att vinna tex en högre akademisk grad. CO 16

Nyttiga dat [ al I ” 4.0 Ta oo H i C [| IL Ar NI - 4 — 3.5 322-53 - - - —3.0 25 - 2,5 20l– 12.0 1.5] me 1.5 1.0f-—- 1 1.0 05 1 0.8 oletpirpres tr tigfprgpiijgirilisga sg ida 3 LJ 3 3 [I , 3 [ a 3 [3 3 1971 1972 1973 1974

Relativ arbetslöshet, ”/« TN

Tid Föreg.år Produktion Mercators index, 1948 = 100 Xil 358 344 Partihandels volymindex, 1968=100 XI 180 189 Detaljhandels volymindex, 1968=100 XI 140 134 Industriprod. per arbetsdag, volymindex, 1970=100. un 124.8 122.9 Elproduktion, milj. KWh Ho 2115 2148 Import av el., milj. KWh " 380 307 Export av el., milj. kWh " 18 0 Inregistrerade nya personbilar | 7890 13 418 Priser Partiprisindex, 1949=100 “nn 471 372 Konsumentprisindex, 1972=100 “nt 123 105 Levnadskostnadsindex, 1951 =100 1” 7 269 Byggnadsverksamhet Byggnadskostnadsindex, 1964=100 Vv 233.4 175.4 arbetslöner vy 234,9 190.9 varor iv 229.0 160.0 .Beviljade byggnadstillständ, 1000 m? 1—XNH 54898 47730 varav för bostäder 25515 20554 Penningmarknad Affärsbankernas utlåning-inlåning, milj.mk IH.3 2715 1438 Finlands Banks kvot för aff.bankernas centralbankskredit, milj.mk f.o.m. febr. - 2 203.2 Affärsbankernas centralbanksskuld, milj.mk 31,3 25602 987 Valutareserven, milj.mk hela landet 28.2 2351 2737 Finlands Bank 31.3 19385 2212 Sysselsättning Lediga arbetsplatser 15.3 24694 18798 Arbetslösa arbetssökande » 49198 60982 Med arbetsanslag sysselsatt arb.kraft (stat o. kommun) 282 78257 84621 Män i avverkningsarbete » 50700 = 56 500 Relativ arbetslöshet, “/o 1 2.4 3.4 Utrikeshandel Export, volymindex, 1982 = 100 X—XlI 216 203 Import, volymindex, 1982 = 100 Xx—XI 218 210 Export, enhetsvärdeindex, 1962 = 100 X—XH 232 186 Impart, enhetsvärdeindex, 1962 = 100 Xx—XlI 220 187 Utrikeshandel… Export, milJ.mk MM 16810 1167 INN 4622 3302 Import, milj.mk IN 1890 1385 I–IHN1 5587 3 880 Över- (+) el. underskott (>) un —280 2168 HN —985 —578 Forum 9/74